Ungdomsbrottslighet

Det är relativt vanligt att ungdomar både blir utsatta för brott och vid något enstaka tillfälle begår brott. Det är dock ett fåtal unga som står för det mesta av brottsligheten bland ungdomar.

Unga utsatta för brott

Utsatta för brott

Självrapporterad utsatthet för olika typer av brott bland elever i årskurs 9. Andel (%) elever som utsatts under de senaste tolv månaderna enligt SUB 2015,
2017 och 2019. Källa: Skolundersökningen om brott 2019.

Skolundersökningen om brott 2019 visar att nästan hälften (48 procent) av eleverna uppger att de utsatts för stöld, misshandel, hot, rån eller sexualbrott minst en gång under de senaste tolv månaderna. Andelen utsatta är något mindre än 2017, då nästan 51 procent uppgav att de utsatts, men är åter igen på samma nivå som 2015.

Tjejer och killar uppger utsatthet för brott i ungefär lika stor utsträckning, men strukturen skiljer sig åt. Bland tjejer är det vanligast att ha utsatts för stöldbrott, följt av sexualbrott, och bland killar är stöldbrott vanligast, följt av misshandel. Svenskfödda elever med två utrikesfödda föräldrar uppger utsatthet för brott i större utsträckning än dels svenskfödda med minst en svenskfödd förälder, dels utrikesfödda elever. Störst andel utsatta finns bland elever med skilda eller separerade föräldrar samt bland elever med svaga ekonomiska resurser.

Unga personers delaktighet i brott

Delaktighet i brott

Självrapporterad delaktighet i olika typer av brott bland elever i årskurs 9. Andel (%) elever som begått brott under de senaste tolv månaderna enligt SUB 2015, 2017 och 2019. Källa: Skolundersökningen om brott 2019.

Precis som med utsatthet för brott är det inte heller särskilt ovanligt att elever i årskurs nio är delaktiga i olika typer av brott eller andra riskbeteenden. Ungefär hälften (52 procent) av eleverna 2019 uppger att de begått något brott (stöldbrott, våldsbrott, skadegörelse eller narkotikabrott) vid minst ett tillfälle under de senaste tolv månaderna, vilket är på ungefär samma nivå som 2017 och 2015. Samtliga brottstyper är vanligast bland killar. Däremot är könsskillnaderna relativt små vid stöldbrott och narkotikabrott, och större vid våldsbrott och skadegörelse. Bland svenskfödda med två utrikesfödda föräldrar är det en något högre andel som har uppgett delaktighet i brott, förutom i stöldbrott, som är vanligare bland svenskfödda elever med minst en svenskfödd förälder. Delaktighet i brott är också vanligare bland elever med skilda föräldrar och, framför allt, bland elever där familjen har svaga ekonomiska resurser.

Unga personers attityder till brott

Attityder till vänners beteende

Andelen (%) elever i årskurs 9 som uppger att det är helt okej eller ganska okej att deras vänner begår vissa handlingar, uppdelat på typ av handling. Resultat från SUB 2019. Källa: Skolundersökningen om brott 2019.

När det kommer till elevernas syn på vänners beteende uppger en stor del av eleverna 2019 att det skulle vara helt okej/ganska okej att kompisarna drack sig berusade, och resultaten är likartade mellan tjejer och killar (nästan 42 procent bland tjejer och drygt 45 procent bland killar). I övrigt är det generellt stora skillnader i attityder mellan tjejer och killar. Exempelvis uppger drygt 15 procent bland tjejerna och nästan 32 procent bland killarna att det skulle vara helt okej/ganska okej om kompisarna slog ner någon som sagt förolämpande saker. Vidare uppger nästan 10 procent av tjejerna, och nästan 21 procent av killarna, att det skulle vara helt okej/ganska okej om kompisarna stal något i en affär.

Om Skolundersökningen om brott

Skolundersökningen om brott är en återkommande undersökning som ställer frågor till elever i årskurs nio om framför allt delaktighet i brott och andra problembeteenden samt utsatthet för vissa typer av brott. Det övergripande syftet med Skolundersökningen om brott är att undersöka dels hur vanligt det är att ungdomar i årskurs nio begår olika typer av brott eller deltar i andra problembeteenden (till exempel skolkar, dricker alkohol, prövar droger etc.), dels hur vanligt det är att ungdomarna blir utsatta för olika typer av brott.

