Rån

Under 2022 anmäldes 6 483 rån, en minskning med 11 procent jämfört med året innan. De flesta anmälningar gäller rån mot privatpersoner. Enligt Nationella trygghetsundersökningen har 1,0 procent blivit utsatta för personrån under 2022.

Andel som utsatts för personrån

Självrapporterad utsatthet för personrån¹. Andel (%) utsatta av samtliga i befolkningen (16-84 år). Källa: NTU

¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod.

I Nationella trygghetsundersökningen (NTU) uppger 1,0 procent av befolkningen (16–84 år) att de utsattes för personrån eller försök till personrån under 2022, vilket skulle motsvara cirka 87 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen. Det är en liten minskning sedan 2021, då andelen var 1,2 procent. Andelen var relativt oförändrad 2006–2015. Därefter syntes en ökning fram till och med 2019, följt av en svagt nedåtgående trend.

Andel utsatta: män och kvinnor

Självrapporterad utsatthet för personrån¹. Andel (%) utsatta av männen respektive kvinnorna i befolkningen. Källa: NTU

¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod.

Bland män i befolkningen (16–84 år) uppger 1,6 procent att de utsattes för personrån eller försök till personrån under 2022. Det är en minskning från 2021, då andelen var 1,9 procent. Andelen var relativt oförändrad i början av mätperioden, men ökade under perioden 2014–2019, därefter syns en nedåtgående trend.

Bland kvinnor i befolkningen (16–84 år) är det 0,5 procent som uppger att de utsattes för personrån eller försök till personrån 2022, vilket är ungefär på samma nivå som 2021 (0,6 %). Sett till utvecklingen över tid sedan 2006 har andelen varit relativt oförändrad, bortsett från perioden 2017–2019, då andelen låg på en något högre nivå.

Resultaten visar således att det under 2022, i likhet med tidigare år, var en större andel av männen än av kvinnorna som utsattes för personrån. Skillnaden har blivit större över tid eftersom andelen utsatta ökade betydligt mer bland män än bland kvinnor under en period (2014–2019).

Ålder

Självrapporterad utsatthet för personrån 2022. Andel (%) utsatta inom olika åldersgrupper bland männen respektive kvinnorna i befolkningen. Källa: NTU

Utsatthet för personrån är vanligast i de två yngsta åldersgrupperna 16–19 år och 20–24 år, där 1,9 respektive 2,0 procent uppger att de utsattes under 2022. Andelen är sedan mindre ju äldre åldersgrupp som studeras, och i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) var andelen 0,1 procent.

Även när utsattheten bland män studeras separat är andelen som uppger att de utsattes för personrån under 2022 störst i de två yngsta åldersgrupperna, 16–19 år och 20–24 år, där 3,6 procent respektive 3,7 procent utsattes. Andelen är sedan mindre ju äldre åldersgrupp som studeras, och i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) är det 0,2 procent av männen som uppger att de utsattes.

Bland kvinnor är andelen störst i åldersgruppen 25–34 år där 0,9 procent uppger att de utsattes. Minst är den i åldersgrupperna 75–84 år, där 0,1 procent av kvinnorna utsattes.

Det syns skillnader mellan olika åldrar både bland män och kvinnor. Dock är skillnaderna ännu större bland män och det förekommer ett tydligt mönster där andelen utsatta är mindre ju äldre åldersgrupp som studeras.

Svensk eller utländsk bakgrund

Svenskfödda personer med båda föräldrarna utrikesfödda uppger i större utsträckning att de utsatts för personrån (2,1 %), än utrikesfödda personer (1,2 %), och svenskfödda med minst en svenskfödd förälder (0,9 %).

Utbildningsnivå

Andelen som uppger att de utsatts är mindre ju högre utbildningsnivån är. Bland personer med som högst förgymnasial utbildning utsattes 1,5 procent medan andelen bland personer med som högst gymnasial utbildning är 1,0 procent, och 0,8 procent bland personer med eftergymnasial utbildning.

Familjetyp

Utsatthet för personrån är också vanligare bland ensamstående, med eller utan barn (1,6 respektive 1,5 %), än bland sammanboende, med eller utan barn (0,8 respektive 0,6 %).

Bostadstyp

Andelen är större bland boende i flerfamiljshus än bland boende i småhus (1,3 respektive 0,8 %).

Kommungrupp

Den andel som uppger att de utsatts är större bland boende i storstäder och storstadsnära kommuner samt boende i större städer och kommuner nära större stad (1,2 respektive 1,1 %), än bland boende i mindre städer, tätorter och landsbygdskommuner (0,8 %).

Socioekonomisk områdestyp

Det är en större andel som uppger att de utsatts för personrån bland boende i områden med socioekonomiska utmaningar (1,5 %) än bland boende i socioekonomiskt blandade områden (1,1 %) och områden med goda socioekonomiska förutsättningar (0,9 %).

