Våldtäkt och sexualbrott

Under 2019 anmäldes omkring 23 200 sexualbrott, varav 8 820 rubricerades som våldtäkt. I den Nationella trygghets­under­sökningen uppger 5,6 procent att de utsattes för sexualbrott under 2019.

Andel som utsatts för sexualbrott

Självrapporterad utsatthet för sexualbrott 2006–2019¹, samt utsatthet för sexualbrott genom tvång och utsatthet för sexualbrott genom utnyttjande av försvarslös position åren 2016–2019² . Andel (%) utsatta av samtliga i befolkningen (16–84 år). Källa: NTU.

¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod.

²). De två frågorna om tvång och utnyttjande av försvarslös position har tidigare slagits ihop till kategorin ”allvarligt sexualbrott” där alla som svarat ja på någon av de två frågorna ingått. För att öka transparensen kommer resultaten för de två frågorna nu i stället att särredovisas. Dessa frågor kan av metodologiska anledningar inte jämföras med åren före metodbytet, vilket gör att resultaten enbart finns redovisade för åren 2016–2018.

Den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) visar att 5,6 procent av befolkningen (16–84 år) uppger att de utsattes för sexualbrott under 2019, vilket skulle motsvara cirka 452 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen.

Det är en minskning jämfört med 2018, då andelen var 6,0 procent. Andelen utsatta ökade kontinuerligt mellan 2012 och 2017, men 2018 skedde ett trendbrott och nivån har i stället minskat i de senaste två mätningarna. Det återstår att se om de senaste årens minskningar är början på en nedåt­gående trend.

Det är 1,0 procent av befolkningen som uppger att de under 2019 utsattes för sexual­brott genom tvång, vilket skulle motsvara cirka 82 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen. Andelen är på i princip samma nivå som 2018
(1,1 %). Sett till utvecklingen över tid var nivån något lägre i den första mätningen (gällande utsatthet 2016) men har därefter legat stabilt på den något högre nivån.

Det är 0,6 procent av befolkningen (16–84 år) som uppger att de under 2019 utsattes för sexualbrott genom utnyttjande av försvarslös position, vilket skulle motsvara cirka 50 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen. Andelen är på ungefär samma nivå som 2018 (0,7 %), och studeras utvecklingen över tid har den legat relativt stabilt under mätperioden.

Könsfördelning

Självrapporterad utsatthet för sexualbrott 2006–2019¹. Andel (%) utsatta av samtliga och av männen respektive kvinnorna i befolkningen (16–84 år). Källa: NTU

¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod.

Bland män (16–84 år) är det 1,4 procent som uppger att de utsattes för sexualbrott 2019, vilket är en liten minskning jämfört med 2018 (1,6 %). Trenden gällande mäns utsatthet för sexualbrott är att andelen låg relativt stabilt till och med 2014, men därefter skedde en tydlig ökning och nivån låg sedan stabilt under 2017 och 2018.

Resultatet för kvinnor (16–84 år) visar att 9,4 procent uppger att de utsattes för sexual­brott 2019. Det är en minskning från 2018, då andelen var 9,9 procent. Andelen låg på en relativt stabil nivå fram till och med 2012, men därefter skedde en ökning fram till och med 2017, då andelen var 10,7 procent. I de senaste två mätningarna syns i stället en tydlig minskning och det återstår att se om det är början på en nedåtgående trend eller en tillfällig avvikelse.

Bland såväl män som kvinnor har således de senaste årens ökning av rapporterad utsatthet för sexualbrott avtagit. Bland kvinnor syns i stället en minskning under de senaste två åren, och även bland män syns i år en tendens till en minskning.

Det bör noteras att sexualbrott innefattar ett brett spektrum av brott – allt från lindrigare brott såsom kränkande sexuella kommentarer, till mycket allvarliga brott såsom våldtäkt. Vidare är det till följd av frågans känsliga art heller inte sannolikt att NTU fullt ut fångar in de händelser som man avser mäta i under­sökningen. Notera också att NTU inte är den enda källan till bedömningen av brottsutvecklingen, även om den är viktig. Den som är intresserad av en mer samman­tagen bild av brottsutvecklingen gällande sexualbrott hänvisas till rapporten Indikatorer på sexualbrottsutvecklingen 2005–2017.

Ålder

Självrapporterad utsatthet för sexualbrott 2019. Andel (%) utsatta av samtliga och av männen respektive kvinnorna i befolkningen, uppdelat på olika åldersgrupper. Källa: NTU

Skillnaderna mellan åldersgrupperna i befolkningen är mycket stora vad gäller sexualbrott. Det är i åldersgruppen 20–24 år som störst andel uppger att de utsattes 2019 (19,2 %), följt av den yngsta åldersgruppen (16–19 år, 16,0 %). I övrigt är andelen mindre ju äldre åldersgrupp som studeras. Minst är andelen i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) där 0,2 procent uppger att de utsattes för något sexualbrott under 2019.

