Ungdomsbrottslighet

Det är relativt vanligt att ungdomar både blir utsatta för brott och vid något enstaka tillfälle begår brott. Det är dock ett fåtal unga som står för det mesta av brottsligheten bland ungdomar.

Unga utsatta för brott

Utsatta för brott

Självrapporterad utsatthet för olika typer av brott bland elever i årskurs 9. Andel (%) elever som utsatts under de senaste tolv månaderna enligt SUB. Källa: Skolundersökningen om brott 2021.

Nästan hälften av eleverna uppger utsatthet för brott

Resultaten från Skolundersökningen om brott 2021 visar att 45 procent av eleverna uppger att de utsatts för stöld, misshandel, hot, rån eller sexualbrott minst en gång under de senaste tolv månaderna. Andelen utsatta är något mindre än 2019, då 48 procent uppgav att de utsatts, och ligger på lägst nivå hittills under mätperioden.

Killar och tjejer uppger utsatthet för brott i ungefär lika stor utsträckning, men strukturen skiljer sig åt. Bland killar är det vanligast att ha utsatts för stöldbrott, följt av misshandel. Bland tjejer är sexualbrott vanligast, följt av stöldbrott. Svenskfödda elever med två utrikesfödda föräldrar samt utrikesfödda elever uppger utsatthet för brott i större utsträckning än svenskfödda elever med minst en svenskfödd förälder. Störst andel utsatta finns bland elever med svaga ekonomiska resurser följt av elever med skilda eller separerade föräldrar.

Unga personers delaktighet i brott

Delaktighet i brott

Självrapporterad delaktighet i olika typer av brott bland elever i årskurs 9. Andel (%) elever som begått brott under de senaste tolv månaderna. Källa: Skolundersökningen om brott 2021.

Drygt hälften av eleverna uppger delaktighet i brott

Hälften (50 procent) av eleverna uppger att de begått något brott (stöldbrott, våldsbrott, skadegörelse eller narkotikabrott) vid minst ett tillfälle under de senaste tolv månaderna, vilket utgör ungefär samma nivå som under den övriga mätperioden, men något lägre än 2019 (52 procent).

Samtliga brottstyper utom stöld är vanligast bland killar. Könsskillnaderna är relativt små vid narkotikabrott, men större vid våldsbrott och skadegörelse. Bland svenskfödda med två utrikesfödda föräldrar är det en något högre andel som har uppgett delaktighet i våldsbrott, skadegörelse och narkotikabrott, medan det för stöldbrott är vanligare bland svenskfödda elever med minst en svenskfödd förälder att ha uppgett delaktighet. Delaktighet i brott är också vanligare bland elever med skilda föräldrar och, framför allt, bland elever där familjen har svaga ekonomiska resurser.

Vanligt att elever som är delaktiga i brott också är utsatta

Bland de elever som i Skolundersökningen om brott 2021 uppger att de har begått något brott, har majoriteten även uppgett att de har utsatts för brott. Sett till brottstyp är exempelvis andelen utsatta generellt högre bland killar och tjejer som har begått narkotikabrott.

Bland killar har 50 procent av dem som begått narkotikabrott blivit utsatta för misshandel, vilket kan jämföras med 21 procent bland killar totalt. Av dem som begått narkotikabrott har 42 procent blivit utsatta för stöldbrott, vilket kan jämföras med 26 procent bland killar totalt.

Bland tjejer som har begått narkotikabrott uppger 66 procent att de utsatts för sexualbrott, vilket kan jämföras med 24 procent bland tjejer totalt. Av dem som begått narkotikabrott har 49 procent utsatts för misshandel, vilket kan jämföras med 17 procent bland tjejer totalt.

Unga personers attityder till brott

Attityder till vänners beteende

Andelen (%) elever i årskurs 9 som uppger att det är helt okej eller ganska okej att deras vänner begår vissa handlingar, uppdelat på typ av handling. Källa: Skolundersökningen om brott 2021.

Skillnader i synen på vänners beteende

När det kommer till elevernas syn på vänners beteende uppger en stor del att det skulle vara helt okej eller ganska okej med att kompisarna drack sig berusade, och resultaten är likadana mellan killar och tjejer (43 procent bland både killar och tjejer).

I andra frågor är det generellt stora skillnader i attityd mellan killar och tjejer – killar har högre tröskel för vad de anser vara okej: Exempelvis uppger 34 procent av killarna och 20 procent av tjejerna att det skulle vara helt okej eller ganska okej om kompisarna slog ner någon som sagt förolämpande saker. Vidare uppger 22 procent av killarna och 12 procent av tjejerna att det skulle vara helt okej eller ganska okej om kompisarna stal något i en affär.

