Under 2019 anmäldes omkring 436 000 stöld- och tillgreppsbrott, varav 43 400 var butiksstölder. I den Nationella trygghetsundersökningen uppger 2,7 procent att de blev utsatta för fickstöld under 2019.
Självrapportad utsatthet för fickstöld 2016–2019¹. Andel (%) utsatta av samtliga och av männen respektive kvinnorna i befolkningen. Källa: NTU.
I Nationella trygghetsundersökningen uppger 2,7 procent av befolkningen (16–84 år) att de utsattes för fickstöld under 2019, vilket skulle motsvara cirka 215 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen. Det är i princip på samma nivå som 2018 då andelen var 2,8 procent. Sedan den första mätningen (gällande utsatthet 2016) visar utvecklingen på en svag nedåtgående trend.
Bland män i befolkningen (16–84 år) uppger 2,6 procent att de utsattes för fickstöld under 2019, vilket i princip är på samma nivå som 2018 då andelen var 2,7 procent. Sett till utvecklingen över tid syns en svag nedåtgående trend.
Sett till kvinnor i befolkningen (16–84 år) uppger 2,7 procent att de utsattes för fickstöld 2019, vilket är en något mindre andel än 2018 då den låg på 2,9 procent. Även bland kvinnor har en svag minskning skett över hela mätperioden.
Resultaten visar således att det är små skillnader mellan män och kvinnor vad gäller utsatthet för fickstöld 2019. Vidare ser utvecklingen likartad ut för kvinnor och män, med en svag nedåtgående trend sedan den första mätpunkten.
Utsatthet för fickstöld är vanligast i den näst yngsta åldersgruppen 20–24 år, där 5,2 procent uppger att de utsattes under 2019. Sedan är andelen i stort sett mindre ju äldre åldersgrupp som studeras, och i den näst äldsta gruppen (65–74 år) är andelen som minst med 1,3 procent utsatta. Mönstret är relativt likartat det som har framgått tidigare år.
Bland män är andelen utsatta för fickstöld störst i åldersgruppen 20–24 år, där 5,3 procent uppger att de utsattes 2019. Sedan är andelen utsatta mindre ju äldre åldersgrupp som studeras. Minst är andelen i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) där 1,2 procent av männen utsattes.
Även bland kvinnor är andelen utsatta störst i den näst yngsta åldersgruppen (20–24 år), där 5,0 procent uppger att de utsattes 2019. Sedan är andelen mindre ju äldre åldersgrupper som studeras, och minst andel återfinns i den näst äldsta åldersgruppen (65–74 år), där andelen är 1,2 procent utsatta.
Mönstret ser således likartat ut bland män och kvinnor, med störst andel utsatta bland de yngsta åldersgrupperna och minst andel utsatta bland de äldsta.
Under 2019 utsattes svenskfödda personer med båda föräldrarna
utrikesfödda i större utsträckning för fickstöld (5,0 %) än utrikesfödda (3,2 %) och svenskfödda med minst en svenskfödd förälder (2,4 %).
Personer med som högst förgymnasial utbildning utsattes i större utsträckning (3,2 %) än personer med som högst gymnasial och eftergymnasial utbildning (2,6 respektive 2,4 %).
Ensamstående personer med och utan barn utsattes i större utsträckning (3,8 respektive 3,6 %) än sammanboende med och utan barn
(2,1 respektive 1,9 %).
Det var även vanligare med utsatthet för fickstöld bland boende i flerfamiljshus än bland boende i småhus (3,3 respektive 2,1 %).
Slutligen visar resultaten att utsattheten är mindre ju mindre boendeort som studeras. Störst andel som utsatts för fickstöld finns bland boende i storstäder/storstadsnära kommuner (3,7 %), följt av boende i större städer/kommuner nära större stad (2,2 %), medan minst andel återfinns bland boende i mindre städer/tätorter/landsbygdskommuner (1,8 %). Mönstret för hur utsatthet för fickstöld fördelar sig i olika grupper ser relativt likartat ut vid en särredovisning för män respektive kvinnor
Resultaten visar att upprepad utsatthet är förhållandevis ovanligt när det gäller fickstöld. Av de personer som uppger att de utsattes för fickstöld under 2019 uppger majoriteten (83,1 %) att de utsattes en (1) gång. Det var 14,2 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger, medan 2,7 procent av de utsatta uppger att det handlade om fyra gånger eller fler. Sett till hela befolkningen (16–84 år) utsattes 2,2 procent för en (1) händelse 2019 och 0,4 procent utsattes två till tre gånger, medan 0,1 procent av befolkningen utsattes för fickstöld fyra gånger eller fler.
