Rån

Antalet anmälda rån har varierat något under de senaste åren. Under 2019 anmäldes 9 040 rån, varav de flesta var rån mot privatpersoner. Enligt Nationella trygghetsundersökningen har 1,4 procent blivit utsatta för personrån under 2018.

Andel som utsatts för personrån

Självrapporterad utsatthet för personrån 2006–2018¹. Andel (%) utsatta av samtliga i befolkningen (16-84 år). Källa: NTU

¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod.

I Nationella trygghetsundersökningen (NTU) uppger 1,4 procent av befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes för personrån eller försök till personrån under 2018, vilket skulle motsvara cirka 112 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen. Det är i princip samma andel som 2017, då den var 1,3 procent. Sett till utvecklingen över tid låg andelen utsatta för personrån på en relativt stabil nivå till och med 2015, men 2016 noterades en ökning och andelen har därefter legat kvar på den högre nivån, med en svagt uppåtgående trend.

Bland män i befolkningen (16–84 år) uppger 2,1 procent att de utsattes för personrån eller försök till personrån under 2018. Det är en liten ökning från 2017, då andelen var 1,9 procent. Andelen låg tidigare relativt stabilt men sedan 2014 har andelen ökat årligen.

Bland kvinnor i befolkningen (16–84 år) är det 0,8 procent som uppger att de utsattes för personrån eller försök till personrån 2018, vilket är på samma nivå som 2017. Detta kommer efter en ökning som har synts de senaste åren.

Resultaten visar således att det under 2018, i likhet med tidigare år, var en större andel av männen än av kvinnorna som utsattes för personrån. Skillnaden blev ännu större eftersom andelen utsatta män ökade mellan 2017 och 2018 medan andelen utsatta kvinnor låg kvar på samma nivå.

Utsatthet för personrån är vanligast i den yngsta åldersgruppen (16–19 år), där 2,7 procent uppger att de utsattes under 2018. Andelen är sedan mindre ju äldre åldersgrupp som studeras, och i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) utsattes 0,4 procent. Det är samma åldersfördelning som 2017.

Även bland män är andelen som uppger att de utsattes för personrån under 2018 störst i den yngsta åldersgruppen (16–19 år) där 4,4 procent utsattes. Andelen är sedan mindre ju äldre åldersgrupp som studeras, och i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) är det 0,6 procent av männen som uppger att de utsattes.

När resultatet för kvinnor studeras separat framgår det att det är små skillnader mellan åldersgrupperna upp till 44 år (1,0–1,3 %). Störst är andelen bland kvinnor i åldern 16–19 år där 1,3 procent utsattes. I de äldre åldersgrupperna är andelen mindre, och minst är den i den äldsta åldersgruppen (75–84 år), där 0,3 procent av kvinnorna utsattes.

Mönstret vad gäller utsatthet för personrån i olika åldersgrupper ser således relativt likartat ut mellan män och kvinnor, dock är det mindre skillnader mellan olika åldersgrupper bland kvinnor.

Resultaten för utsatthet 2018 visar att svenskfödda personer med båda föräldrarna utrikesfödda utsattes för personrån i högre grad (2,1 %) än svenskfödda med minst en svenskfödd förälder och utrikesfödda personer (1,4 % i respektive grupp).

Andelen som uppger att de utsatts är mindre ju högre utbildningsnivån är. Bland personer med som högst förgymnasial utbildning utsattes 1,8 procent och bland personer med som högst gymnasial utbildning utsattes 1,6 procent, medan det var 1,0 procent som utsattes bland personer med eftergymnasial utbildning.

Utsatthet för personrån var också något vanligare bland ensamstående, med och utan barn (2,1 % i respektive grupp), än bland sammanboende, med barn och utan barn (0,9 % i respektive grupp).

Andelen var större bland boende i flerfamiljshus än bland boende i småhus (1,8 respektive 1,1 %).

Andelen som uppger att de utsatts ökar med boendeortens storlek och är alltså minst bland boende i mindre städer eller på landsbygden (0,9 %) och störst bland boende i storstadsregioner (1,8 %).

När utsatthet för personrån särredovisas för män och kvinnor i olika grupper visar resultatet att fördelningen ofta följer samma mönster. Dock syns vissa skillnader. När svensk/utländsk bakgrund studeras framgår exempelvis att den mest utsatta gruppen bland män är svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda, medan den mest utsatta gruppen bland kvinnor är utrikesfödda. Ett annat exempel är familjetyp som visar att gruppen ensamstående utan barn är mest utsatt bland män, medan gruppen ensamstående med barn är mest utsatt bland kvinnor.