Om Skolundersökningen om brott

Skolundersökningen om brott är en återkommande undersökning som ställer frågor till elever i årskurs nio om framför allt delaktighet i brott och andra problembeteenden samt utsatthet för vissa typer av brott. Det övergripande syftet med Skolundersökningen om brott är att undersöka dels hur vanligt det är att ungdomar i årskurs nio begår olika typer av brott eller deltar i andra problembeteenden (till exempel skolkar, dricker alkohol, prövar droger etc.), dels hur vanligt det är att ungdomarna blir utsatta för olika typer av brott.

Unga misstänkta för brott

Antal personer i åldern 15-20 år misstänkta för brott. Källa: Misstänkta personer

Av de personer som misstänktes för brott 2022 var 43 procent under 30 år vid tidpunkten för brottet. Unga personer (15–20 år) utgjorde 19 procent av samtliga misstänkta personer. Med ålder avses här uppnådd ålder vid tidpunkten för brottet.

Antalet misstänkta personer per 100 000 invånare 2022 var störst i de yngre
åldersgrupperna (15–17 år och 18–20 år) med 4 939 respektive 5 003
misstänkta personer per 100 000 invånare. Generellt sett är andelen misstänkta personer i befolkningen högst bland unga personer och allt lägre med stigande ålder. Mönstret har varit relativt likartat över tid. Sett både till kvinnor och män var antalet misstänkta per 100 000 invånare 2022 flest i de yngre åldersgrupperna. Antalet
misstänkta män per 100 000 invånare var dock flest i åldersgruppen 18–20 år.

Antalet misstänkta personer per 100 000 invånare minskade för nästan samtliga åldersgrupper 2022 jämfört med 2021. Undantaget var gruppen 15–17 år, som ökade något. Jämfört med 2013 har antalet misstänkta personer per 100 000 invånare totalt sett minskat med 1 procent. Nedbrutet på ålder har åldersgruppen 15–17 år minskat med 2 procent, medan åldersgrupperna 21–29 år och 30 år eller äldre ökat med 2 respektive 3 procent 2022 jämfört med 2013. Åldersgruppen 18– 20 år var oförändrad mellan de två åren.

Vanligaste brotten bland unga misstänkta

Andelen unga (15–20 år) är större i vissa brottskategorier. Brottskategorier med hög andel unga (2022):

  • Narkotikabrott 39 %
  • Brott mot person 32 %
  • Stöldbrott 20 %

Unga lagförda för brott – könsfördelning

Antal lagföringsbeslut efter ålder (15-20 år), samtliga samt efter kön, 2010–2019. Källa: Personer lagförda för brott

Vad får unga för straff?

När man fyller 15 år blir man straffmyndig. Det finns särskilda bestämmelser för unga lagöver­trädare – till exempel hur polis, åklagare och domstol ska handlägga ärenden. Ungdomar kan dömas till exempelvis böter och fängelse – men personer under 21 år får sällan fängelse­straff. De vanligaste påföljderna är åtals­underlåtelse (då ärendet avskrivs) och böter. När det gäller ungdomar ska domstolarna i så stor utsträckning som möjligt undvika att döma till fängelse. För ungdomar finns också särskilda påföljder.

Lagföringsbeslut mot ungdomar (15–20 år) utgör 20 procent av samtliga lagföringsbeslut, trots att denna åldersgrupp endast utgör 8 procent av den straffbara befolkningen. Det innebär att antalet lagföringsbeslut i relation till medelfolkmängden är större i de yngre åldersgrupperna (15–17 år och 18–20 år) än i de äldre. Antalet lagföringsbeslut per 100 000 personer tenderar också att minska med ökad ålder.

Jämfört med 2010 har antalet lagföringsbeslut minskat i samtliga ålders­grupper, med mellan 15 och 38 procent. Den andelsmässigt största minskningen var beslut mot unga i åldern 15–17 år som under tioårs­perioden minskat med 38 procent, eller 5 440 beslut. Åldersgruppen 15–17 år har minskat med 2 procentenheter jämfört med 2010. Minskningen är störst för lagförings­beslut mot de unga kvinnorna, som minskat med 5 procentenheter.

Antalet lagföringsbeslut per 100 000 invånare för hela den straffmyndiga befolkningen (samtliga personer 15 år och äldre) minskade med 26 procent mellan 2011 och 2020, från 1 730 till 1 290 beslut per 100 000 invånare. Minskningen har skett i samtliga åldersgrupper. Störst har den varit i åldersgruppen 15–17 år, där antalet minskade från 3 530 beslut till 2 710 beslut per 100 000 invånare under perioden.

