Ungdomsbrottslighet

Det är relativt vanligt att ungdomar både blir utsatta för brott och vid något enstaka tillfälle begår brott. Det är dock ett fåtal unga som står för det mesta av brottsligheten bland ungdomar.

Unga utsatta för brott

Utsatta för brott

Andel elever som uppger att de utsatts för olika typer av brott under de senaste tolv månaderna. Särredovisning för kön. Resultat från SUB 2015 respektive SUB 2017. Källa: Skolundersökningen om brott 2017.

Skolundersökningen om brott visar att drygt hälften (51 procent) av eleverna i årskurs nio uppger att de utsatts för stöld, misshandel, hot, rån eller sexualbrott vid minst ett tillfälle under de senaste tolv månaderna. Det är en något större andel jämfört med 2015 då 47 procent uppgav att de utsatts. Totalt sett är utsattheten ungefär lika hög bland tjejer och killar, men strukturen på utsattheten skiljer sig åt mellan könen. Bland killar var det under 2017 vanligast att utsättas för stöldbrott följt av misshandel, medan det bland tjejer var vanligast att utsättas för sexualbrott följt av stöld.

Resultaten från undersökningen visar också att det, bland elever som utsatts för mobbning, är betydligt vanligare med utsatthet för olika typer av brott. Detta mönster återfinns bland både tjejer och killar.

Unga personers delaktighet i brott

Delaktighet i brott

Andel elever som uppger att de begått olika typer av brott minst en gång under de senaste tolv månaderna. Särredovisning för kön. Resultat från SUB 2015 respektive SUB 2017. Källa: Skolundersökningen om brott 2017.

Precis som med utsatthet för brott är det inte heller särskilt ovanligt att elever i årskurs nio är delaktiga i olika typer av brott eller andra riskbeteenden. Ungefär hälften av eleverna uppger att de begått någon form av stöldbrott, våldsbrott, skadegörelse eller provat narkotika vid minst ett tillfälle under de senaste tolv månaderna. Det är en större andel killar än tjejer som uppger att de begått någon av dessa typer av brott, men skillnaden mellan könen ser olika ut för de olika brottstyperna. Minst skillnad mellan könen framkommer för stöldbrott och störst skillnader när det gäller våldsbrott. Samtidigt visar resultaten att ju grövre brott och ju fler händelser det handlar om, desto mindre andel av eleverna är det som uppger att de har sådan erfarenhet. För samtliga fyra typer av brott är det vanligast att de elever som begått brott uppger att de gjort det 1–2 gånger under de senaste tolv månaderna.

Unga personers attityder till brott

Stjäla i butik

Elevers attityder till frågan om det är okej om kompisar stal något i en butik. Källa: Skolundersökningen om brott 2017

Ungdomars attityder till brott och andra riskbeteenden

Det som både tjejer och killar tycker är mest okej är om kompisar dricker sig fulla eller skolkar ett par dagar. Majoriteten av ungdomarna tycker dock inte det är okej att kompisarna begår olika typer av brott. Det man tycker är minst okej är om någon kompis stjäl en bil eller provar hasch. Detta gäller för både tjejer och killar. Det är samtidigt en större andel killar än tjejer som tycker det är okej om någon kompis stjäl något i en affär eller slår ned en person som sagt något förolämpande.

Om Skolundersökningen om brott

Skolundersökningen om brott är en återkommande undersökning som ställer frågor till elever i årskurs nio om framför allt delaktighet i brott och andra problembeteenden samt utsatthet för vissa typer av brott. Det övergripande syftet med Skolundersökningen om brott är att undersöka dels hur vanligt det är att ungdomar i årskurs nio begår olika typer av brott eller deltar i andra problembeteenden (till exempel skolkar, dricker alkohol, prövar droger etc.), dels hur vanligt det är att ungdomarna blir utsatta för olika typer av brott.

Unga misstänkta för brott

Antal personer i åldern 15-20 år misstänkta för brott 2009–2018. Källa: Misstänkta personer

Unga överrepresenterade bland misstänkta

Unga är överrepresenterade i statistiken över misstänkta och likaså när det gäller antalet lagföringar. Det är alltså vanligare att man begår brott i unga år.

Av de personer som misstänktes för brott 2018 var omkring hälften (46 %) 29 år eller yngre vid tidpunkten för brottet. Unga personer (15–20 år) utgjorde 20 procent av de misstänkta personerna.

Fördelningen mellan unga (15–20 år) och vuxna (21– år) misstänkta personer var oförändrad 2018 jämfört med 2017, för både kvinnor och män. Sedan 2009 har andelen unga dock minskat med 4 procentenheter. Förändringen är extra tydlig för kvinnor, där andelen unga minskat med 9 procentenheter, medan andelen unga män minskat med 2 procentenheter.

Antalet misstänkta personer per 100 000 invånare var 2018 störst i de yngre åldersgrupperna (15–17 och 18–20 år) med 5 240 respektive 5 820 misstänkta personer per 100 000 invånare

Vanligaste brotten bland unga misstänkta

Brottskategorier med hög andel unga (2018):

  • Narkotikabrott 38 %
  • Brott mot person 33 %
  • Stöldbrott 26 %

Andelen unga (15–20 år) är större i vissa brottskategorier. Störst andel unga misstänktes under 2018 för narkotikabrott (38 %). Stora andelar var även misstänkta för brott mot person (33 %) och stöld- och tillgreppsbrott (26 %).

