Stöld och snatteri

Under 2018 anmäldes omkring 445 000 stöld- och tillgreppsbrott, varav 42 200 var butiksstölder. I den Nationella trygghetsundersökningen uppger 2,9 procent att de blev utsatta för fickstöld under 2017.

Andel som utsatts för fickstöld

Utsatthet för fickstöld¹ 2016–2017. Andel (%) utsatta av samtliga och av männen respektive kvinnorna i befolkningen. Källa: NTU.

1.) Frågan om fickstöld tillkom i och med NTU:s metodbyte 2017 och därför finns enbart resultat för utsatthet 2016 och 2017.

Resultaten från NTU visar att det är 2,9 procent av befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes för fickstöld under 2017. Det motsvarar cirka 234 000 personer. Det är något mindre än 2016 då andelen var 3,1 procent. Bland män i befolkningen (16–84 år) uppger 2,8 procent att de utsattes för fickstöld under 2017, vilket i princip är på samma nivå som 2016 då andelen var 2,9 procent.

Sett till kvinnor i befolkningen (16–84 år) uppger 3,1 procent att de utsattes för fickstöld 2017, vilket även det är på ungefär samma nivå som 2016 då andelen var 3,2 procent. Resultaten visar således att det är en något större andel kvinnor än män som utsattes för fickstöld 2017.

  Utsatthet i olika åldersgrupper

Utsatthet för fickstöld är vanligast i åldersgruppen 20–24 år, där 5,5 procent uppger att de utsattes 2017. Näst störst är andelen i den yngsta åldersgruppen (16–19 år) där 5,0 procent utsattes. Utöver det är andelen i stort sett mindre ju äldre åldersgrupp som studeras, och i den äldsta gruppen (75–84 år) var det 1,5 procent som utsattes 2017. Vid en jämförelse med resultatet för 2016 är det i den yngsta åldersgruppen (16–19 år) som den största förändringen har skett, då andelen utsatta i den gruppen har minskat med 0,7 procentenheter.

Bland män är andelen utsatta för fickstöld störst i den yngsta åldersgruppen (16–19 år), där 4,4 procent uppger att de utsattes 2017. Sedan minskar utsattheten ju äldre åldersgrupp som studeras, och i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) var det 1,3 procent av männen som utsattes.

Bland kvinnor är andelen utsatta för fickstöld störst i åldersgruppen 20–24 år, där 6,5 procent uppger att de utsattes 2017. Det är minst vanligt bland de äldre kvinnorna att utsättas, och i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) var andelen utsatta kvinnor 1,6 procent.

Mönstret ser således relativt likartat ut bland män och kvinnor, med störst andel utsatta bland de yngsta åldersgrupperna och minst andel utsatta bland de äldsta åldersgrupperna. Dock är skillnaderna mellan åldersgrupperna större bland kvinnor.

  Olika gruppers utsatthet för fickstöld

Under 2017 utsattes svenskfödda personer med båda föräldrarna utrikesfödda i större utsträckning för fickstöld (4,8 %) än utrikesfödda (3,8 %) eller svenskfödda med minst en svenskfödd förälder (2,6 %,). Personer med som högst förgymnasial utbildning utsattes i större utsträckning (3,6 %) än personer med som högst gymnasial eller eftergymnasial utbildning (2,7 respektive 2,9 %). Ensamstående personer med eller utan barn utsattes i större utsträckning (4,3 respektive 4,0 %) än sammanboende med eller utan barn (2,1 respektive 2,2 %).

Det var även vanligare med utsatthet för fickstöld bland boende i flerfamiljshus än bland boende i småhus (3,9 respektive 2,2 %). Slutligen var det en större andel som utsattes bland boende i storstadsregioner (4,0 %) än bland boende i andra större städer respektive i mindre städer eller på landsbygden (2,5 respektive 1,9 %). Mönstret för hur utsatthet för fickstöld fördelar sig i olika grupper ser relativt likartat ut vid en särredovisning för män respektive kvinnor.

  Upprepad utsatthet

Av de personer som uppger att de utsattes för fickstöld under 2017 uppger majoriteten (82,5 %) att de utsattes en (1) gång. Det var 15,4 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger, medan 2,1 procent av de utsatta uppger att det handlade om fyra gånger eller fler. Sett till hela befolkningen (16–84 år) utsattes 2,5 procent för en (1) händelse 2017 och 0,5 procent utsattes två till tre gånger, medan 0,1 procent av befolkningen utsattes för fickstöld fyra gånger eller fler.