Unga misstänkta för brott

Antal personer i åldern 15-20 år misstänkta för brott 2010–2019. Källa: Misstänkta personer

Unga överrepresenterade bland misstänkta

Unga är överrepresenterade i statistiken över misstänkta och likaså när det gäller antalet lagföringar. Det är alltså vanligare att man begår brott i unga år.

Av de personer som misstänktes för brott 2019 var omkring hälften (45 %) under 30 år vid tidpunkten för brottet. Unga personer (15–20 år) utgjorde 20 procent av de misstänkta personerna.

Fördelningen mellan unga (15–20 år) och vuxna (21– år) misstänkta personer var oförändrad 2019 jämfört med 2018, totalt sett och för kvinnor. För män minskade andelen unga med 1 procent­enhet jämfört med 2018. Sedan 2010 har andelen unga
dock minskat med 3 procent­enheter. Förändringen är särskilt tydlig för unga kvinnor, där andelen misstänkta minskat med 7 procent­enheter, medan andelen unga män minskat med 2 procent­enheter.

Sett över den senaste tioårs­perioden hade andelen misstänkta kvinnor minskat i ålders­grupperna 15–17 år och 18–20 år, med 4 procent­enheter vardera. Andelen misstänkta män har i motsvarande ålders­grupper ökat med 4 procent­enheter vardera.

Antalet misstänkta personer per 100 000 invånare 2019 var störst i de ngre åldersgrupperna (15–17 och 18–20 år) med 5 020 respektive 5 970 misstänkta personer per
100 000 invånare.

Vanligaste brotten bland unga misstänkta

Andelen unga (15–20 år) är större i vissa brottskategorier. Brottskategorier med hög andel unga (2019):

  • Narkotikabrott 40 %
  • Brott mot person 33 %
  • Stöldbrott 22 %

Unga lagförda för brott – könsfördelning

Antal lagföringsbeslut efter ålder (15-20 år), samtliga samt efter kön, 2010–2019. Källa: Personer lagförda för brott

Vad får unga för straff?

När man fyller 15 år blir man straffmyndig. Det finns särskilda bestämmelser för unga lagöver­trädare – till exempel hur polis, åklagare och domstol ska handlägga ärenden. Ungdomar kan dömas till exempelvis böter och fängelse – men personer under 21 år får sällan fängelse­straff. De vanligaste påföljderna är åtals­underlåtelse (då ärendet avskrivs) och böter. När det gäller ungdomar ska domstolarna i så stor utsträckning som möjligt undvika att döma till fängelse. För ungdomar finns också särskilda påföljder.

Lagföringsbeslut mot ungdomar (15–20 år) utgör 20 procent av samtliga lagförings­­beslut, trots att denna åldersgrupp endast utgör 8 procent av den straffbara befolkningen. Det innebär att antalet lagföringsbeslut i relation till medelfolkmängden är större i de yngre åldersgrupperna (15–17 år och 18–20 år) än i de äldre. Antalet lagförings­beslut per 100 000 personer tenderar också att minska med ökad ålder.

Jämfört med 2010 har antalet lagföringsbeslut minskat i samtliga ålders­grupper, med mellan 15 och 38 procent. Den andelsmässigt största minskningen var beslut mot unga i åldern 15–17 år som under tioårs­perioden minskat med 38 procent, eller 5 440 beslut. Åldersgruppen 15–17 år har minskat med 2 procentenheter jämfört med 2010. Minskningen är störst för lagförings­beslut mot de unga kvinnorna, som minskat med 5 procentenheter.

Antalet lagföringsbeslut per 100 000 invånare för hela den straffmyndiga befolkningen (samtliga personer 15 år och äldre) har minskat med 30 procent mellan 2010 och 2019, från 1 770 till 1 240 beslut per 100 000 invånare. Minskningen har skett i samtliga ålders­grupper. Störst har den varit i åldersgruppen 15–17 år, där antalet minskade från 3 900 beslut till 2 560 beslut per 100 000 invånare under perioden. För personer över 20 år kan det minskade antalet beslut per 100 000 invånare mellan 2010–2019 delvis förklaras med att det har skett en ökning av medelfolk­mängden i detta åldersspann över tid. Det gäller dock inte unga lagöverträdare i åldrarna 15– 17 år respektive 18–20 år, eftersom medelfolk­mängden för dessa kategorier sammantaget i stället har minskat med 21 procent under perioden. Därtill har antalet lagföringsbeslut per 100 000 i ålders­gruppen minskat mer än vad som kan förväntas utifrån befolkningsutvecklingen.