Det här mönstret följer resultatet från tidigare mätningar (se tabell 3.9). När självrapporterad utsatthet för sexualbrott 2019 studeras separat för män är andelen störst i åldersgruppen 20–24 år där 4,3 procent av männen uppger att de utsattes, och sedan blir andelen i princip mindre ju äldre åldersgrupp som studeras. Minst andel syns i den äldsta åldersgruppen (75–84 år), där 0,2 procent uppger att de utsattes.

Bland kvinnor skiljer sig andelen utsatta för sexualbrott kraftigt åt mellan olika åldersgrupper. Andelen är i likhet med i tidigare mätningar störst i åldersgruppen 20–24 år, där 31,6 procent av kvinnorna uppger att de utsattes för sexualbrott 2019. Minst är andelen i den äldsta åldersgruppen (75–84 år), där 0,3 procent uppger att de utsattes.

Hur självrapporterad utsatthet för sexualbrott fördelar sig mellan olika åldersgrupper följer således samma mönster bland män och kvinnor, med en minskad utsatthet ju äldre åldersgrupp som studeras. Dock är nivåerna betydligt högre bland kvinnor.

Utsatthet för sexualbrott är vanligare i vissa grupper. Det är en större andel som uppger att de under 2019 utsattes bland svenskfödda personer med båda föräldrarna utrikesfödda (9,6 %) än bland svenskfödda med minst en svenskfödd förälder (6,0 %) och bland utrikesfödda (3,7 %).

Vad gäller utbildningsnivå var det en större andel som uppgav att de utsattes bland personer med som högst förgymnasial utbildning (7,5 %) än bland personer med som högst gymnasial utbildning 5,0 %) respektive med eftergymnasial utbildning (5,1 %).

Bland ensamstående personer med eller utan barn utsattes en större andel (9,3 respektive 9,1 %), än bland sammanboende med respektive utan barn (3,0 respektive 3,3 %).

Boende i flerfamiljshus utsattes i större utsträckning än boende i småhus (7,1 respektive 4,4 %). Rapporterad utsatthet för sexualbrott ökar med ortens storlek. Bland boende i mindre städer/tätorter/landsbygds­kommuner utsattes 4,5 procent, medan andelen bland boende i större städer/ kommuner nära större stad var 5,6 procent. Andelen utsatta bland boende i storstäder/ storstadsnära kommuner var 6,2 procent.

När självrapporterad utsatthet för sexualbrott inom olika grupper särredovisas på kön visar resultatet att mönstret oftast är likartat, dock förekommer vissa skillnader. Fördelningen skiljer sig exempelvis vad gäller utsatthet kopplat till boendeort. För män är det knappt några skillnader mellan boende i olika typer av orter (1,3–1,5 %) medan det bland kvinnor finns ett tydligt mönster där utsattheten blir större med ortens storlek: 7,6 procent bland boende i mindre städer/tätorter/landsbygdskommuner, 9,5 procent bland boende i större städer/ kommuner nära större stad och 10,4 procent bland boende i storstäder/ storstadsnära kommuner.

Sexualbrott är en brottstyp där det är relativt vanligt att de utsatta har utsatts flera gånger. Av de som uppger att de utsattes för sexualbrott under 2019 var det 39,4 procent som utsattes en (1) gång. Vidare var det 27,0 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger medan 33,6 procent av de utsatta uppger att de utsattes fyra gånger eller fler.

Sett till hela befolkningen (16–84 år) utsattes 2,2 procent för en (1) händelse 2019 och 1,5 procent utsattes två till tre gånger, medan 1,9 procent av befolkningen utsattes för sexualbrott fyra gånger eller fler.

Av de män som uppger att de utsattes för sexualbrott under 2019 var det 43,0 procent som utsattes en (1) gång. Det var 27,6 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger och det var 29,4 procent av de utsatta som utsattes fyra gånger eller fler. Sett till befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 0,6 procent av männen utsattes för en (1) händelse 2019 medan 0,4 procent utsattes två till tre gånger, och det var även 0,4 procent av männen som utsattes för sexualbrott fyra gånger eller fler.

Av de kvinnor som uppger att de utsattes för sexualbrott under 2019 var det 38,9 procent som utsattes en (1) gång. Det var 26,9 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger och det var 34,2 procent av de utsatta kvinnorna som utsattes fyra gånger eller fler. Sett till kvinnorna i befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 3,7 procent av kvinnorna utsattes för en (1) händelse 2019 medan 2,6 procent utsattes två till tre gånger, och 3,3 procent utsattes för sexualbrott fyra gånger eller fler.

Det är således en betydligt större andel kvinnor än män i befolkningen som har utsatts upprepade gånger för sexualbrott. Om man i stället ser till hur stor andel av de utsatta som har utsatts upprepade gånger är skillnaderna inte lika stora, även om det även där är vanligare med upprepad utsatthet bland kvinnor.

