Rån

Antalet anmälda rån har varierat något under de senaste åren. Under 2019 anmäldes 9 040 rån, varav de flesta var rån mot privatpersoner. Enligt Nationella trygghetsundersökningen har 1,5 procent blivit utsatta för personrån under 2019.

Andel som utsatts för personrån

Självrapporterad utsatthet för personrån 2006–2019¹. Andel (%) utsatta av samtliga i befolkningen (16-84 år). Källa: NTU

¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod.

I Nationella trygghetsundersökningen (NTU) uppger 1,5 procent av befolkningen (16–84 år) att de utsattes för personrån eller försök till personrån under 2019, vilket skulle motsvara cirka 122 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen. Det är i princip samma andel som 2018, då den var 1,4 procent. Andelen låg under hela mätperioden på en relativt stabil nivå, men från och med 2015 kan en svagt uppåtgående trend noteras.

Bland män i befolkningen (16–84 år) uppger 2,3 procent att de utsattes för personrån eller försök till personrån under 2019. Det är en liten ökning från 2018, då andelen var 2,1 procent. Andelen låg tidigare relativt stabilt men har från och med 2014 ökat årligen.

Bland kvinnor i befolkningen (16–84 år) är det 0,7 procent som uppger att de utsattes för personrån eller försök till personrån 2019, vilket är på ungefär samma nivå som 2018 (0,8 %). Sett till utvecklingen över tid låg andelen relativt stabilt, följt av en liten ökning mellan 2015 och 2017. Därefter har andelen återigen legat stabilt.

Resultaten visar således att det under 2019, i likhet med tidigare år, var en större andel av männen än av kvinnorna som utsattes för personrån. Skillnaden har blivit ännu större eftersom andelen utsatta män har ökat under de senaste åren medan andelen utsatta kvinnor har legat kvar på samma nivå.

Utsatthet för personrån är vanligast i den yngsta åldersgruppen (16–19 år), där 3,3 procent uppger att de utsattes under 2019. Andelen är sedan mindre ju äldre åldersgrupp som studeras, och i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) utsattes 0,4 procent. Det är samma åldersfördelning som 2018.

Även bland män är andelen som uppger att de utsattes för personrån under 2019 störst i den yngsta åldersgruppen (16–19 år) där 5,9 procent utsattes. Andelen är sedan mindre ju äldre åldersgrupp som studeras, och i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) är det 0,5 procent av männen som uppger att de utsattes.

När resultatet för kvinnor studeras separat framgår det att det är relativt små skillnader mellan ålders­grupperna, men att en antydan till ett nedåtgående mönster finns ju äldre åldersgrupp som studeras. Störst är andelen bland kvinnor i åldern 20–24 år där 1,4 procent utsattes. I de äldre åldersgrupperna är andelen mindre, och minst är den i den näst äldsta åldersgruppen (65–74 år), där 0,3 procent av kvinnorna utsattes.

Sammantaget skiljer sig mönstret vad gäller utsatthet för personrån
i olika åldersgrupper mellan kvinnor och män. Bland män finns det ett tydligt mönster där andelen utsatta är mindre ju äldre åldersgrupp som studeras, medan det inte finns något särskilt tydligt mönster bland kvinnor.

Resultaten för utsatthet 2019 visar att svenskfödda personer med båda föräldrarna utrikesfödda utsattes för personrån i högre grad (2,0 %) än svenskfödda med minst en svenskfödd förälder och utrikesfödda personer (1,5 % i respektive grupp).

Andelen som uppger att de utsatts är mindre ju högre utbildningsnivån är. Bland personer med som högst förgymnasial utbildning utsattes 2,2 procent och bland personer med som högst gymnasial utbildning utsattes 1,7 procent, medan det var 0,8 procent som utsattes bland personer med eftergymnasial utbildning.

Utsatthet för personrån var också något vanligare bland ensamstående, med och utan barn (2,5 respektive 2,1 %), än bland sammanboende, med barn och utan barn (1,1 respektive 1,0 %).

Andelen var större bland boende i flerfamiljshus än bland boende i småhus (1,8 respektive 1,3 %).

Könsfördelning

Självrapporterad utsatthet för personrån 2006–2018¹. Andel (%) utsatta av männen respektive kvinnorna i befolkningen. Källa: NTU

¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod.

