- Start
- / Statistik
- / Statistik utifrån brottstyper
- / Stöld och snatteri
Stöld och snatteri
Under 2020 anmäldes omkring 421 000 stöld- och tillgreppsbrott, varav 42 600 var butiksstölder. I den Nationella trygghetsundersökningen uppger 2,7 procent att de blev utsatta för fickstöld under 2019.
- Se även sidorna Bilbrott, Bostadsinbrott, Cykelstöld och Rån
Andel som utsatts för fickstöld
Självrapportad utsatthet för fickstöld 2016–2019¹. Andel (%) utsatta av samtliga och av männen respektive kvinnorna i befolkningen. Källa: NTU.
I Nationella trygghetsundersökningen uppger 2,7 procent av befolkningen (16–84 år) att de utsattes för fickstöld under 2019, vilket skulle motsvara cirka 215 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen. Det är i princip på samma nivå som 2018 då andelen var 2,8 procent. Sedan den första mätningen (gällande utsatthet 2016) visar utvecklingen på en svag nedåtgående trend.
Bland män i befolkningen (16–84 år) uppger 2,6 procent att de utsattes för fickstöld under 2019, vilket i princip är på samma nivå som 2018 då andelen var 2,7 procent. Sett till utvecklingen över tid syns en svag nedåtgående trend.
Sett till kvinnor i befolkningen (16–84 år) uppger 2,7 procent att de utsattes för fickstöld 2019, vilket är en något mindre andel än 2018 då den låg på 2,9 procent. Även bland kvinnor har en svag minskning skett över hela mätperioden.
Resultaten visar således att det är små skillnader mellan män och kvinnor vad gäller utsatthet för fickstöld 2019. Vidare ser utvecklingen likartad ut för kvinnor och män, med en svag nedåtgående trend sedan den första mätpunkten.
Utsatthet för fickstöld är vanligast i den näst yngsta åldersgruppen 20–24 år, där 5,2 procent uppger att de utsattes under 2019. Sedan är andelen i stort sett mindre ju äldre åldersgrupp som studeras, och i den näst äldsta gruppen (65–74 år) är andelen som minst med 1,3 procent utsatta. Mönstret är relativt likartat det som har framgått tidigare år.
Bland män är andelen utsatta för fickstöld störst i åldersgruppen 20–24 år, där 5,3 procent uppger att de utsattes 2019. Sedan är andelen utsatta mindre ju äldre åldersgrupp som studeras. Minst är andelen i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) där 1,2 procent av männen utsattes.
Även bland kvinnor är andelen utsatta störst i den näst yngsta åldersgruppen (20–24 år), där 5,0 procent uppger att de utsattes 2019. Sedan är andelen mindre ju äldre åldersgrupper som studeras, och minst andel återfinns i den näst äldsta åldersgruppen (65–74 år), där andelen är 1,2 procent utsatta.
Mönstret ser således likartat ut bland män och kvinnor, med störst andel utsatta bland de yngsta åldersgrupperna och minst andel utsatta bland de äldsta.
Under 2019 utsattes svenskfödda personer med båda föräldrarna
utrikesfödda i större utsträckning för fickstöld (5,0 %) än utrikesfödda (3,2 %) och svenskfödda med minst en svenskfödd förälder (2,4 %).
Personer med som högst förgymnasial utbildning utsattes i större utsträckning (3,2 %) än personer med som högst gymnasial och eftergymnasial utbildning (2,6 respektive 2,4 %).
Ensamstående personer med och utan barn utsattes i större utsträckning (3,8 respektive 3,6 %) än sammanboende med och utan barn
(2,1 respektive 1,9 %).
Det var även vanligare med utsatthet för fickstöld bland boende i flerfamiljshus än bland boende i småhus (3,3 respektive 2,1 %).
Slutligen visar resultaten att utsattheten är mindre ju mindre boendeort som studeras. Störst andel som utsatts för fickstöld finns bland boende i storstäder/storstadsnära kommuner (3,7 %), följt av boende i större städer/kommuner nära större stad (2,2 %), medan minst andel återfinns bland boende i mindre städer/tätorter/landsbygdskommuner (1,8 %). Mönstret för hur utsatthet för fickstöld fördelar sig i olika grupper ser relativt likartat ut vid en särredovisning för män respektive kvinnor
Resultaten visar att upprepad utsatthet är förhållandevis ovanligt när det gäller fickstöld. Av de personer som uppger att de utsattes för fickstöld under 2019 uppger majoriteten (83,1 %) att de utsattes en (1) gång. Det var 14,2 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger, medan 2,7 procent av de utsatta uppger att det handlade om fyra gånger eller fler. Sett till hela befolkningen (16–84 år) utsattes 2,2 procent för en (1) händelse 2019 och 0,4 procent utsattes två till tre gånger, medan 0,1 procent av befolkningen utsattes för fickstöld fyra gånger eller fler.