För personer över 20 år kan det minskade antalet beslut per 100 000 invånare under 2011–2020 delvis förklaras med att det har skett en ökning av medelfolkmängden i detta åldersspann över tid. Det gäller dock inte unga lagöverträdare i åldrarna 15–20 år, eftersom medelfolkmängden för denna kategori sammantaget i stället har minskat med 13 procent under perioden. Sammantaget har antalet lagföringsbeslut per 100 000 i åldersgruppen alltså minskat mer än vad som kan förväntas utifrån befolkningsutvecklingen.

Av de misstänkta personer som fått ett lagföringsbeslut 2020 var 22 procent mellan 15 och 20 år, och 77 procent var 21 år eller äldre. Andelen unga var något större bland de misstänkta med lagföringsbeslut jämfört med samtliga misstänkta totalt sett, där 20 procent var mellan 15 och 20 år. Det gäller i synnerhet för kvinnor, där unga kvinnor i åldern 15–20 år utgjorde 24 procent av misstänkta kvinnor med lagföringsbeslut, men endast 19 procent av samtliga misstänkta kvinnor.

Åtalsunderlåtelse är den vanligaste påföljden i åldersgruppen 15–17 år. Denna lagförings­typ stod för 34 procent av alla lagförings­beslut i åldersgruppen under 2019. De flesta (94 %) av de åtals­underlåtelser som meddelades ungdomar under 18 år var straff­varning, det vill säga åtalsunderlåtelser som meddelats enligt 17 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöver­trädare (LUL). År 2019 meddelades 2 780 beslut om straff­varning mot personer i åldersgruppen 15–17 år, vilket är en i princip oförändrad nivå (med 7 fler beslut) jämfört med 2018

Ungdomspåföljder

Sluten ungdomsvård utgör sedan 1999 ett alternativ till fängelse för ungdomar. År 2020 utgjorde sluten ungdomsvård huvudpåföljd i 65 domslut rörande ungdomar i åldern 15–20 år. Jämfört med 2019, då tingsrätterna dömde till sluten ungdomsvård i 86 fall, innebär det en minskning med 21 beslut, eller 24 procent.

I genomsnitt dömdes ungdomar 2020 till sluten ungdomsvård i 12 månader, vilket är en ökning med ungefär 0,2 månader jämfört med 2019. I 38 procent av domsluten utgjordes huvudbrotten av olika typer av tillgreppsbrott (framför allt rån), i 22 procent brott mot liv och hälsa (3 kap. BrB) (framför allt mord och dråp respektive grov misshandel) och i 14 procent någon form av narkotikabrott. Ungdomsvård och ungdomstjänst infördes 2007 som nya ungdomspåföljder, och ersatte till viss del den tidigare ungdomspåföljden ungdomstjänst inom ramen för vård inom socialtjänsten. År 2020 hade 1 760 domslut huvudpåföljden ungdomsvård och 1 490 domslut huvudpåföljden ungdomstjänst.

Jämfört med 2019 ökade antalet domslut med någon typ av ungdomspåföljd med 10 procent, eller 309 beslut. Både domslut mot kvinnor och domslut mot män ökade, med 23 respektive 8 procent, eller 100 respektive 209 domslut.

Jämfört med 2011 har ungdomspåföljderna sammantaget minskat med 949 domslut, eller 22 procent. Minskningen utgörs framför allt av domslut om ungdomstjänst som minskat med 954 domslut, eller 39 procent, men även domslut om sluten ungdomsvård som minskat med 17 domslut, eller 21 procent. Domslut som rör ungdomsvård har i stället ökat med 22 domslut, eller 1 procent, jämfört med 2011. Domslut mot kvinnor kontra män uppvisar en likartad utveckling.

Rån och våld mot tjänsteman ökar risken för fortsatt brottslighet

Strategiska brott är ett begrepp som används för de brott i ungdomars första lagföring som starkast indikerar att de kommer att fortsätta på en högaktivt kriminell bana. Brå har undersökt vilka dessa brott är genom att studera ungdomars debutlagföringar under 2010-talet.

De mest strategiska brotten bland pojkar på 2010-talet var rån, grov stöld och våld eller hot mot tjänsteman. Av pojkar som debutlagfördes för rån eller grov stöld var det 18 procent som lagfördes nio gånger eller fler under uppföljningsperioden.

Bland flickor var våld eller hot mot tjänsteman och narkotikabrott de mest strategiska brotten på 2010-talet. Av de som debutlagfördes för sådana brott var det 21 procent respektive 17 procent som lagfördes fyra gånger eller fler under uppföljningsperioden.

Läs mer i rapporten Strategiska brott bland ungdomar på 2010-talet

Särskilda påföljder för unga

  • Ungdomsvård
  • Ungdomstjänst (ett slags oavlönat arbete)
  • Ungdomsvård i kombination med ungdomstjänst
  • Sluten ungdomsvård

Sidan senast uppdaterad:

Statistik om brottstyper

Publikationer