Ålder

Självrapporterad utsatthet för personrån 2018. Andel (%) utsatta uppdelat på olika åldersgrupper. Källa: NTU

Anmälda rån

Anmälda rån totalt (inkl. grovt rån), varav rån mot privatperson (inkl. funktionsnedsatt), och butiksrån 2010–2019. Källa: Anmälda brott

Under 2019 anmäldes 9 040 rån, vilket var en ökning med 4 procent jämfört med 2018. Den vanligaste typen av rån, personrån (mot privatpersoner), ökade med 862 anmälda brott (+13 %) till 7 650 anmälda brott. De flesta personrånen (5 160 brott, eller 67 %) var riktade mot vuxna (18 år eller äldre), vilket innebar en ökning med 5 procent jämfört med 2018. Resterande personrån (2 490 brott, eller 33 %) var riktade mot barn (under 18 år), vilket var 31 procent fler anmälda brott än året innan.

Av de anmälda personrånen begicks 656 brott (9 %) med skjutvapen, vilket var en ökning med 26 brott (+4 %) jämfört med året innan. Av de anmälda rånen mot vuxna (18 år eller äldre) begicks 10 procent (541 brott) med skjutvapen, en ökning med 28 brott (+5 %). Av de anmälda rånen mot barn (under 18 år) begicks 5 procent (115 brott) med skjutvapen, en ökning med 2 brott (+2 %).

Sedan 2010 har de anmälda personrånen först ökat fram till 2012, för att sedan minska 2013, och därefter ligga på en relativt jämn nivå fram till 2016. Sedan 2017 har personrånen återigen ökat något.

Andra typer av anmälda rån är betydligt färre till antalet, men ofta grövre, bland annat eftersom det relativt sett är vanligare att gärnings­personerna använder skjutvapen. Bland de andra typerna av rån återfinns bland annat butiksrån, med 495 anmälda brott 2019, vilket var en minskning med 20 brott sedan 2018, och bankrån, med 12 anmälda brott 2019, vilket var 1 fler anmält brott än 2018.

De anmälda bankrånen är en liten brottstyp, som minskat i antal under den senaste tioårs­perioden. Taxirånen ökade med 86 procent (+19 brott) till 41 anmälda brott.

Uppklarade rån

Personuppklaringsprocenten² för rån totalt (inkl. grovt rån), samt rån mot privatperson (ej funktionsnedsatt) och butiksrån, 2010–2019. Källa: Handlagda brott

Handlagda brott

År 2019 handlades¹ 8 730 rån, vilket var en ökning med 45 brott (+1 %) jämfört med 2018. En utredning bedrevs för 84 procent av de handlagda brotten, medan 16 procent direktavskrevs. Jämfört med 2018 var andelen utredda och direkt­avskrivna brott oförändrad.

Gällande rån förundersöknings­begränsades 19 brott (mindre än 0,5 %). Nivån var densamma som 2018. Antalet brott som person­uppklarades² 2019 uppgick till 1 060 brott, vilket innebar en ökning med 74 brott (+7 %) jämfört med 2018.

Personuppklaringsprocenten, som anger de person­uppklarade brotten i relation till samtliga handlagda rån, uppgick till 12 procent 2019, en ökning med 1 procentenhet jämfört med 2018. Jämfört med nivån 2010 minskade person­uppklarings­procenten för rån med 2 procentenheter.

De personuppklarade brotten i relation till de utredda brotten ger en lagförings­procent² på 15 procent. Lagförings­procenten ökade med 1 procentenhet jämfört med 2018. Jämfört med 2014 var den oförändrad.

För 27 procent (2 350) av de handlagda rånen fanns det minst en skäligen misstänkt person registrerad på brottet, vilket är en ökning med 1 procent­enhet jämfört med 2018. Andelen person­uppklarade rån av brotten med minst en misstänkt person uppgick till 45 procent, även det en ökning med 1 procent­enhet jämfört med 2018.

Av de handlagda brotten 2019 hade 83 procent anmälts under samma år, resterande brott hade anmälts tidigare år. Av de person­uppklarade brotten hade 64 procent anmälts under samma år som de klarades upp.

Misstänkta för rån

Antal personer misstänkta för rån totalt (inkl. grovt rån), samt rån mot privatperson (inkl. funktionsnedsatt) och butiksrån, 2010–2019. Källa: Misstänkta personer

År 2019 misstänktes 33 personer per 100 000 invånare för rån, inklusive grovt rån, vilket var en oförändrad andel jämfört med året dessförinnan. Under den senaste tioårs­perioden hade antalet minskat fram till 2013 för att därefter ligga på en relativt jämn nivå. Antalet per 100 000 invånare 2019 var 13 procent lägre än 2010. Antalet misstänkta män per 100 000 invånare minskade med 15 %, medan antalet misstänkta
kvinnor per 100 000 invånare ökade med 7 %. Dock är antalet kvinnor som misstänkts för den här brotts­typen är så pass litet och varierande att det är svårt att utskilja en tydlig trend (6 misstänkta kvinnor per 100 000 invånare 2019). 