Sexualbrottens allvarlighetsgrad

De personer som uppger att de har blivit utsatta för sexualbrott får svara på två frågor om brottets allvarlighetsgrad. Den första frågan lyder enligt följande:

Innebar händelsen eller någon av händelserna att någon tvingade eller försökte tvinga dig till en sexuell handling genom att hota, hålla fast eller göra dig illa på något sätt?

Den andra frågan lyder enligt följande:

Innebar händelsen eller någon av händelserna att någon utnyttjade dig sexuellt då du sov eller var så påverkad att du inte kunde försvara dig?

De här frågorna beskriver händelser som i brottsbalken skulle kunna motsvara försök till eller fullbordat sexuellt övergrepp eller våldtäkt. 

Resultaten för de två frågorna har tidigare slagits ihop till kategorin ”allvarligt sexualbrott” där alla som svarat ja på någon av de två frågorna ingått. För att öka transparensen särredovisas nu resultaten för de två frågorna.

Andel utsatta för sexualbrott genom tvång

Självrapporterad utsatthet för sexualbrott genom tvång 2019. Andel (%) utsatta av samtliga och av männen respektive kvinnorna i befolkningen. Källa: NTU

Resultatet visar att 1,0 procent av befolkningen (16–84 år) uppger att de under 2019 utsattes för sexualbrott genom tvång, vilket skulle motsvara cirka 82 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen. Andelen är på i princip samma nivå som 2018 (1,1 %). Sett till utvecklingen över tid var nivån något lägre i den första mätningen (gällande utsatthet 2016) men har därefter legat stabilt på den något högre nivån.

Bland män i befolkningen är det 0,3 procent som uppger att de under 2019 utsattes för det som beskrivs, vilket skulle motsvara cirka 11 000 personer om det räknas om till antal utsatta män i befolkningen. Det är i princip på samma nivå som 2018 (0,4 %), och andelen har legat relativt stabilt under hela mätperioden.

Bland kvinnor är andelen 1,7 procent, vilket skulle motsvara cirka 71 000 personer om det räknas om till antal utsatta kvinnor i befolkningen. Det är på samma nivå som 2018. Andelen var på en något lägre nivå i den första mätningen, men har därefter legat stabilt på den något högre nivån.

Det är således en betydligt större andel av kvinnorna än av männen i befolkningen som uppger att de under 2019 utsattes för någon händelse där någon tvingade eller försökte tvinga personen till någon sexuell handling genom att hota, hålla fast eller göra illa på något sätt. Noterbart är dock att det är en större andel av de män som utsatts för sexualbrott som svarade att händelsen innehöll tvång (20,6 %), jämfört med andelen av de kvinnor som utsatts för sexualbrott (18,0 %).

Det är stora skillnader i utsatthet för sexualbrott genom tvång när hänsyn tas till ålder. I åldersgruppen 16–24 år uppger 3,5 procent att de utsattes 2019. Andelen är sedan mindre ju äldre åldersgruppen är, och i den äldsta åldersgruppen (65–84 år) uppger 0,1 procent att de har utsatts. Mönstret är detsamma som 2018.

Bland män är det i åldersgruppen 16–24 år som andelen är störst (0,7 %). Sedan är andelen mindre med åldern, och i den äldsta åldersgruppen (65–84 år) är andelen för liten för att kunna redovisas.

Även bland kvinnor är det i åldersgruppen 16–24 år som störst andel uppger att de utsattes 2019 (5,7 %), och sedan är andelen mindre ju äldre åldersgrupp som studeras. Minst är den i den äldsta åldersgruppen 65–84 år (0,1 %).

Vid en jämförelse mellan män och kvinnor visar resultatet således att det är betydligt större skillnader mellan olika åldersgrupper bland kvinnor än bland män, men att mönstret är likartat, med en större andel utsatta i de yngre ålders­grupperna.

Det är en större andel som uppger att de under 2019 utsattes för något sexualbrott med inslag av tvång bland svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda (1,8 %) än bland svenskfödda med minst en svenskfödd förälder och bland utrikesfödda.

Vad gäller utbildningsnivå är det en större andel som utsattes bland personer med som högst förgymnasial utbildning (1,7 %) än bland personer med som högst gymnasial utbildning och eftergymnasial utbildning (0,9 respektive 0,7 %).

Bland ensamstående personer med och utan barn utsattes 2,4 respektive 1,9 procent, vilket är på högre nivåer än bland sammanboende med eller utan barn (0,3 respektive 0,4 %).

Boende i flerfamiljshus utsattes i större utsträckning än boende i småhus (1,3 respektive 0,8 %). Det är små skillnader sett till boendeort. Boende i storstäder/ storstadsnära kommuner utsattes i något större utsträckning (1,2 %) jämfört med boende i större städer/ kommuner nära större stad samt mindre städer/tätorter/ landsbygdskommuner (0,9 % i respektive grupp).

När resultatet för olika grupper särredovisas på kön visar resultatet att mönstret oftast är likartat, men på betydligt högre nivåer bland kvinnor.