Av de män som uppger att de utsattes för fickstöld 2019 utsattes 81,3 procent en (1) gång. Det var 15,3 procent av de utsatta männen som utsattes två till tre gånger medan 3,4 procent av de utsatta männen utsattes fyra gånger eller fler. Sett till befolkningen (16–84 år) utsattes 2,2 procent av männen för en (1) händelse 2019 och 0,4 procent utsattes två till tre gånger, medan 0,1 procent av männen i befolkningen utsattes för fickstöld fyra gånger eller fler.
Av de kvinnor som uppger att de utsattes för fickstöld 2019 utsattes 84,6 procent en (1) gång. Vidare var det 13,3 procent av de utsatta kvinnorna som utsattes två till tre gånger medan 2,1 procent av de utsatta kvinnorna utsattes fyra gånger eller fler. Sett till befolkningen (16–84 år) utsattes 2,3 procent av kvinnorna för en (1) händelse 2019, medan 0,4 procent utsattes två till tre gånger och 0,1 procent av kvinnorna i befolkningen utsattes för fickstöld fyra gånger eller fler. Resultatet visar således att en större andel av de män som har utsatts för fickstöld har utsatts upprepade gånger jämfört med de kvinnor som utsatts.
Anmälda brott av stöld och snatteri i butik, varuhus o.dyl. samt fickstölder 2010–2019. Källa: Anmälda brott
Med stöld- och tillgreppsbrott avses brott som regleras i 8 kap. brottsbalken. Av dessa brott var de antalsmässigt största brottstyperna 2018 stöld ur och från motordrivet fordon samt cykelstöld, som tillsammans utgjorde 25 procent av de anmälda stöld- och tillgreppsbrotten.
Under 2019 minskade de anmälda stöld- och tillgreppsbrotten med 9 080 brott (−2 %) jämfört med 2018, till 436 000 brott. I stort sett alla typer av anmälda stöldbrott minskade, men de två brottstyper inom kategorin som minskade mest var fickstöld, som minskade med 2 930 brott (−8 %), och inbrottsstöld i bostad, fritidshus med mera, som minskade med 2 360 brott (−6 %).
De anmälda stöldbrotten har minskat kontinuerligt sedan 2010, med undantag för mindre uppgångar 2011 och 2014. År 2019 anmäldes 17 procent färre brott än 2010.
Under 2019 anmäldes 43 400 stölder från butik, vilket är en ökning med 3 procent sedan 2018, men en minskning med 32 procent jämfört med för tio år sedan (2010). Utvecklingen har under den senaste tioårsperioden varit tydligt minskande med undantag för uppgångar enstaka år. Antalet anmälda butiksstölder påverkas i hög grad av butikernas kontrollåtgärder och interna riktlinjer för att polisanmäla butiksstölder.
Under 2019 anmäldes 35 000 fickstölder, vilket är en minskning med 8 procent jämfört med året innan. Antalet anmälda fickstölder ökade 2011–2013, för att sedan minska. Sett till tioårsperioden 2010–2019 som helhet har antalet anmälda fickstölder minskat med 13 procent.
Personuppklaringsprocenten² för stöld och snatteri i butik, varuhus o.dyl. samt fickstöld, 2010–2019. Källa: Handlagda brott
År 2019 handlades¹ 439 000 stöld- och tillgreppsbrott, vilket var en minskning med 3 % jämfört med 2018. En utredning bedrevs för 27 procent av de handlagda stöld- och tillgreppsbrotten, medan merparten (73 %) direktavskrevs. Jämfört med 2018 minskade andelen utredda brott och andelen direktavskrivna brott ökade, med 2 procentenheter vardera.
Av de handlagda stöld- och tillgreppsbrotten var det 3 procent som förundersökningsbegränsades, vilket är en oförändrad andelsnivå jämfört med 2018. De flesta av stöld- och tillgreppsbrotten förundersökningsbegränsades efter att en utredning inletts.
De personuppklarade stöld- och tillgreppsbrotten uppgick till 25 100 brott. Det var en minskning med 7 % jämfört med 2018.
Personuppklaringsprocenten², andelen personuppklarade brott av samtliga handlagda stöld- och tillgreppsbrott, uppgick till 6 procent 2019, vilket var en oförändrad andel jämfört med 2018. Jämfört med 2010 minskade personuppklaringsprocenten för stöld- och tillgreppsbrott med 3 procentenheter.