Det är relativt ovanligt att utsättas för personrån upprepade gånger. Av de personer som uppger att de utsattes för personrån under 2022 utsattes 70,7 procent en (1) gång. Det var 21,2 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger, medan 8,1 procent av de utsatta uppger att de utsattes fyra gånger eller fler.

Av de män som uppger att de utsattes för personrån 2021 utsattes 67,3 procent en (1) gång. Det var 23,2 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger, medan 9,5 procent av de utsatta uppger att de utsattes fyra gånger eller fler.

Av de kvinnor som uppger att de utsattes för personrån 2022 utsattes 79,8 procent en (1) gång. Det var 16,0 procent av de utsatta kvinnorna som utsattes två till tre gånger, medan 4,2 procent av de utsatta kvinnorna utsattes fyra gånger eller fler.

Bland dem som utsatts för personrån under 2022 är det således vanligare bland män än kvinnor att ha utsatts upprepade gånger.

Anmälda rån

Anmälda rån totalt (inkl. grovt rån), varav rån mot privatperson (inkl. funktionsnedsatt), och butiksrån. Källa: Anmälda brott

Under 2022 anmäldes 6 483 rån, vilket var en minskning med 818 brott (−11 %) jämfört med 2021. Den vanligaste typen av rån, personrån (mot privatpersoner), minskade med 721 brott (−12 %), till 5 509 anmälda brott.

Av dessa gällde 5 021 personrån, exklusive rån mot äldre eller funktionshindrade, som minskade med 663 anmälda brott (−12 %). En majoritet (72 %) av dessa, 3 591 brott, var riktade mot vuxna, och de brotten minskade med 12 procent jämfört med 2021. Totalt 1 430 anmälda brott, eller 28 procent, var riktade mot barn (under 18 år), och även de brotten minskade med 12 procent jämfört med året innan.

Av de anmälda personrånen exklusive rån mot äldre eller funktionshindrade begicks 489 brott (10 %) med skjutvapen, vilket var en minskning med 120 brott (−20 %) jämfört med året innan. Av de anmälda personrånen mot vuxna begicks 11 procent (394 brott) med skjutvapen, vilket var en minskning med 109 brott (−22 %). Av de anmälda personrånen mot barn (under 18 år) begicks 7 procent (95 brott) med skjutvapen, vilket var en minskning med 11 brott (−10 %).

Jämfört med 2013 minskade det totala antalet anmälda personrån med 478 brott (−8 %). De anmälda personrånen ökade 2019 och 2020, för att därefter minska något fram till 2022.

Andra typer av anmälda rån är betydligt färre till antalet, men ofta grövre eftersom det relativt sett är vanligare att gärningspersonerna använder skjutvapen. Bland de andra typerna av rån finns bland annat butiksrån, med 394 anmälda brott 2022, vilket var en minskning med 24 brott jämfört med 2021, och bankrån som inte hade något anmält brott 2022, vilket var en minskning med 4 brott jämfört med 2021. De anmälda bankrånen är en liten brottstyp, som minskat i antal under den senaste tioårsperioden, bland annat eftersom bankkontoren numera i stor utsträckning inte hanterar kontanter.
Taxirånen minskade med 38 procent (−10 brott) till 16 anmälda brott.

Uppklarade rån

Personuppklaringsprocenten² för rån totalt (inkl. grovt rån), samt rån mot privatperson (ej funktionsnedsatt) och butiksrån. Källa: Handlagda brott

Handlagda brott

År 2022 handlades¹ 6 433 rån, vilket var en minskning med 1 047 brott (−14 %) jämfört med 2021. En utredning bedrevs för 81 procent (5 191 brott) av de handlagda brotten, medan 19 procent (1 242 brott) direktavskrevs. Jämfört med 2021 minskade andelen utredda brott, och andelen direktavskriva brott ökade, med 5 procentenheter vardera. Gällande rån förundersökningsbegränsades 24 brott (mindre än 0,5 %). Nivån var densamma som 2021. Antalet brott som personuppklarades 2022 uppgick till 774 brott, vilket innebar en minskning med 240 brott (−24 %) jämfört med 2021.

Personuppklaringsprocenten, som anger de personuppklarade brotten i relation till samtliga handlagda rån, uppgick till 12 procent 2022, en minskning med 2 procentenheter jämfört med 2021. Jämfört med nivån 2013 ökade personuppklaringsprocenten för rån med 1 procentenhet.

De personuppklarade brotten i relation till de utredda brotten ger en lagföringsprocent på 15 procent. Lagföringsprocenten minskade med 1 procentenhet jämfört med 2021, och var oförändrad jämfört med 2014.

Misstänkta för rån

Antal personer misstänkta för rån totalt (inkl. grovt rån), samt rån mot privatperson (inkl. funktionsnedsatt) och butiksrån. Källa: Misstänkta personer

År 2022 misstänktes 2 498 personer för rån (inklusive grovt rån), vilket var en minskning med 16 procent jämfört med 2021. Minskningen avsåg både misstänkta kvinnor (−5 %) och misstänkta män (−17 %).