Andel utsatta för sexualbrott genom utnyttjande av försvarslös position

Självrapporterad utsatthet för sexualbrott genom utnyttjande av försvarslös position 2019. Andel (%) utsatta av samtliga och av männen respektive kvinnorna i befolkningen. Källa: NTU

Resultatet visar att 0,6 procent av befolkningen (16–84 år) uppger att de under 2019 utsattes för händelsen som beskrivs i frågan ovan, vilket skulle motsvara cirka 50 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen. Andelen är på ungefär samma nivå som 2018 (0,7 %), och studeras utvecklingen över tid har den legat relativt stabilt under mätperioden.

Bland män är det 0,2 procent av befolkningen som uppger att de under 2019 utsattes för sexualbrott genom utnyttjande av försvarslös position, vilket skulle motsvara cirka 7 000 personer om det räknas om till antal utsatta män i befolkningen. Det är i princip på samma nivå som 2018 då andelen var 0,3 procent.

Bland kvinnor är andelen 1,0 procent, vilket skulle motsvara cirka 43000 personer om det räknas om till antal utsatta kvinnor i befolkningen. Det är på ungefär samma nivå som 2018 (1,1 %). Andelen utsatta var på en något lägre nivå i den första mätninge 

Det är således en betydligt större andel av kvinnorna än av männen i befolkningen som uppger att de under 2019 utsattes för sexualbrott genom utnyttjande av försvarslös position. Studeras frågan enbart utifrån de som uppgett att de utsatts för något sexualbrott visar resultatet i stället att det är en större andel av de utsatta männen (12,3 %) än av de utsatta kvinnorna (11,0 %) som svarade ja på frågan.

Det är stora skillnader i utsatthet för sexualbrott genom utnyttjande av försvarslös position när hänsyn tas till ålder. I åldersgruppen 16–24 år uppger 2,6 procent att de utsattes 2019. Andelen är sedan mindre ju äldre åldersgrupp som studeras, och i den äldsta åldersgruppen (65–84 år) är det så pass liten andel som utsattes att den inte redovisas.

Bland män är andelen störst i åldersgruppen 16–24 år (0,4 %) och blir sedan mindre med stigande ålder, och i åldersgruppen 65–84 år är det så pass få som utsatts att andelen inte redovisas.

Även bland kvinnor är det i åldersgruppen 16–24 år som störst andel uppger att de utsattes 2019 (4,5 %), och sedan blir andelen mindre ju äldre åldersgrupp som studeras. I den äldsta åldersgruppen är andelen så pass liten att den inte redovisas.

Vid en jämförelse mellan män och kvinnor visar resultatet således att mönstret ser relativt likartat ut, med störst andel utsatta bland de yngre åldersgrupperna, medan andelen sedan sjunker med åldern och är som minst i den äldsta åldersgruppen. Dock är nivåerna som nämnts betydligt högre bland kvinnor.

Det är en större andel som uppger att de under 2019 utsattes för något sexualbrott genom utnyttjande av försvarslös position bland svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda (1,6 %) jämfört med bland svenskfödda med minst en svenskfödd förälder (0,7 %) och bland utrikesfödda (0,3 %).

Vad gäller utbildningsnivå är det en större andel som uppger att de utsattes bland personer med som högst förgymnasial utbildning (1,2 %) än bland personer med som högst gymnasial utbildning (0,6 %) och bland personer med eftergymnasial utbildning (0,4 %).

Bland ensamstående personer med och utan barn utsattes 1,1 respektive 1,2 procent, vilket är på högre nivåer än bland sammanboende med eller utan barn (0,2 % i respektive grupp).

Boende i flerfamiljshus utsattes i större utsträckning än boende i småhus (0,8 respektive 0,5 %).

Det är inga skillnader sett till boendeort (0,6 % i alla grupper). När resultatet för olika grupper särredovisas på kön visar resultatet att mönstret oftast är likartat, men på högre nivåer bland kvinnor.

Anmälda sexualbrott

Antal anmälda sexualbrott år 2010-2019: samtliga anmälda brott, därav sexuellt ofredande och våldtäkt (inkl. grov). Källa: Anmälda brott

År 2019 anmäldes totalt knappt 23 200 sexualbrott, vilket var en ökning med 3 procent eller 721 brott i jämförelse med 2018. Sexual­brotten omfattar flera olika typer av gärningar. Här redovisas antalet anmälda våldtäkter och anmälda brott om sexuellt ofredande, vilka utgör merparten av alla anmälda sexualbrott (82 %).

År 2019 anmäldes totalt 8 820 våldtäkter inklusive det nya brottet oaktsam våldtäkt. Det rörde sig om 237 anmälningar om oaktsam våldtäkt, varav 227 var riktade mot kvinnor/­flickor och 10 mot män/pojkar. I den fortsatta redo­visningen nedan ingår inte oaktsam våldtäkt.