Unga lagförda för brott

Antal lagföringsbeslut efter ålder (15-20 år), 2008–2017. Källa: Personer lagförda för brott

Vad får unga för straff?

När man fyller 15 år blir man straffmyndig. Det finns särskilda bestämmelser för unga lagöverträdare – till exempel hur polis, åklagare och domstol ska handlägga ärenden. Ungdomar kan dömas till exempelvis böter och fängelse – men personer under 21 år får sällan fängelsestraff. De vanligaste påföljderna är åtalsunderlåtelse (då ärendet avskrivs) och böter. När det gäller ungdomar ska domstolarna i så stor utsträckning som möjligt undvika att döma till fängelse. För ungdomar finns också särskilda påföljder.

Lagföringsbeslut mot ungdomar (15–20 år) utgör 19 procent av samtliga lagföringsbeslut, trots att denna åldersgrupp endast utgör 8 procent av den straffbara befolkningen. Det innebär att antalet lagföringsbeslut i relation till medelfolkmängden är större i de yngre åldersgrupperna (15–17 år och 18–20 år) än i de äldre. Sedan 2017 har antalet lagföringsbeslut ökat i alla ålderskategorier utom beslut mot unga i åldern 15–17 år. De minskade med 454 beslut, eller 5 procent, jämfört med 2017. Den andelsmässigt största ökningen har skett i åldersgruppen 18–20 år, som ökat med 11 procent, eller 1 140 beslut.

Åtalsunderlåtelse är den vanligaste påföljden i åldersgruppen 15–17 år. Denna lagföringstyp stod för 35 procent av alla lagföringsbeslut i åldersgruppen under 2018. De flesta (94 %) av de åtalsunderlåtelser som meddelades ungdomar under 18 år var straffvarning, det vill säga åtalsunderlåtelser som meddelats enligt 17 § lagen (1964:67) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL). År 2018 meddelades 2 780 beslut om straffvarning mot personer i åldersgruppen 15–17 år, vilket är en minskning med 263 beslut, eller 9 procent, jämfört med 2017.

Ungdomspåföljder

Sluten ungdomsvård utgör sedan 1999 ett alternativ till fängelse för ungdomar. År 2018 utgjorde sluten ungdomsvård huvudpåföljd i 67 domslut rörande ungdomar i åldern 15–20 år. Jämfört med 2017, då tingsrätterna dömde till sluten ungdomsvård i 78 fall, innebär det en minskning med 11 beslut, eller 14 procent.

I genomsnitt dömdes ungdomar 2018 till sluten ungdomsvård i 10 månader, vilket är i stort sett samma nivå som 2017. I 34 procent av domsluten utgjordes huvudbrotten av olika typer av tillgreppsbrott (framför allt rån), i 19 procent brott mot liv och hälsa (3 kap. BrB) (framför allt mord och dråp respektive grov misshandel) och i 31 procent någon form av sexualbrott (6 kap. BrB).

Ungdomsvård och ungdomstjänst infördes 2007 som nya ungdomspåföljder, och ersatte till viss del den tidigare ungdomspåföljden ungdomstjänst inom ramen för vård inom socialtjänsten. År 2018 hade 2 920 domslut huvudpåföljden ungdomsvård eller ungdomstjänst.

Jämfört med 2017 ökade antalet domslut med någon typ av ungdomspåföljd med 1 procent, eller 17 beslut. Ökningen utgjordes av domslut mot kvinnor som ökat med 39 beslut, eller 10 procent, eftersom domsluten mot män minskade med 22 beslut, eller 1 procent.

Jämfört med 2009 har ungdomspåföljderna sammantaget minskat med 1 580 domslut, eller 35 procent. Domslut mot kvinnor respektive män uppvisar en likartad utveckling (−36 % respektive −34 %). Den största minskningen skedde mellan 2010 och 2013. Minskningen utgjordes framförallt av domslut om ungdomstjänst som mer än halverats (−52 %) jämfört med 2009. Därefter har antalet lagföringsbeslut med ungdomspåföljder legat på en relativt stabil nivå. Antalet domslut med sluten ungdomsvård minskade med 33 beslut, eller 33 procent, under perioden..

Rån och bilstöld ökar risken för fortsatt brottslighet

Ungdomar som tidigt döms för rån, tillgrepp av motorfordon samt hot och våld mot tjänsteman, ligger i riskzonen för fortsatt brottslighet. Brå har gjort en studie om så kallade strategiska brott som visar att vissa brottstyper är vanligare bland de som dömts tidigt och därefter fortsatt att begå brott. Även övergrepp i rättssak var ett av de vanligaste debutbrotten bland riskgruppen. Däremot är inte misshandel, sexualbrott och stöld på samma sätt typiska indikatorer på fortsatt brottslighet.

Särskilda påföljder för unga

  • Ungdomsvård
  • Ungdomstjänst (ett slags oavlönat arbete)
  • Ungdomsvård i kombination med ungdomstjänst
  • Sluten ungdomsvård

Sidan senast uppdaterad: 2019-08-12

Statistik om brottstyper

Publikationer

Skolundersökningen om brott 2017 Om utsatthet och delaktighet i brott (2018:15)
Pris för tryckt rapport 211 kr inkl moms