I relation till befolkningsmängden misstänktes 29 personer per 100 000 invånare för rån under 2022, vilket var en minskning med 16 procent jämfört med 2021 och en minskning med 7 procent i jämförelse med 2013. Uppdelat på kön minskade antalet män per 100 000 invånare som misstänktes för rån med 10 procent 2022 jämfört med 2013, medan antalet misstänkta kvinnor per 100 000 invånare ökade med 14 procent.

Misstänkta för rån – könsfördelning

Antal personer misstänkta för rån totalt (inkl. grovt), varav kvinnor och män. Källa: Misstänkta personer

Lagförda för rån

Antal lagföringsbeslut³ med rån respektive grovt rån som huvudbrott. Källa: Personer lagförda för brott

År 2020 fattades 868 lagföringsbeslut³ gällande rån som huvudbrott, vilket var en ökning med 87 beslut, eller 11 procent, jämfört med 2019. Därtill fattades 43 lagföringsbeslut med grovt rån som huvudbrott, vilket var en minskning med 8 beslut (−16 %) jämfört med året innan. Minskningen för lagföringsbeslut med grovt rån som huvudbrott avsåg beslut mot män.

Jämfört med 2011 har antalet lagföringsbeslut för rån minskat med 45 beslut, eller 5 procent, och antalet beslut för grovt rån minskat med 20 beslut, eller 32 procent. Minskningen av rån utgjordes av beslut mot män medan besluten mot kvinnor var oförändrade. Det gällde även för grovt rån där beslut mot män minskade med 23 beslut, eller 37 procent, medan beslut mot kvinnor ökade med 3 beslut. Lagföringsbeslut mot kvinnor med huvudbrottet grovt rån har varierat mellan 0 och 3 beslut under den senaste tioårsperioden.

Lagförda för rån – könsfördelning

Antal lagföringsbeslut³ med rån som huvudbrott, samtliga samt fördelat efter kön. Källa: Personer lagförda för brott

Rån bland unga

Självrapporterad utsatthet för rån bland elever i årskurs 9. Andel (%) som utsatts under de senaste tolv månaderna, uppdelat på tjejer och killar. Källa: Skolundersökningen om brott 2021.

Skolundersökningen om brott 2021 visar att totalt 3,1 procent av eleverna uppger att de utsatts för rån under 2021, men skillnaderna mellan killar och tjejer är stora. Andelen killar som uppger att de utsatts för rån under de senaste tolv månaderna är mer än tre gånger så stor (4,3 procent) som motsvarande andel av tjejerna (1,4 procent). Bland killar är andelen på ungefär samma nivå som 2019 (då var andelen 4,1 procent), efter att ha legat runt 3 procent 2015 och 2017. Bland tjejer har andelen utsatta däremot legat stabilt sedan 2015.

De flesta av de utsatta eleverna uppger att de utsatts för rån vid endast ett tillfälle. Ökningen sedan 2017 av den andel killar som uppger att de har utsatts för rån består framför allt av en ökning av andelen som utsatts vid ett tillfälle. Antalet gånger bör dock tolkas med försiktighet, eftersom det är relativt få elever som uppger att de blivit utsatta för rån, och analysen bygger därför på ett litet underlag.

Det vanligaste är att händelsen skett på någon annan plats än de som finns specificerade i frågeformuläret (45 procent). Näst vanligast är i skolmiljö (20 procent av de utsatta), vilket är den högsta andelen under mätperioden, detta trots att mycket undervisning har skett digitalt eller på distans. Det är även relativt vanligt med utsatthet genom internet eller sociala medier (17 procent), vilket exempelvis kan innefatta händelser där sociala medier använts för att förmedla hotfulla krav på att den utsatta personen ska överlämna värdesaker vid ett annat tillfälle.

Det är vanligt att de som specificerat en annan plats vid utsatthet för rån uppger att händelsen skett utomhus, exempelvis ”i stan” eller ”på gatan”. Det är också ett flertal som angett en plats som ligger nära de redan specificerade platserna, exempelvis ”utanför skolan” eller ”på en skolgård” (det behöver alltså inte vara den utsattas skola)

Av de elever som utsatts för rån uppger ungefär var femte elev (21 procent) att den senaste händelsen blivit polisanmäld . Andelen elever som uppger att en polisanmälan gjorts har varierat över mätperioden, mellan 19 och 30 procent.

¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.

²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.

  • Personuppklaringsprocenten redovisar antalet brott som personuppklarats
    under ett år i procent av antalet handlagda brott under samma år. Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Måttet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på samtliga handlagda brott istället för på samtliga anmälda brott.

  • Lagföringsprocent redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga utredda brott, exklusive förundersökningsbegränsade brott, under samma period.

³) Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut från åklagare om strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.

Sidan senast uppdaterad:

Statistik om brottstyper