Av de män som uppger att de utsattes för fickstöld 2017 utsattes 81,0 procent en (1) gång. Det var 16,5 procent av de utsatta männen som utsattes två till tre gånger medan 2,5 procent av de utsatta männen utsattes fyra gånger eller fler. Sett till befolkningen (16–84 år) utsattes 2,3 procent av männen för en (1) händelse 2017 och 0,5 procent utsattes två till tre gånger, medan 0,1 procent av männen i befolkningen utsattes för fickstöld fyra gånger eller fler.

Av de kvinnor som uppger att de utsattes för fickstöld 2017 utsattes 83,7 procent en (1) gång. Vidare var det 14,6 procent av de utsatta kvinnorna som utsattes två till tre gånger medan 1,7 procent av de utsatta kvinnorna utsattes fyra gånger eller fler. Sett till befolkningen (16–84 år) utsattes 2,6 procent av kvinnorna för en (1) händelse 2017, medan 0,5 procent utsattes två till tre gånger och 0,1 procent av kvinnorna i befolkningen utsattes för fickstöld fyra gånger eller fler.

Resultatet visar således att det i princip är lika vanligt med upprepad utsatthet bland män som bland kvinnor.

Anmälda stölder

Anmälda brott av stöld och snatteri i butik, varuhus o.dyl. samt fickstölder 2009–2018. Källa: Anmälda brott

Med stöld- och tillgreppsbrott avses brott som regleras i 8 kap. brottsbalken. Av dessa brott var de antalsmässigt största brottstyperna 2018 stöld ur och från motordrivet fordon samt cykelstöld, som tillsammans utgjorde 25 procent av de anmälda stöld- och tillgreppsbrotten.

Under 2018 minskade de anmälda stöld- och tillgreppsbrotten med 41 400 brott (−9 %) jämfört med 2017, till 445 000 brott. I stort sett alla typer av anmälda stöldbrott minskade, men de två enskilda brottstyper inom kategorin som minskade mest var fickstölder (−17%) och inbrottsstöld i bostad, fritidshus med mera (−15 %).

De anmälda stöldbrotten har minskat kontinuerligt sedan 2009, med undantag för mindre uppgångar 2011 och 2014. År 2018 anmäldes 20 procent färre brott än 2009.

Butiksstölder och fickstölder

Under 2018 anmäldes 42 200 stölder från butik, vilket är en minskning med 8 procent sedan 2017 och med 39 procent jämfört med för tio år sedan (2009). Utvecklingen har under den senaste tioårsperioden varit tydligt minskande med undantag för uppgångar enstaka år. Antalet anmälda butiksstölder påverkas i hög grad av butikernas kontrollåtgärder och interna riktlinjer för att polisanmäla butiksstölder. 

Under 2018 anmäldes 37 900 fickstölder, vilket är en minskning med 17 procent jämfört med året innan (−7 500 brott). Antalet anmälda fickstölder ökade 2011–2013, för att sedan minska. Sett till tioårsperioden 2009–2018 som helhet har antalet anmälda fickstölder minskat med 6 procent.

Uppklarade stölder

Personuppklaringsprocenten² för stöld och snatteri i butik, varuhus o.dyl. samt fickstöld, 2009–2018. Källa: Handlagda brott

Handlagda brott

År 2018 handlades¹ 450 000 stöld- och tillgreppsbrott, vilket är en minskning med 38 700 brott (−8 %) jämfört med 2017. En utredning bedrevs för 29 procent (130 000 brott) av de handlagda stöld- och tillgreppsbrotten, medan merparten (71 % eller 321 000 brott) direktavskrevs. Jämfört med 2017 hade andelen utredda brott minskat och andelen direktavskrivna brott ökat, med 1 procentenhet vardera.

Av de handlagda stöld- och tillgreppsbrotten var det 2 procent (10 400 brott) som förundersökningsbegränsades, vilket är samma andelsnivå som 2017. De flesta (9 280 brott) av stöld- och tillgreppsbrotten förundersökningsbegränsades efter att en utredning inletts.

De personuppklarade stöld- och tillgreppsbrotten uppgick till 27 000 brott. Det är en minskning med 14 200 brott (−10 %) jämfört med 2017.

Personuppklaringsprocenten, andelen personuppklarade brott av samtliga handlagda stöld- och tillgreppsbrott, uppgick till 6 procent 2018, vilket var en oförändrad andel jämfört med 2017. Jämfört med 2009 hade personuppklaringsprocenten för stöld- och tillgreppsbrott minskat med 2 procentenheter.