Mellan 2018 och 2019 ökade de anmälda våldtäkterna med 8 procent. Av de anmälda våldtäkterna 2019 utgjordes 7 940 brott av våldtäkt mot kvinnor eller flickor, medan 645 anmälda brott avsåg våldtäkt mot män eller pojkar. Jämfört med 2018 hade de anmälda våldtäktsbrotten mot kvinnor/­flickor ökat med 7 procent. Även de anmälda våldtäkts­brotten mot män/pojkar hade ökat, med 24 procent.

Under den senaste tioårsperioden (2010–2019) har de anmälda våldtäkterna ökat med 44 procent. Anmälda våld­täkter mot kvinnor/flickor har ökat med 43 procent, medan anmälda våldtäkter mot män/pojkar har ökat med 58 procent. Ökningen under perioden kan delvis kopplas till för­ändringar i sexualbrotts­lagstiftningen, som inneburit att fler gärningar än tidigare bedöms som våldtäkt. Bland annat utvidgades våldtäkts­begreppet den 1 juli 2013 i och med att begreppet ”särskilt utsatt situation” infördes i lagstiftningen, och den 1 juli 2018 ändrades gränsen för straffbar gärning till huruvida deltagandet är frivilligt eller inte. Utöver lagstift­­ningen kan även förändringar i anmälnings­­benägenheten påverka antalet anmälda våldtäkter. Vid tolkning av statistiken bör man dessutom tänka på att enstaka anmälningar med ett stort antal brott kan ge upphov till årliga variationer i statistiken. Brå sammanställer årligen en lista över stora ärenden som kunnat identifieras i underlaget till statistiken som ett tolknings­stöd.

Av de anmälda våldtäkterna totalt 2019 var 92 procent brott mot en kvinna/flicka och 8 procent mot en man/pojke. Av de anmälda våldtäkterna 2019 riktades 59 procent mot vuxna (18 år eller äldre), 13 procent mot barn i åldern 15–17 år och 28 procent mot barn under 15 år. En liknande ålders­fördelning gällde för kvinnor/­flickor. Av våldtäkterna mot män/pojkar riktades 40 procent mot vuxna män (18 år eller äldre), 5 procent mot pojkar i åldern 15–17 år och 54 procent mot pojkar under 15 år.

Könsfördelningen var likartad mellan ålders­grupperna, med undantag för våldtäkt mot barn under 15 år, där andelen brott mot män/pojkar (14­ %) var större än i övriga ålders­grupper.

Våldtäkt mot vuxna 18 år eller äldre

Av de anmälda våldtäktsbrotten 2019 utgjordes 5 040 brott av våldtäkter mot vuxna (18 år eller äldre). De anmälda våld­täkterna mot kvinnor ökade med 12 % jämfört med året innan, och även de anmälda våldtäkts­brotten mot män ökade, med 35 %.

Sedan 2010 har de anmälda våldtäktsbrotten mot vuxna ökat med 51 %. De anmälda våldtäkterna mot kvinnor har ökat med 47 % medan de anmälda våldtäkterna mot män har ökat med 178 % under samma period. Av de anmälda våldtäkterna mot vuxna 2019 var 95 procent brott mot en kvinna och 5 procent mot en man.

Relation mellan brottsoffret och gärningspersonen

Sedan 2019 indelas väldtäkts­brotten mot vuxna efter fyra typer av relation mellan brottsoffret och gärnings­personen: närstående genom parrelation, närstående genom släktskap/­familjerelation, annan sorts relation eller bekantskap samt obekanta.

Av samtliga anmälda våldtäkts­brott 2019 var brottsoffret och gärnings­personen närstående genom parrelation i 32 procent, närstående genom släktskap eller familj i 6 procent och i en annan slags relation eller bekantskap i 35 procent av fallen.

Resterande 27 procent av de anmälda våldtäkterna hade begåtts av en obekant gärnings­person. Relations­mönstret skiljer sig dock åt mellan könen. Andelen våldtäkter av närstående genom parrelation var dubbelt så stor vid anmälda våldtäkter mot kvinnor (33 %) som vid våldtäkter mot män (15 %). Vid anmälda våldtäkter mot män var det istället vanligare med en annan slags relation eller bekant­skap (46 %), denna relation gällde för 34 procent av våld­täkterna mot kvinnor. För övriga relations­typer (obekant gärningsperson respektive närstående genom släktskap eller familj) var skillnaderna mellan könen mindre.

Våldtäkt mot barn (0–17 år)

Av de anmälda våldtäkts­brotten 2019 var det 41 procent som bestod av våldtäkter mot barn (0–17 år), vilket var en ökning med 1 procent jämfört med 2018, och en ökning med 35 procent sedan 2010. Av de anmälda våld­täkterna mot barn 2019 var 91 procent brott mot en flicka och 9 procent mot en pojke.