Könsfördelning

Självrapporterad utsatthet för personrån 2006–2018¹. Andel (%) utsatta av männen respektive kvinnorna i befolkningen. Källa: NTU

¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod.

Ålder

Självrapporterad utsatthet för personrån 2018. Andel (%) utsatta uppdelat på olika åldersgrupper. Källa: NTU

Anmälda rån

Anmälda rån totalt (inkl. grovt rån), varav rån mot privatperson (inkl. funktionsnedsatt), och butiksrån 2010–2019. Källa: Anmälda brott

Under 2019 anmäldes 9 040 rån, vilket var en ökning med 4 procent jämfört med 2018. Den vanligaste typen av rån, personrån (mot privatpersoner), ökade med 862 anmälda brott (+13 %) till 7 650 anmälda brott. De flesta personrånen (5 160 brott, eller 67 %) var riktade mot vuxna (18 år eller äldre), vilket innebar en ökning med 5 procent jämfört med 2018. Resterande personrån (2 490 brott, eller 33 %) var riktade mot barn (under 18 år), vilket var 31 procent fler anmälda brott än året innan.

Av de anmälda personrånen begicks 656 brott (9 %) med skjutvapen, vilket var en ökning med 26 brott (+4 %) jämfört med året innan. Av de anmälda rånen mot vuxna (18 år eller äldre) begicks 10 procent (541 brott) med skjutvapen, en ökning med 28 brott (+5 %). Av de anmälda rånen mot barn (under 18 år) begicks 5 procent (115 brott) med skjutvapen, en ökning med 2 brott (+2 %).

Sedan 2010 har de anmälda personrånen först ökat fram till 2012, för att sedan minska 2013, och därefter ligga på en relativt jämn nivå fram till 2016. Sedan 2017 har personrånen återigen ökat något.

Andra typer av anmälda rån är betydligt färre till antalet, men ofta grövre, bland annat eftersom det relativt sett är vanligare att gärnings­personerna använder skjutvapen. Bland de andra typerna av rån återfinns bland annat butiksrån, med 495 anmälda brott 2019, vilket var en minskning med 20 brott sedan 2018, och bankrån, med 12 anmälda brott 2019, vilket var 1 fler anmält brott än 2018.

De anmälda bankrånen är en liten brottstyp, som minskat i antal under den senaste tioårs­perioden. Taxirånen ökade med 86 procent (+19 brott) till 41 anmälda brott.

Uppklarade rån

Personuppklaringsprocenten² för rån totalt (inkl. grovt rån), samt rån mot privatperson (ej funktionsnedsatt) och butiksrån, 2010–2019. Källa: Handlagda brott

Handlagda brott

År 2019 handlades¹ 8 730 rån, vilket var en ökning med 45 brott (+1 %) jämfört med 2018. En utredning bedrevs för 84 procent av de handlagda brotten, medan 16 procent direktavskrevs. Jämfört med 2018 var andelen utredda och direkt­avskrivna brott oförändrad.

Gällande rån förundersöknings­begränsades 19 brott (mindre än 0,5 %). Nivån var densamma som 2018. Antalet brott som person­uppklarades² 2019 uppgick till 1 060 brott, vilket innebar en ökning med 74 brott (+7 %) jämfört med 2018.

Personuppklaringsprocenten, som anger de person­uppklarade brotten i relation till samtliga handlagda rån, uppgick till 12 procent 2019, en ökning med 1 procentenhet jämfört med 2018. Jämfört med nivån 2010 minskade person­uppklarings­procenten för rån med 2 procentenheter.

De personuppklarade brotten i relation till de utredda brotten ger en lagförings­procent² på 15 procent. Lagförings­procenten ökade med 1 procentenhet jämfört med 2018. Jämfört med 2014 var den oförändrad.

För 27 procent (2 350) av de handlagda rånen fanns det minst en skäligen misstänkt person registrerad på brottet, vilket är en ökning med 1 procent­enhet jämfört med 2018. Andelen person­uppklarade rån av brotten med minst en misstänkt person uppgick till 45 procent, även det en ökning med 1 procent­enhet jämfört med 2018.

Av de handlagda brotten 2019 hade 83 procent anmälts under samma år, resterande brott hade anmälts tidigare år. Av de person­uppklarade brotten hade 64 procent anmälts under samma år som de klarades upp.