Av de män som uppger att de utsattes för fickstöld 2019 utsattes 81,3 procent en (1) gång. Det var 15,3 procent av de utsatta männen som utsattes två till tre gånger medan 3,4 procent av de utsatta männen utsattes fyra gånger eller fler. Sett till befolkningen (16–84 år) utsattes 2,2 procent av männen för en (1) händelse 2019 och 0,4 procent utsattes två till tre gånger, medan 0,1 procent av männen i befolkningen utsattes för fickstöld fyra gånger eller fler.
Av de kvinnor som uppger att de utsattes för fickstöld 2019 utsattes 84,6 procent en (1) gång. Vidare var det 13,3 procent av de utsatta kvinnorna som utsattes två till tre gånger medan 2,1 procent av de utsatta kvinnorna utsattes fyra gånger eller fler. Sett till befolkningen (16–84 år) utsattes 2,3 procent av kvinnorna för en (1) händelse 2019, medan 0,4 procent utsattes två till tre gånger och 0,1 procent av kvinnorna i befolkningen utsattes för fickstöld fyra gånger eller fler. Resultatet visar således att en större andel av de män som har utsatts för fickstöld har utsatts upprepade gånger jämfört med de kvinnor som utsatts.
Anmälda stölder
Anmälda brott av stöld och snatteri i butik, varuhus o.dyl. samt fickstölder. Källa: Anmälda brott
Med stöld- och tillgreppsbrott avses brott som regleras i 8 kap. brottsbalken. Av dessa brott var de antalsmässigt största brottstyperna 2018 stöld ur och från motordrivet fordon samt cykelstöld, som tillsammans utgjorde 25 procent av de anmälda stöld- och tillgreppsbrotten.
Under 2020 minskade de anmälda stöld- och tillgreppsbrotten med 14 500 brott (−3 %) jämfört med 2019, till 421 000 brott. I stort sett alla typer av anmälda stöldbrott minskade, men de brottstyper inom kategorin som minskade mest var fickstöld, som minskade med 15 400 brott (−44 %), och stöld i hotell, kafé, restaurang, biograf, teater, nöjes-, samlings- och ungdomslokal med mera, som minskade med 4 350 brott (−40 %).
De anmälda stöldbrotten har minskat kontinuerligt sedan 2011, med undantag för en
uppgång 2014. År 2020 anmäldes 23 procent färre brott än 2011.
Pandemins inverkan
De genomgångar av den preliminära månadsstatistiken som Brå med anledning av pandemin har genomfört sedan i april 2020 visar på minskningar inom kategorien stöldbrott under hela perioden. Utvecklingen är dock inte entydig för samtliga brott inom kategorin. De starkaste minskningarna finns i den stora underkategorin övrig stöld, som bland annat omfattar stöld i hotell, kafé, restaurang, biograf, teater, nöjes-, samlings- och ungdomslokal med mera, fickstölder och stöld från butik. Bedömningen är att minskningarna för framförallt dessa brottstyper är konsekvenser av pandemin. Utvecklingen för andra brottstyper inom kategorin, exempelvis inbrottsstöld och tillgrepp av motorfordon, har inte varit lika tydlig.
Butiksstölder och fickstölder
Under 2020 anmäldes 42 600 stölder från butik, vilket är en minskning med 2 procent sedan 2019, och en minskning med 32 procent jämfört med för tio år sedan (2011). Utvecklingen har under den senaste tioårsperioden varit tydligt minskande med undantag för uppgångar enstaka år. Antalet anmälda butiksstölder påverkas i hög grad av butikernas kontrollåtgärder och interna riktlinjer för att polisanmäla butiksstölder.
Under 2020 anmäldes 19 600 fickstölder, vilket är en minskning med 44 procent jämfört med året innan. Antalet anmälda fickstölder minskade kraftigt i samband med pandemins första våg,och fortsatte att minska under sommaren och hösten. Under vintern minskade antalet anmälda fickstölder ännu kraftigare, med 63 procent, jämfört med vintern 2019/2020. Följderna av pandemin med minskad rörelse i samhället och ett begränsat resande, såväl inom landet som till och från andra länder, är troligtvis det som ligger bakom dessa minskningar.
