Klotter och skadegörelse

Omkring 234 000 skadegörelsebrott polisanmäldes 2020, en ökning med 14 procent jämfört med året innan.

Anmäld skadegörelse

Totalt antal anmälda skadegörelsebrott enl. 12 kap., därav klotter mot kollektivtrafik och övrigt klotter. Källa: Anmälda brott

Med skadegörelsebrott avses brott som regleras i 12 kap. brottsbalken. Sett till samtliga anmälda skadegörelse­brott är den antalsmässigt största brottstypen klotter (mot kollektiv­trafiken respektive övrigt klotter) som utgjorde 45 procent av de anmälda skadegörelse­brotten 2018.

År 2020 anmäldes 234 000 skadegörelsebrott, vilket innebar en ökning med 14 procent jämfört med året innan. De flesta typer av skadegörelsebrott ökade, men de brottstyper som ökade mest var skadegörelse mot stat, kommun, landsting (ej klotter), som ökade med 26 400 (+177 %) anmälda brott, och klotter mot kollektivtrafiken, som ökade med 11 100 (+28 %) anmälda brott. Den brottstyp som minskade var annan skadegörelse, som minskade med 21 000 (−35 %) anmälda brott.

Jämfört med 2011 hade antalet anmälda brott ökat med 39 procent, men de anmälda skadegörelsebrottens utveckling har varit uppåtgående sedan 2014. Mängden skadegörelsebrott som registreras varierar beroende på berörda aktörers rutiner vid rapportering och registrering av brott. Ett exempel är att stora mängder anmälda skadegörelsebrott samlas och anmäls/registreras vid ett och samma tillfälle, vilket innebär att brotten i dessa fall kan härröra från tidigare år.

Pandemins inverkan

I de månadsvisa genomgångar som Brå sedan i april 2020 har genomfört med anledning av pandemin, konstaterades att antalet anmälda skadegörelsebrott har varierat under året. Under sommarmånaderna 2020 ökade de anmälda brotten i region Stockholm, jämfört med samma period 2019, vilket påverkade nivån för anmälda brott i hela landet. Detta har sin bakgrund i att polisen i Stockholm, till följd av tillfälliga resursomläggningar, då registrerade stora mängder anmälningar av skadegörelse som hade begåtts och anmälts under tidigare månader.

Läs mer om pandemins inverkan på anmälda brott

Uppklarade brott

Personuppklaringsprocenten² för skadegörelse, 2010–2019. Källa: Handlagda brott

Handlagda brott

År 2019 handlades¹ 205 000 skadegörelse­brott, vilket var en ökning med 14 700 brott (+8 %) jämfört med 2018. En utredning bedrevs för 11 procent (22 600 brott) av de handlagda brotten, medan 89 procent (182 000 brott) direktavskrevs. Jämfört med 2018 minskade andelen utredda skadegörelse­brott och andelen direktavskrivna brott ökade, med 1 procentenhet vardera. Av samtliga handlagda skadegörelse­brott förundersöknings­begränsades 1 procent (2 580 brott), vilket var en oförändrad nivå jämfört med 2018. Nästan samtliga förundersöknings­begränsades (2 440 brott) efter att en utredning inletts. År 2019 person­uppklarades² 3 430 skadegörelsebrott, vilket var en minskning med 131 brott (−4 %) jämfört med 2018.

I relation till de handlagda brotten ger det en person­uppklarings­procent² på 2 procent 2019. Jämfört med 2018 var person­uppklarings­procenten oförändrad. Jämfört med nivån 2010 minskade den med 2 procentenheter. I relation till de utredda brotten ger det en lagförings­procent² på 17 procent. Det var en oförändrad andel jämfört med 2018 och en minskning 2 procent­enheter jämfört med 2014. Den stora skillnaden mellan lagförings- och personuppklarings­procenten förklaras av den relativt låga andelen utredda brott.

Misstänkta för skadegörelse

Antal personer misstänkta för skadegörelse, totalt samt efter kön. Källa: Misstänkta personer

År 2019 misstänktes 118 personer per 100 000 invånare för skadegörelsebrott. Det var oförändrat (±0  %) jämfört med 2018. En relativt kontinuerlig minskning har skett av antalet misstänkta per 100 000 invånare sedan 2010, totalt med 26 procent. Det gäller både kvinnor och män, som minskat med 10 respektive 29 procent sedan 2010.

Unga utgjorde en relativt stor andel av de personer som under året misstänktes för skadegörelsebrott (25 %).

Lagförda för skadegörelse

Antal lagföringsbeslut³ med skadegörelse som huvudbrott, totalt samt efter kön. Källa: Personer lagförda för brott

År 2019 uppgick antalet lagföringsbeslut med skadegörelses om huvudbrott till 1900 beslut, vilket är en minskningmed 149 beslut, eller 7 procent, jämfört med året innan. Lagföringsbeslut mot både kvinnor och män har minskat (4 respektive 8 %).

Bortsett från en ökning 2017 har antalet lagföringsbeslut med skadegörelse som huvudbrott minskat kontinuerligt från 2010. Antalet lagföringsbeslut där skadegörelse var huvudbrott har under perioden minskat med 1260 beslut,eller 40 procent. Lagföringsbeslut mot kvinnor har minskat med 93 beslut, eller 33 procent, och lagföringsbeslut mot män har minskat med 1170 beslut, eller 41 procent, jämfört med 2010. 

Klotter och skadegörelse bland unga

Självrapporterad delaktighet i skadegörelse bland elever i årskurs 9. Andel (%) elever som begått skadegörelse under de senaste tolv månaderna,
uppdelat på tjejer och killar. Källa: Skolundersökningen om brott 2019.

I Skolundersökningen om brott 2019 uppger drygt 18 procent av eleverna att de begått skadegörelse vid minst ett tillfälle under de senaste tolv månaderna. Detta gäller drygt 14 procent av tjejerna och drygt 22 procent av killarna. Sedan 2015 har andelen tjejer och killar som begått skadegörelse legat på en jämn nivå (runt 14 procent bland tjejer och runt 22 procent bland killar).

Den vanligaste formen av skadegörelse bland tjejer är att ha klottrat tags (drygt 9 procent) eller att ha förstört till exempel en busskur, en gatlykta, ett fönster, någons cykel eller liknande (7 procent). Bland killar är det vanligast att med flit ha förstört till exempel en busskur, en gatlykta, ett fönster, någons cykel eller liknande, vilket drygt 17 procent uppger att de gjort under de senaste tolv månaderna.

Fakta

  • 234 000 fall av skadegörelse polisanmäldes (2020)
  • 25 procent av de som misstänks för skadegörelsebrott är mellan 15 och 20 år (2019)
  • 2 procent = personuppklaringsprocenten för skadegörelsebrott (2019)

¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.

²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.

  • Personuppklaringsprocenten redovisar antalet brott som personuppklarats
    under ett år i procent av antalet handlagda brott under samma år. Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Måttet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på samtliga handlagda brott istället för på samtliga anmälda brott.

  • Lagföringsprocent redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga utredda brott, exklusive förundersökningsbegränsade brott, under samma period.

³) Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut från åklagare om strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.


Sidan senast uppdaterad: 2021-05-11

Statistik om brottstyper