Lagföringsprocenten², som visar andelen personuppklarade brott av de utredda brotten, uppgick till 23 procent, en oförändrad andel jämfört med 2018. Jämfört med 2014 ökade lagföringsprocenten med 1 procentenhet.
Antal personer misstänkta för stöld och snatteri i butik, varuhus o.dyl., varav män och kvinnor, 2010–2019. Källa: Misstänkta personer
Det var 32 900 personer som misstänktes för stöld- och tillgreppsbrott 2019, vilket var en minskning med 4 procent jämfört med 2018. En brottstyp där antalet misstänkta minskade var inbrottsstöld från bostad (−1 %). En brottstyp där antalet
misstänkta ökade 2019 var rån (+2 %).
Antalet kvinnor som misstänkts för stöld- och tillgreppsbrott hade ökat med 2 procent jämfört med 2018, medan antalet misstänkta män minskat med 6 procent. Majoriteteten av de misstänkta för stöld- och tillgreppsbrott 2019 var män (73 %).
Det var 18 800 personer som misstänktes för butiksstöld 2019, en minskning med 8 % jämfört med 2018. Antalet kvinnor som misstänkts för butiksstöld har minskat med 3 % under samma period, medan antalet män som misstänkts för butiksstöld har minskat med 11 %.
När det gäller könsfördelningen var andelen misstänkta kvinnor större vid butiksstöld (35 %) än vid övriga brottstyper inom kategorin stöld- och tillgreppsbrott.
Antal lagföringsbeslut³ med med ringa stöld (snatteri), stöld eller grov stöld som huvudbrott 2010–2019. Källa: Personer lagförda för brott
Utvecklingen skiljer sig åt mellan olika typer av tillgreppsbrott. År 2019 fattades 5 430 lagföringsbeslut för stöld, vilket jämfört med 2018 innebar en minskning med 804 beslut, eller 13 procent. Lagföringsbeslut med huvudbrottet ringa stöld minskade med 517 beslut, eller 5 procent, medan besluten med grov stöld som huvudbrott minskade med 93 beslut, eller 11 procent.
Minskningarna gällde för beslut mot både kvinnor och män utom för grov stöld där beslut mot kvinnor ökade med 9 beslut, eller 12 procent.
Stöld minskade med 2 380 beslut jämfört med 2010, eller 30 procent. Ringa stöld minskade med 7 790 beslut, eller 46 procent, och grov stöld med 267 beslut, eller 26 procent, jämfört med 2010.
Strafföreläggande och böter genom dom är de vanligaste påföljderna.
Antal lagföringsbeslut³ med med ringa stöld (snatteri) som huvudbrott 2010–2019, samtliga samt efter fördelat kön. Källa: Personer lagförda för brott
Självrapporterad utsatthet för olika former av stölder bland elever i årskurs 9. Andel (%) som utsatts under de senaste tolv månaderna, uppdelat på kön och typ av stöld. Källa: Skolundersökningen om brott 2019.
I Skolundersökningen om brott 2019 uppger drygt 27 procent av eleverna att de blivit utsatta för någon form av stöld under de senaste tolv månaderna. Det rör sig om nästan 25 procent av tjejerna och drygt 29 procent av killarna.
Totalt uppger dryg 41 procent av eleverna 2019 att de begått någon form av stöld, drygt 39 procent bland tjejerna och drygt 42 procent bland killar. Sedan 2015 har andelen delaktiga legat på en förhållandevis jämn nivå bland både tjejer och killar (37–39 procent respektive 40–42 procent.
När det gäller de grövsta formerna av stöld (stöld av moped eller motorcykel, stöld av bil eller stöld ur en bil), uppger 4,2 procent av killarna och 1,5 procent av tjejerna att de stulit något av detta vid minst ett tillfälle under de senaste tolv månaderna. Sedan 2015 har andelen tjejer som begått grövre stöld legat relativt stabilt (mellan 1,5–1,9 procent) medan andelen bland killar har ökat (från 2,9 procent 2015 till 4,2 procent 2019). Just stöld av motorfordon anses i forskningen vara en av de brottstyper som tydligast indikerar en lång eller intensiv brottskarriär (Se Brå-rapport 2011:11).
Självrapporterad delaktighet i stöldbrott (inklusive häleri och bedrägeri) bland elever i årskurs 9. Andel (%) elever som begått stöldbrott under de senaste tolv månaderna, uppdelat på tjejer och killar. Källa: Skolundersökningen om brott 2019.
¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.
²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.
³) Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut från åklagare om strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.
Sidan senast uppdaterad: 2020-11-13