Antalet anmälda fickstölder ökade 2011–2013, för att sedan minska. Sett till tioårsperioden 2011–2020 som helhet har antalet anmälda fickstölder minskat med 57 procent. Under perioen 2011-2019, innan pandemiåret 2020, var minskningen 11,5 procent.
Uppklarade stölder
Personuppklaringsprocenten² för stöld och snatteri i butik, varuhus o.dyl. samt fickstöld. Källa: Handlagda brott
Handlagda brott
År 2020 handlades¹ 426 000 stöld- och tillgreppsbrott, vilket var en minskning med 12 900 brott (−3 %) jämfört med 2019. En utredning bedrevs för 28 procent (120 000 brott) av de handlagda stöld- och tillgreppsbrotten, medan merparten (72 % eller 307 000 brott) direktavskrevs.
Jämfört med 2019 ökade andelen utredda brott och andelen direktavskrivna brott minskade, med 1 procentenhet vardera. Av de handlagda stöld- och tillgreppsbrotten var det 3 procent (13 400 brott) som förundersökningsbegränsades, vilket är en ökning med 1 procentenhet jämfört med 2019. De flesta (11 500 brott) av stöld- och tillgreppsbrotten förundersökningsbegränsades efter att en utredning inletts.
De personuppklarade stöld- och tillgreppsbrotten uppgick till 24 800 brott. Det var en minskning med 225 brott (−1 %) jämfört med 2019.
Personuppklaringsprocenten², andelen personuppklarade brott av samtliga handlagda stöld- och tillgreppsbrott, uppgick till 6 procent 2020, vilket var en oförändrad andel jämfört med 2019. Jämfört med 2011 minskade personuppklaringsprocenten för stöld- och tillgreppsbrott med 2 procentenheter.
Lagföringsprocenten², som visar andelen personuppklarade brott av de utredda brotten, uppgick till 23 procent, en oförändrad andel jämfört med 2019. Jämfört med 2014 ökade lagföringsprocenten med 1 procentenhet.
Vid 12 procent (52 600 brott) av de handlagda stöld- och tillgreppsbrotten 2020 fanns det minst en person registrerad som skäligen misstänkt för brottet, vilket innebar en ökning med 1 procentenhet jämfört med 2019. Andelen personuppklarade stöld- och tillgreppsbrott av brotten med minst en misstänkt person uppgick till 47 procent, vilket innebar en minskning med 2 procentenheter jämfört med 2019.
Antalet handlagda stöld- och tillgreppsbrott har minskat under flera år, vilket beror på att inflödet anmälda brott har minskat. I de månadsvisa uppföljningarna av anmälda brott har dock en avvikande stor minskning under pandemimånaderna noterats, vilket kan påverka antalet brott som handläggs. Det är främst den stora underkategorin ”övrig stöld”, som har minskat jämfört med 2019, för vilken även de handlagda brotten har minskat. De brottstyper inom kategorin som har minskat mest antalsmässigt, både vad gäller anmälda och handlagda brott, är fickstöld samt stöld i stöld i hotell, restaurang, teater och andra nöjes och samlingslokaler. Dessa minskningar kan troligtvis förklaras av minskad rörlighet och social aktivitet till följd av pandemin samt att internationella stöldligor haft svårare att ta sig in och ut ur landet.
Misstänkta för butiksstöld
Antal personer misstänkta för stöld och snatteri i butik, varuhus o.dyl., varav män och kvinnor. Källa: Misstänkta personer
Det var 34 200 personer som misstänktes för stöld- och tillgreppsbrott 2020, vilket var en ökning med 4 procent jämfört med 2019. Antalet misstänkta ökade för de två brottstyperna inbrottsstöld från bostad och rån (+2 % respektive +23 %) jämfört med 2019.
Antalet kvinnor som misstänkts för stöld- och tillgreppsbrott hade ökat med 8 procent jämfört med 2019, medan antalet misstänkta män ökade med 3 procent. För bostadsinbrott har antalet kvinnor och män ökat med 6 respektive 2 procent. För rån inklusive grovt rån hade antalet misstänkta kvinnor ökat med 28 procent och antalet misstänkta män med 22 procent.
Majoriteteten av de misstänkta för stöld- och tillgreppsbrott 2020 var män (72 %).
År 2020 misstänktes 499 personer per 100 000 invånare för stöld- och tillgreppsbrott. Det var en ökning med 3 procent jämfört med 2019. Jämfört med 2011 har det skett en minskning med 29 procent. En liknande utveckling kan ses för både misstänkta kvinnor och misstänkta män (−29 % respektive −30 %).