Åtalsunderlåtelse är den vanligaste påföljden i åldersgruppen 15–17 år. Denna lagförings­typ stod för 34 procent av alla lagförings­beslut i åldersgruppen under 2019. De flesta (94 %) av de åtals­underlåtelser som meddelades ungdomar under 18 år var straff­varning, det vill säga åtalsunderlåtelser som meddelats enligt 17 § lagen (1964:67) med särskilda bestämmelser om unga lagöver­trädare (LUL). År 2019 meddelades 2 780 beslut om straff­varning mot personer i åldersgruppen 15–17 år, vilket är en i princip oförändrad nivå (med 7 fler beslut) jämfört med 2018

Ungdomspåföljder

Sluten ungdomsvård utgör sedan 1999 ett alternativ till fängelse för ungdomar. År 2019 utgjorde sluten ungdomsvård huvudpåföljd i 86 domslut rörande ungdomar i åldern 15–20 år. Jämfört med 2018, då tingsrätterna dömde till sluten ungdomsvård i 67 fall, innebär det en ökning med 19 beslut, eller 28 procent.

I genomsnitt dömdes ungdomar 2019 till sluten ungdomsvård i 11,8 månader, vilket är en ökning med ungefär 2 månader jämfört med 2018. I 45 procent av domsluten utgjordes huvudbrotten av olika typer av tillgreppsbrott (framför allt rån), i 23 procent brott mot liv och hälsa (3 kap. BrB) (framför allt mord och dråp respektive grov misshandel) och i 13 procent någon form av brott mot frihet och frid (4 kap. BrB) (framför allt människorov). Ungdomsvård och ungdomstjänst infördes 2007 som nya ungdomspåföljder, och ersatte till viss del den tidigare ungdomspåföljden ungdomstjänst inom ramen för vård inom socialtjänsten. År 2019 hade 1 650 domslut huvudpåföljden ungdomsvård och 1 280 domslut huvudpåföljden ungdomstjänst.

Jämfört med 2018 ökade antalet domslut med någon typ av ungdoms­påföljd med 1 procent, eller 25 beslut. Ökningen utgjordes av domslut mot män som ökat med 31 beslut, eller 1 procent, eftersom domsluten mot kvinnor minskade med 6 beslut, eller 1 procent.

Jämfört med 2010 har ungdomspåföljderna sammantaget minskat med 1 650 domslut, eller 35 procent. Domslut mot kvinnor respektive män uppvisar en likartad utveckling (−36 % respektive −35 %). Den största minskningen skedde mellan 2010 och 2013. Minskningen utgjordes framför allt av domslut om ungdoms­tjänst som mer än halverats (−55 %) jämfört med 2010. Därefter har antalet lagföringsbeslut med ungdoms­påföljder legat på en relativt stabil nivå. Antalet domslut med sluten ungdomsvård minskade med 1 beslut, eller 1 procent, under perioden.

Rån och bilstöld ökar risken för fortsatt brottslighet

Ungdomar som tidigt döms för rån, tillgrepp av motorfordon samt hot och våld mot tjänsteman, ligger i riskzonen för fortsatt brottslighet. Brå har gjort en studie om så kallade strategiska brott som visar att vissa brottstyper är vanligare bland de som dömts tidigt och därefter fortsatt att begå brott. Även övergrepp i rättssak var ett av de vanligaste debutbrotten bland riskgruppen. Däremot är inte misshandel, sexualbrott och stöld på samma sätt typiska indikatorer på fortsatt brottslighet.

Särskilda påföljder för unga

  • Ungdomsvård
  • Ungdomstjänst (ett slags oavlönat arbete)
  • Ungdomsvård i kombination med ungdomstjänst
  • Sluten ungdomsvård

Sidan senast uppdaterad: 2020-11-10

Statistik om brottstyper

Publikationer