Misstänkta för rån

Antal personer misstänkta för rån totalt (inkl. grovt rån), samt rån mot privatperson (inkl. funktionsnedsatt) och butiksrån, 2010–2019. Källa: Misstänkta personer

År 2019 misstänktes 33 personer per 100 000 invånare för rån, inklusive grovt rån, vilket var en oförändrad andel jämfört med året dessförinnan. Under den senaste tioårs­perioden hade antalet minskat fram till 2013 för att därefter ligga på en relativt jämn nivå. Antalet per 100 000 invånare 2019 var 13 procent lägre än 2010. Antalet misstänkta män per 100 000 invånare minskade med 15 %, medan antalet misstänkta
kvinnor per 100 000 invånare ökade med 7 %. Dock är antalet kvinnor som misstänkts för den här brotts­typen är så pass litet och varierande att det är svårt att utskilja en tydlig trend (6 misstänkta kvinnor per 100 000 invånare 2019). 

Misstänkta för rån – könsfördelning

Antal personer misstänkta för rån totalt (inkl. grovt), varav kvinnor och män, 2010–2019. Källa: Misstänkta personer

Lagförda för rån

Antal lagföringsbeslut³ med rån (inkl. grovt) som huvudbrott, år 2009 – 2018. Källa: Personer lagförda för brott

År 2018 fattades 685 lagföringsbeslut³ gällande rån som huvudbrott, vilket var en ökning med 123 beslut, eller 22 procent, jämfört med 2017. Därtill fattades 44 lagföringsbeslut med grovt rån som huvudbrott, även det en ökning med 10 beslut (29 %) jämfört med året innan. Merparten av ökningen för lagföringsbeslut med rån som huvudbrott avsåg män.

Jämfört med 2009 har antalet lagföringsbeslut för rån minskat med 319 beslut, eller 32 procent, medan antalet beslut för grovt rån i princip är oförändrat. För beslut mot kvinnor och män var minskningen gällande rån 35 respektive 284 beslut jämfört med 2009. Lagföringsbeslut mot kvinnor med huvudbrottet grovt rån har varierat mellan 0 och 3 beslut under den senaste tioårsperioden.

Om ett rån rubriceras som grovt döms nästan alltid gärningspersonerna till fängelse, unga döms till sluten ungdomsvård.

Rån bland unga

Skolundersökningen om brott 2017 visar att totalt 2,5 procent av eleverna i nionde klass uppger att de utsatts för rån under 2017, vilket är på samma nivå som 2015. Resultaten visar på tydliga skillnader mellan könen.

Andelen killar som uppger att de utsatts för rån under de senaste tolv månaderna är nästan tre gånger så stor (3,1 procent) som motsvarande andel av tjejerna (1,1 procent). De flesta eleverna uppger att de utsatts för rån en gång, och jämfört med 2015 har andelen som uppger att de utsatts två gånger eller fler minskat något bland både tjejer (från 0,5 till 0,1 procent) och killar (från 1,0 till 0,6 procent). Här ska dock resultaten tolkas med försiktighet, eftersom det är relativt få elever som uppger att de blivit utsatta, och analysen bygger därför på ett litet underlag. Det kan också nämnas att andelen som uppgett utsatthet för rån bland personer med annan könstillhörighet är högre 2017 än 2015, vilket förklarar att den totala andelen utsatta är på ungefär samma nivå båda åren, trots att det skett en liten minskning av utsatta tjejer och killar. Kategorin annan könstillhörighet går inte att särredovisa på grund av att antalet personer är för litet, men ingår i totalen.

Bland de elever som uppgett att de utsatts för rån, i de bägge undersökningarna från 2015 och 2017, är det vanligast att händelsen skett på någon annan plats än de som finns specificerade i frågeformuläret (57 procent). Näst vanligaste brottsplats är i skolan eller på skolgården (16 procent).

Fakta

  • 9 040 rån polisanmäldes (2019)
  • 12 bankrån anmäldes (2019)
  • 92 procent av de som misstänks för rån är män (2019)
  • 86 procent av alla anmälda rån är personrån (2019)
  • 12 procent av rånen personuppklarades (2019)
  • Mindre än en procent av alla anmälda rån avser bank eller värdetransport (2019)

¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.

²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.

  • Personuppklaringsprocenten redovisar antalet brott som personuppklarats
    under ett år i procent av antalet handlagda brott under samma år. Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Måttet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på samtliga handlagda brott istället för på samtliga anmälda brott.

  • Lagföringsprocent redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga utredda brott, exklusive förundersökningsbegränsade brott, under samma period.

³) Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut från åklagare om strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.

Sidan senast uppdaterad: 2020-09-18

Statistik om brottstyper