Ökningarna kan sannolikt hänföras, i någon mån, till pandemin och omfördelningen av resurser hos polis och åklagare till utredningsverksamhet. Antalet anmälda stöld- och tillgreppsbrott minskade under 2020, vilket är i linje med den utveckling som setts även för antalet misstänkta personer över den senaste tioårsperioden. Att antalet misstänkta personer trots detta ökade under 2020 kan således, åtminstone delvis, vara en följd av resursomläggningarna.
Lagförda för stöld
Antal lagföringsbeslut³ med med ringa stöld (snatteri), stöld eller grov stöld som huvudbrott. Källa: Personer lagförda för brott
Stöldbrott, framför allt ringa stöld, är ett typiskt spaningsbrott, som i stor utsträckning påverkas av vilka åtgärder och resurser som avsätts, exempelvis av butiker, för att upptäcka denna typ av gärningar.
Utvecklingen skiljer sig åt mellan olika typer av tillgreppsbrott. År 2020 fattades 4 860 lagföringsbeslut för stöld, vilket jämfört med 2019 innebar en minskning med 569 beslut, eller 10 procent. Lagföringsbeslut med huvudbrottet ringa stöld ökade med 1 010 beslut, eller 11 procent, medan besluten med grov stöld som huvudbrott minskade med 155 beslut, eller 21 procent. Förändringarna var likartade för beslut mot kvinnor och mot män med undantag för ökningen av ringa stöld där beslut mot kvinnor ökade med 19 procent, eller 646 beslut, och beslut mot män ökade med 7 procent, eller 366 beslut.
Stöldbrotten har minskat sedan 2011. Stöld minskade med 3 390 beslut, eller 41 procent. Ringa stöld minskade med 5 560 beslut, eller 36 procent, och grov stöld med 520 beslut, eller 66 procent, jämfört med 2011.
Lagförda för ringa stöld – könsfördelning
Antal lagföringsbeslut³ med med ringa stöld (snatteri) som huvudbrott, samtliga och efter kön. Källa: Personer lagförda för brott
Stöld bland unga – utsatthet
Självrapporterad utsatthet för olika former av stölder bland elever i årskurs 9. Andel (%) som utsatts under de senaste tolv månaderna, uppdelat på kön och typ av stöld. Källa: Skolundersökningen om brott 2019.
I Skolundersökningen om brott 2019 uppger drygt 27 procent av eleverna att de blivit utsatta för någon form av stöld under de senaste tolv månaderna. Det rör sig om nästan 25 procent av tjejerna och drygt 29 procent av killarna.
Totalt uppger dryg 41 procent av eleverna 2019 att de begått någon form av stöld, drygt 39 procent bland tjejerna och drygt 42 procent bland killar. Sedan 2015 har andelen delaktiga legat på en förhållandevis jämn nivå bland både tjejer och killar (37–39 procent respektive 40–42 procent.
När det gäller de grövsta formerna av stöld (stöld av moped eller motorcykel, stöld av bil eller stöld ur en bil), uppger 4,2 procent av killarna och 1,5 procent av tjejerna att de stulit något av detta vid minst ett tillfälle under de senaste tolv månaderna. Sedan 2015 har andelen tjejer som begått grövre stöld legat relativt stabilt (mellan 1,5–1,9 procent) medan andelen bland killar har ökat (från 2,9 procent 2015 till 4,2 procent 2019). Just stöld av motorfordon anses i forskningen vara en av de brottstyper som tydligast indikerar en lång eller intensiv brottskarriär (Se Brå-rapport 2011:11).
Stöld bland unga – delaktighet
Självrapporterad delaktighet i stöldbrott (inklusive häleri och bedrägeri) bland elever i årskurs 9. Andel (%) elever som begått stöldbrott under de senaste tolv månaderna, uppdelat på tjejer och killar. Källa: Skolundersökningen om brott 2019.
Fakta
- 42 600 butiksstölder polisanmäldes (2020)
- 19 600 fickstölder polisanmäldes (2020)
- 9 000 lagföringsbeslut för ringa stöld, med andra ord snatteri (2019)
- 1 000 kronor — gränsen mellan snatteri och stöld
- 39 procent = personuppklaringsprocenten för butiksstöld (2020)
- 2 procent = personuppklaringsprocenten för fickstöld (2020)
¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.
²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.
- Personuppklaringsprocenten redovisar antalet brott som personuppklarats
under ett år i procent av antalet handlagda brott under samma år. Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Måttet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på samtliga handlagda brott istället för på samtliga anmälda brott. - Lagföringsprocent redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga utredda brott, exklusive förundersökningsbegränsade brott, under samma period.
³) Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut från åklagare om strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.
Sidan senast uppdaterad: 2021-06-08