Stöld och snatteri

Under 2017 anmäldes omkring 486 000 stöld- och tillgreppsbrott, varav 45 600 var butiksstölder. Butiksstölderna handlar ofta om låga belopp och de flesta butiksstölder räknas därför som snatteri.

Anmälda stölder

Anmälda brott av stöld och snatteri i butik, varuhus o.dyl. samt fickstölder 2008–2017. Källa: Anmälda brott

De anmälda stöld- och tillgreppsbrotten minskade med 17 100 brott (−3 %) till 486 000 under 2017 jämfört med 2016. I stort sett alla typer av anmälda stöldbrott minskade, men de två enskilda brottstyper inom kategorin som minskade mest i antal var fickstölder (−9 %) och stöld i butik, varuhus och dylikt (−6 %). De anmälda stöldbrotten har minskat kontinuerligt sedan 2008, med undantag för mindre uppgångar 2011 och 2014. År 2017 anmäldes 13 procent färre brott än 2008.

Under 2017 utgjorde stöld- och tillgreppsbrotten 32 procent av samtliga anmälda brott. Den senaste tioårsperioden (2008–2017) utmärks av en minskning av stöldbrottens andel av samtliga anmälda brott. Minskningen uppgår till 9 procentenheter.

Butiksstölder och fickstölder

Under 2017 anmäldes 45 600 stölder från butik, vilket är en minskning med 6 procent sedan 2016 och med 28 procent jämfört med för tio år sedan (2008). Utvecklingen har under den senaste tioårsperioden varit tydligt minskande med undantag för uppgångar enstaka år. Antalet anmälda butiksstölder påverkas i hög grad av butikernas kontrollåtgärder och interna riktlinjer för att polisanmäla butiksstölder. 

Under 2017 anmäldes 45 400 fickstölder, vilket är en minskning med 9 procent jämfört med året innan (−4 370 brott). Från 2008 låg antalet anmälda fickstölder på en relativt jämn nivå fram till 2010 för att sedan öka 2011–2013, för att sedan minska. Sett till tioårsperioden 2008–2017 som helhet har antalet anmälda fickstölder ökat med 17 procent.

Uppklarade stölder

Personuppklaringsprocenten² för stöld och snatteri i butik, varuhus o.dyl. samt fickstöld, 2007–2016. Källa: Handlagda brott

Handlagda brott

År 2016 handlades¹ 47 700 butiksstölder, vilket är en minskning med 2 550 brott (−5 %) jämfört med 2015. En utredning bedrevs för 80 procent (38 100 brott) av de handlagda brotten och resterande 20 procent (9 610 brott) direktavskrevs. Jämfört med 2015 har andelen utredda brott minskat och andelen direktavskrivna brott ökat med 1 procentenhet vardera.

Av de handlagda butiksstölderna förundersökningsbegränsades 12 procent (5 610 brott), varav nästan samtliga (5 110 brott) efter att en utredning inletts. Andelen förundersökningsbegränsade brott är densamma som 2015. Jämfört med övriga redovisade brottstyper har butiksstölder en hög andel förundersökningsbegränsade brott.

Jämfört med de övriga brottstyperna personuppklarades en stor andel brott. År 2016 personuppklarades 21 900 butiksstölder. I relation till de utredda brotten ger det en lagföringsprocent² på 66 procent. Jämfört med 2015 är lagföringsprocenten oförändrad, jämfört med 2014 är det en ökning med 1 procentenhet.

De personuppklarade brotten i relation till samtliga handlagda butiksstölder ger en personuppklaringsprocent² på 46 procent, vilket är en minskning med 1 procentenhet jämfört med 2015. Jämfört med 2007 har personuppklaringsprocenten för butiksstöld ökat med 3 procentenheter. Om jämförelsen görs enligt den tidigare definitionen för personuppklaringsprocenten uppgår ökningen till 2 procentenheter, vilket är en mer korrekt jämförelse.

Misstänkta för stöld

Antal personer misstänkta för stöld och snatteri i butik, varuhus o.dyl., samt fickstöld 2007–2016. Källa: Misstänkta personer

Antalet personer som misstänktes för butiksstöld var 283 personer per 100 000 invånare 2016. Det är en minskning med 19 personer eller 6 procent sedan 2015. En ökning har skett från 2007 till 2009, därefter har antalet per 100 000 invånare minskat fram till 2013 och sedan har nivån varit relativt jämn fram till 2016. Under en tioårsperiod har antalet per 100 000 invånare minskat med 29 personer eller 9 procent. Både antalet kvinnor och antalet män har minskat sedan 2015, med 4 respektive 8 procent. Under en tioårsperiod har antalet kvinnor per 100 000 invånare minskat med 18 procent, medan antalet män per 100 000 invånare var oförändrat.