Av de anmälda våldtäkterna mot barn var 2 440 brott mot barn under 15 år, vilket innebär en ökning med 6 procent, jämfört med 2018. De anmälda våldtäktsbrotten mot flickor under 15 år ökade med 4 %, medan de anmälda våldtäktsbrotten mot pojkar under 15 år ökade med 20 %. Sedan 2010 har de anmälda våldtäktsbrotten mot barn under 15 år ökat med 34 procent. De anmälda våldtäkterna mot flickor under 15 år ökade med 36 % mellan 2010 och 2019, medan våldtäkterna mot pojkar under 15 år ökade med 60 anmälda brott. Av de anmälda våldtäkterna mot barn under 15 år var 86 procent brott mot flickor och 14 procent mot pojkar 2019.

Antalet anmälda brott mot barn i åldern 15–17 år minskade med 8 % jämfört med 2018. De anmälda våldtäkterna mot flickor i åldern 15–17 år minskade med 8 %, medan de anmälda våldtäkterna mot pojkar i åldern 15–17 minskade med 5 %.

Sedan 2010 har de anmälda våldtäktsbrotten mot barn i åldern 15–17 år totalt sett ökat med 39 procent. Ökningen utgörs främst av våldtäkter mot flickor i åldern 15–17 år, som ökat med 39 %. Antalet anmälda våldtäkter mot pojkar i åldern 15–17 år ökade med 40 % under perioden. Av de anmälda våldtäkterna mot barn i åldern 15–17 år var 97 procent brott mot flickor och 3 procent mot pojkar 2019.

Totalt anmäldes 10 500 fall av sexuellt ofredande 2019, vilket jämfört med 2018 innebar en minskning med 2 procent, men jämfört med 2010 innebar en ökning med 32 procent. Av de anmälda brotten 2019 rörde 6 % exhibitionism (blottning).

Under 2019 anmäldes 8 810 fall av sexuella ofredanden mot kvinnor/flickor, vilket var oförändrat (−36 brott). Antalet anmälda fall av sexuella ofredanden mot män/­pojkar ökade med 10 %. Sedan 2014 hade antalet sexuella ofredanden mot kvinnor/flickor ökat med 11 % och antalet anmälda sexuella ofredanden mot män/pojkar hade ökat med 35 %.

Majoriteten (89 %) av de anmälda fallen av sexuellt ofredande var brott mot kvinnor/flickor, och 11 procent av dem var brott mot män/pojkar.

Av de anmälda brotten om sexuellt ofredande 2019 var 59 procent riktade mot vuxna (18 år eller äldre) och 12 procent mot barn i åldern 15–17 år. Liknande ålders­mönster gällde för kvinnor/flickor. För män/pojkar var det en större andel brott mot pojkar under 15 år och en mindre andel brott mot vuxna män , jämfört med mot­svarande andelar för totalen och för kvinnor/­flickor. Könsfördelningen var likartad mellan ålders­grupperna, med undantag för brott mot barn under 15 år, där andelen brott mot män/pojkar var större än i övriga åldersgrupper. 

Sexuellt ofredande mot person 18 år eller äldre

Antalet anmälda fall av sexuellt ofredande mot vuxna (18 år eller äldre) ökade från 2018 till 2019 med 5 procent till 5 800 anmälda brott. De anmälda fallen av sexuellt ofredande mot kvinnor ökade med 5 % till 5 340 brott. Motsvarande antal brott mot män ökade med 2 %. Sedan 2010 har antalet anmälda sexuella ofredanden mot vuxna ökat med 42 procent. Sedan 2014 hade motsvarande antal brott mot kvinnor ökat med 27 procent. Och motsvarande antal brott mot män hade ökat med 41 procent.

Majoriteten (92 %) av de anmälda brotten om sexuellt ofredande mot vuxna 2019 utgjordes av brott mot kvinnor, medan 8 procent av de anmälda brotten var riktade mot män.

Sexuellt ofredande mot barn 0–17 år

Av de anmälda brotten om sexuellt ofredande 2019 var 41 procent, 4 080 brott, riktade mot barn (0–17 år), vilket var en minskning med 5 procent jämfört med 2018, men en ökning med 48 procent jämfört med 2010.

Totalt 2 850 anmälda ofredanden 2019 avsåg brott mot barn under 15 år, varav 2 360 gällde brott mot flickor och 487 var brott mot pojkar. Jämfört med 2018 var detta en ökning med 1 % respektive 21 %. Sedan 2010 hade det totala antalet anmälda sexuella ofredanden mot barn under 15 år ökat med 51 procent. Sedan 2014 hade antalet anmälda brott mot flickor under 15 år ökat med 10 %, och antalet anmälda brott mot pojkar under 15 år ökat med 16 %. Av de anmälda brotten om sexuellt ofredande mot barn under 15 år var 83 procent brott mot flickor och 17 procent mot pojkar.