Lagföringsprocenten, som visar andelen personuppklarade brott av de utredda brotten, uppgick till 22 procent, en ökning med 2 procentenheter jämfört med 2017. Jämfört med 2014 var det en oförändrad andel.

Misstänkta för butiksstöld

Antal personer misstänkta för stöld och snatteri i butik, varuhus o.dyl., varav män och kvinnor, 2008–2017. Källa: Misstänkta personer

Antalet personer som misstänktes för butiksstöld minskade med närmare 1 500 personer mellan 2018 och 2017 (en minskning med 7 %). Antalet kvinnor som misstänkts för butiksstöld har minskat med 5 %. Antalet män som misstänkts för butiksstöld har minskat med 8 %.

När det gäller könsfördelningen var andelen misstänkta kvinnor större vid butiksstöld (33 %) än vid övriga brottstyper inom kategorin stöld- och tillgreppsbrott, där andelen misstänkta kvinnor brukar vara omkring 10 procent.

Lagförda för stöld

Antal lagföringsbeslut³ med med stöld (inkl. grov) eller ringa stöld (snatteri) som huvudbrott 2009–2018. Källa: Personer lagförda för brott

Eftersom butiksstöld inte är någon specifik juridisk kategori går det inte att utläsa hur många som lagförts för just butiksstöld.

Utvecklingen skiljer sig åt mellan olika typer av tillgreppsbrott. År 2018 fattades 6 230 lagföringsbeslut för stöld, vilket jämfört med 2017 innebar en minskning med 115 beslut, eller 2 procent. Lagföringsbeslut med huvudbrottet ringa stöld minskade med 892 beslut, eller 9 procent, medan besluten med grov stöld som huvudbrott minskade med 55 beslut, eller 6 procent. Minskningarna gällde för beslut mot både kvinnor och män. 

Sedan 2009 har lagföringsbedluten för stöld minskat med 1 970 beslut, eller 24 procent. Ringa stöld minskade med 8 470 beslut, eller 47 procent, och grov stöld med 179 beslut, eller 17 procent, jämfört med 2009.

Strafföreläggande och böter genom dom är de vanligaste påföljderna.

Stöld och snatteri bland unga

I Skolundersökningen om brott uppger knappt 37 procent av tjejerna och 38 procent av killarna i årskurs nio att de begått någon form av stöld under de senaste tolv månaderna. De flesta elever som uppger att de begått någon form av stöld har gjort det 1–2 gånger. Det är enbart en marginell skillnad i hur stor andel ungdomar som uppger att de begått stölder 3–5 gånger jämfört med den grupp som uppger att de gjort det minst 6 gånger. Här är det viktigt att komma ihåg att detta mått på stöld inkluderar många olika former av stöld, från snatteri till stöld av till exempel en bil.

Den vanligaste typen av stöld bland tjejer är stöld från hemmet, medan det bland killar är vanligare att man uppger att man snattat något från en affär. Ungefär var femte tjej uppger att hon stulit något från hemmet vid minst ett tillfälle under de senaste tolv månaderna, medan ungefär var femte kille uppger att han snattat något i en affär åtminstone en gång under perioden. Den näst vanligaste typen av stöld bland både tjejer och killar är stöld från skolan.

När det gäller de grövsta formerna av stöld (stöld av moped eller motorcykel, stöld av bil eller stöld ur en bil), uppger 2,9 procent av killarna och 1,8 procent av tjejerna att de stulit något av detta vid minst ett tillfälle under de senaste tolv månaderna. Just stöld av motorfordon anses i forskningen vara en av de brottstyper som tydligast indikerar en lång eller intensiv brottskarriär (Se Brå-rapport 2011:11).

Fakta


  • 42 200 butiksstölder polisanmäldes (2018)
  • 37 900 fickstölder polisanmäldes (2018)
  • 9 500 lagföringsbeslut för ringa stöld, med andra ord snatteri (2018)
  • 1 000 kronor — gränsen mellan snatteri och stöld
  • 46 procent = personuppklaringsprocenten för butiksstöld (2016)
  • 1 procent = personuppklaringsprocenten för fickstöld (2016)

¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.

²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.

  • Personuppklaringsprocenten redovisar antalet brott som personuppklarats
    under ett år i procent av antalet handlagda brott under samma år. Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Måttet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på samtliga handlagda brott istället för på samtliga anmälda brott.
  • Lagföringsprocent redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga utredda brott, exklusive förundersökningsbegränsade brott, under samma period.

³) Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut från åklagare om strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.

Sidan senast uppdaterad: 2019-09-09

Statistik om brottstyper