När det gäller könsfördelningen var andelen misstänkta kvinnor större vid butiksstöld (36 %), än vid övriga brottstyper inom kategorin stöld- och tillgreppsbrott, där andelen misstänkta kvinnor låg på 7–11 procent.

Lagförda för stöld

Antal lagföringsbeslut³ med med stöld (inkl. grov) eller snatteri som huvudbrott 2007–2016. Källa: Personer lagförda för brott

Eftersom butiksstöld inte är någon specifik juridisk kategori går det inte att utläsa hur många som lagförts för just butiksstöld.

Utvecklingen skiljer sig åt mellan olika typer av tillgreppsbrott. År 2016 fattades 7 470 lagföringsbeslut för stöld (inklusive grov stöld), vilket jämfört med 2015 innebar en minskning med 689 beslut eller 8 procent. Jämfört med 2007 hade lagföringsbeslut för stöld minskat med 694 beslut eller 8 procent.

År 2016 fattades 11 600 lagföringsbeslut för snatteri, vilket innebar en minskning med 1 090 beslut eller 9 procent jämfört med 2015, och med 1 980 beslut eller 15 procent jämfört med 2007. Mellan 2007 och 2009 skedde först en ökning av antalet lagföringsbeslut för snatteri. Åren därefter minskade antalet beslut, men under 2013–2015 stabiliserades det på en medelnivå om 12 600 beslut per år. Snatteribrott är ett typiskt spaningsbrott, som i stor utsträckning påverkas av vilka åtgärder och resurser som avsätts i försäljningsledet för att upptäcka denna typ av gärningar. Effekten blir att antalet lagföringsbeslut gällande snatteri kan variera kraftigt mellan olika perioder.

Strafföreläggande och böter genom dom är de vanligaste påföljderna.

Stöld och snatteri bland unga

I Skolundersökningen om brott uppger knappt 37 procent av tjejerna och 38 procent av killarna i årskurs nio att de begått någon form av stöld under de senaste tolv månaderna. De flesta elever som uppger att de begått någon form av stöld har gjort det 1–2 gånger. Det är enbart en marginell skillnad i hur stor andel ungdomar som uppger att de begått stölder 3–5 gånger jämfört med den grupp som uppger att de gjort det minst 6 gånger. Här är det viktigt att komma ihåg att detta mått på stöld inkluderar många olika former av stöld, från snatteri till stöld av till exempel en bil.

Den vanligaste typen av stöld bland tjejer är stöld från hemmet, medan det bland killar är vanligare att man uppger att man snattat något från en affär. Ungefär var femte tjej uppger att hon stulit något från hemmet vid minst ett tillfälle under de senaste tolv månaderna, medan ungefär var femte kille uppger att han snattat något i en affär åtminstone en gång under perioden. Den näst vanligaste typen av stöld bland både tjejer och killar är stöld från skolan.

När det gäller de grövsta formerna av stöld (stöld av moped eller motorcykel, stöld av bil eller stöld ur en bil), uppger 2,9 procent av killarna och 1,8 procent av tjejerna att de stulit något av detta vid minst ett tillfälle under de senaste tolv månaderna. Just stöld av motorfordon anses i forskningen vara en av de brottstyper som tydligast indikerar en lång eller intensiv brottskarriär (Se Brå-rapport 2011:11).

¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.

²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.

  • Personuppklaringsprocenten redovisar antalet brott som personuppklarats
    under ett år i procent av antalet handlagda brott under samma år. Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Måttet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på samtliga handlagda brott istället för på samtliga anmälda brott.
  • Lagföringsprocent redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga utredda brott, exklusive förundersökningsbegränsade brott, under samma period.

³) Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut från åklagare om strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.

Fakta

  • 45 400 fickstölder polisanmäldes (2017)
  • 45 600 butiksstölder polisanmäldes (2017)
  • 12 700 lagföringsbeslut för snatteri (2015)
  • 1 000 kronor — gränsen mellan snatteri och stöld
  • 46 procent = personuppklaringsprocenten för butiksstöld (2016)
  • 1 procent = personuppklaringsprocenten för fickstöld (2016)

Sidan senast uppdaterad: 2018-06-19

Statistik om brottstyper

Här hittar du statistik utifrån olika brottstyper. Innehållet på sidorna kan vara hämtat både från kriminalstatistiken samt Brås statistiska undersökningar.