Under 2019 anmäldes 1 230 fall av sexuellt ofredande mot barn i åldern 15–17 år, vilket var 296 färre än år 2018. Av dessa anmälda brott var 1 110 brott mot flickor i åldern 15–17 år och 115 brott mot pojkar i åldern 15–17 år. Jämfört med 2018 hade antalet anmälda fall av sexuellt ofredande mot flickor minskat med 21 procent, och mot pojkar hade de ökat med 2 procent. Sedan 2010 hade antalet anmälda fall av sexuellt ofredande mot barn i åldern 15–17 år ökat med 40 %. Sedan 2014 hade antalet anmälda brott mot flickor i åldern 15–17 år ökat med 55 % och antalet anmälda brott mot pojkar i åldern 15–17 år hade ökat med 140 %. År 2016 fördubblades nästan antalet anmälda fall av sexuellt ofredande mot flickor i åldern 15–17 år jämfört med 2015, och även brotten mot pojkar i åldern 15–17 år mer än fördubblades 2016, men från en lägre nivå (från 71 till 147 brott). Det året var det stor medial uppmärksamhet kring sexuella ofredanden på allmän plats, inklusive festivaler som ofta sker under sommaren. I statistiken var ökningen kon­centrerad till sommarmånaderna juli–­augusti. Den förhöjda nivån av antal anmälda fall av sexuellt ofredande mot barn i åldern 15–17 år har därefter minskat från 2018.

Av de anmälda brotten om sexuellt ofredande mot barn i åldern 15–17 år var 91 procent brott mot flickor och 9 procent brott mot pojkar.

Uppklarade våldtäkter

Personuppklaringsprocenten² för våldtäktsbrott, 2010-2019. Källa: Handlagda brott

Handlagda brott

År 2019 handlades¹ 8 630 brott gällande våldtäkt, vilket innebar en ökning med 9 procent jämfört med 2018. Av de hand­lagda brotten gällande våldtäkt bedrevs en utredning för 96 procent, medan 4 procent direkt­avskrevs. Jämfört med 2018 var andelarna oförändrade. Uppdelat på kön utreddes hand­lagda brott mot flickor/kvinnor i 96 procent av fallen och mot pojkar/­män i 91 procent av fallen. Av de hand­lagda brotten gällande våld­täkt var det 20­ procent som förunder­söknings­begränsades.

År 2019 personuppklarades 1 310 brott gällande våldtäkt. Det var en minskning med 1 procent jämfört med 2018.
Person­uppklarings­procenten, som visar de person­uppklarade brotten i relation till samtliga hand­lagda våld­täkts­brott, uppgick till 15 procent 2019. Jämfört med 2018 minskade personuppklaringsprocenten för våldtäkt med 1 procentenhet. Under föregående år identifierades dock tre stora ärenden som påverkar resultatet. Om dessa tre ärenden inte räknas med i statistiken skulle person­uppklarings­procenten istället ha ökat med 3 procent­enheter jämfört med 2018. Jämfört med nivån 2014 minskade person­uppklarings­procenten för våldtäkts­brott med 6 procentenheter. Definitionen av person­uppklarings­procenten ändrades något 2014, och har haft en viss påverkan på andelen person­uppklarade våldtäkter. Jäm­förelsen görs därför endast med en sexårig mätperiod.

Lagföringsprocenten, som visar de person­uppklarade brotten i relation till de utredda brotten, uppgick till 16 procent 2019, vilket innebär en minskning med 2 procent­enheter jämfört med 2018. Även här har de tre stora ärendena en motsvarande påverkan på resultatet. Jämfört med 2014 minskade den med 6 procentenheter.

Uppdelat på kön uppgick personuppklarings­procenten till 15 procent för våldtäkt mot flickor/­kvinnor och till 17 procent för våldtäkt mot pojkar/­män. Lagförings­procenten uppgick till 16 procent för våldtäkt mot flickor/­kvinnor och
till 18 procent för våldtäkt mot pojkar/­män. Jämfört med 2018 minskade person- och lagförings­procenten för våldtäkt mot flickor/­kvinnor med 2 procent­enheter. För våldtäkt mot pojkar/­män ökade istället person- och lagförings­procenten med 8 procent­enheter. Vid tolkning av
personuppklarings- och lagförings­procenten över tid bör man tänka på att det årliga antalet handlagda brott mot pojkar/­män är mycket litet (endast 7 procent av samtliga handlagda våldtäkts­brott 2019), vilket innebär att måtten är mer känsliga för enskilda händelser. Person- och lagförings­procenten för våldtäkt mot pojkar/män präglas därmed av än större variationer från år till år, än utveck­lingen för våldtäkt mot flickor/kvinnor.

Personuppklarings- och lagförings­procenten är generellt sett större för våldtäkt mot barn, än för våldtäkt mot vuxna. För barn under 15 år uppgick nivåerna 2019 till 24 procent respektive 26 procent, och för barn i åldern 15–17 år till 15 procent vardera. Det kan jämföras med en person­upp­klarings- och lagföringsprocent på 12 procent vardera för våldtäkt mot vuxna (18 år och äldre). Vid upp­delning på kön finns inget tydligt mönster vad gäller nivå­skillnad i procenten. Det är också en betydande antals­mässig skillnad i antalet handlagda brott mot flickor/kvinnor jämfört med mot pojkar/­män totalt sett, varför eventuella skillnader i personuppklarings- och lagförings­procent bör tolkas med försiktighet.