Misstänkta för rån – könsfördelning

Antal personer misstänkta för rån totalt (inkl. grovt), varav kvinnor och män, 2010–2019. Källa: Misstänkta personer

Lagförda för rån

Antal lagföringsbeslut³ med rån respektive grovt rån som huvudbrott, år 2010 – 2019. Källa: Personer lagförda för brott

År 2019 fattades 781 lagföringsbeslut gällande rån som huvudbrott, vilket var en ökning med 96 beslut, eller 14 procent, jämfört med 2018. Därtill fattades 51 lagförings­beslut med grovt rån som huvudbrott, även det en ökning med 7 beslut (16 %) jämfört med året innan. Merparten av ökningen för lagförings­­beslut med rån som huvudbrott avsåg män.

Jämfört med 2010 har antalet lagföringsbeslut för rån minskat med 144 beslut, eller 16 procent, och antalet beslut för grovt rån minskat med 14 beslut, eller 22 procent. För beslut mot kvinnor och män var minskningen gällande rån 5 respektive 139 beslut jämfört med 2010. Lagföringsbeslut mot kvinnor med huvudbrottet grovt rån har varierat mellan 0 och 3 beslut under den senaste tioårsperioden.

Om ett rån rubriceras som grovt döms nästan alltid gärnings­personerna till fängelse, unga döms till sluten ungdomsvård.

Lagförda för rån – könsfördelning

Antal lagföringsbeslut³ med rån som huvudbrott, samtliga samt fördelat efter kön, år 2010 – 2019. Källa: Personer lagförda för brott

Rån bland unga

Självrapporterad utsatthet för rån bland elever i årskurs 9. Andel (%) som utsatts under de senaste tolv månaderna, uppdelat på tjejer och killar. Resultat från SUB 2015, 2017 och 2019. Källa: Skolundersökningen om brott 2019.

Skolundersökningen om brott 2019 visar att totalt 2,8 procent av eleverna uppger att de utsatts för rån under 2019, men skillnaderna mellan tjejer och killar är stora. Andelen
killar som uppger att de utsatts för rån under de senaste tolv månaderna är mer än tre gånger så stor (4,1 procent) som motsvarande andel av tjejerna (1,2 procent). Bland killar har andelen utsatta ökat med ungefär 1 procentenhet 2019, efter att ha legat runt 3 procent 2015 och 2017. Bland tjejer har andelen utsatta däremot legat stabilt sedan 2015.

De flesta av de utsatta eleverna uppger att de utsatts för rån vid endast ett tillfälle. Ökningen sedan 2017 av den andel killar som uppger att de har utsatts för rån består framför allt av en ökning av andelen som utsatts vid ett tillfälle. Antalet gånger bör dock tolkas med försiktighet, eftersom det är relativt få elever som uppger att de blivit utsatta för rån, och analysen bygger därför på ett litet underlag.

Bland de elever som uppgett att de utsatts för rån 2019 är det vanligast att händelsen skett på någon annan plats än de som finns specificerade i frågeformuläret (nästan 41 procent). Näst vanligast brottsplats är kollektivtrafiken (drygt 22 procent av de utsatta). Det är även relativt vanligt med utsatthet genom internet/sociala medier (nästan 17 procent), vilket exempelvis kan innefatta händelser där sociala medier använts för att förmedla hotfulla krav på att den utsatta personen ska överlämna värdesaker, vid ett annat tillfälle .

Fakta

  • 9 040 rån polisanmäldes (2019)
  • 12 bankrån anmäldes (2019)
  • 92 procent av de som misstänks för rån är män (2019)
  • 86 procent av alla anmälda rån är personrån (2019)
  • 12 procent av rånen personuppklarades (2019)
  • Mindre än en procent av alla anmälda rån avser bank eller värdetransport (2019)

¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.

²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.

  • Personuppklaringsprocenten redovisar antalet brott som personuppklarats
    under ett år i procent av antalet handlagda brott under samma år. Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Måttet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på samtliga handlagda brott istället för på samtliga anmälda brott.

  • Lagföringsprocent redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga utredda brott, exklusive förundersökningsbegränsade brott, under samma period.

³) Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut från åklagare om strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.

Sidan senast uppdaterad: 2020-11-13

Statistik om brottstyper