Av de handlagda brotten gällande våldtäkt fanns det minst en person registrerad som skäligen misstänkt för 69 procent av brotten, vilket var en ökning med 3 procentenheter jämfört med 2018. Andelen personuppklarade våldtäkts­brott av brotten med minst en misstänkt person uppgick till 22 procent, en minskning med 3 procent­enheter jämfört med 2018.

För handlagda våldtäktsbrott mot flickor/­kvinnor uppgick andelen brott med en misstänkt person registrerad till 70 procent, och för brott mot pojkar/­män till 53 procent. Av de hand­lagda brotten 2019 hade 65 procent anmälts samma år, medan resterande brott hade anmälts tidigare år. Av de person­uppklarade brotten hade 64 procent anmälts samma år som de handlades.

År 2019 handlades¹ 10 900 brott gällande sexuellt ofredande, vilket innebar en minskning med 3 procent jämfört med 2018. Av de hand­lagda brotten om sexuellt ofredande 2019 rörde 6 procent exhibi­tio­nism (blottning). Av de handlagda brotten gällande sexuellt ofredande bedrevs en utredning för 82 procent, medan 18 procent direkt­avskrevs. Jämfört
med 2018 minskade andelen utredda brott, och andelen direkt­avskrivna brott ökade, med 2 procent­enheter vardera. Fördelningen av utredda och
direkt­avskrivna brott mot flickor/­kvinnor respektive mot pojkar/­män var liknande (vad gäller sexuellt ofredande exklusive exhibitionism). Handlagda brott utreddes i 82 procent av fallen när brottet riktats mot en flicka/­kvinna och i 78 procent av fallen när det riktats mot en pojke/­man. Av de handlagda brotten gällande sexuellt ofredande var det 2 procent som förundersöknings­begränsades, en oförändrad andel jämfört med 2018.

År 2019 personuppklarades 1 690 brott gällande sexuellt ofredande. Det var en minskning med 12 procent jämfört med 2018. Personuppklarings­procenten, som visar de person­uppklarade brotten i relation till samtliga handlagda brott om sexuellt ofredande, uppgick till 15 procent 2019. Jämfört med 2018 minskade personuppklarings­procenten för sexuellt ofredande med 2 procent­enheter. Även jämfört med nivån 2014 minskade den med 2 procent­enheter.

Lagföringsprocenten, som visar de person­uppklarade brotten i relation till de utredda brotten, uppgick till 19 procent 2019, en minskning 1 procentenhet jämfört med 2018. Jämfört med 2014 minskade lagförings­procenten med 3 procent­enheter.

Från och med 2014 redovisas sexuellt ofredande (exklusive exhibitio­nism) uppdelat på kön och ålder. Uppdelat på kön uppgick personuppklarings­procenten
till 15 procent både för sexuellt ofredande mot flickor/­kvinnor och för sexuellt ofredande mot pojkar/­män. Lagförings­procenten uppgick till 19 procent för sexuellt ofredande mot flickor/­kvinnor och till 20 procent för sexuellt ofredande mot pojkar/­män. Jämfört med 2018 minskade personuppklarings­procenten för sexuellt ofredande mot flickor/­kvinnor med 2 procent­enheter och mot pojkar/­män med 1 procent­enhet. Lagförings­procenten minskade med 2 procent­enheter för brott mot flickor/­kvinnor, och var oförändrad vad gäller brott mot pojkar/män.

Uppdelat på kön och ålder finns inget tydligt mönster vad gäller person­uppklarings- och lagförings­procenten. För barn under 15 år uppgick nivåerna till 17 procent respektive 20 procent 2019, och för barn 15–17 år till 19 procent respektive 22 procent. Det kan jämföras med en personuppklarings- och lagförings­procent på 13 procent respektive 18 procent för sexuellt ofredande mot vuxna. Vad gäller skillnad i procent mellan brott mot flickor/­kvinnor jämfört med mot pojkar/­män var personuppklarings- och lagförings­procenten högre för brott mot pojkar under 18 år jämfört mot brott mot flickor under 18 år. Vad gäller sexuellt ofredande mot vuxna var person­uppklarings- och lagförings­procenten högre för brott mot kvinnor 18 år eller äldre jämfört med brott mot män 18 år eller äldre. Det är dock en betydande skillnad i antalet handlagda brott mot flickor/­kvinnor jämfört med mot pojkar/män totalt sett, varför skill­naderna i person­uppklarings- och lagförings­procent bör tolkas med viss försiktighet.

Av de handlagda brotten gällande sexuellt ofredande fanns det minst en person registrerad som skäligen misstänkt för 51 procent av brotten, vilket är en ökning med 1 procentenhet jämfört med 2018. Andelen person­uppklarade brott om sexuellt ofredande av brotten med minst en misstänkt person uppgick till 30 procent, en minskning med 4 procent­enheter. För handlagda brott mot flickor/­kvinnor uppgick andelen brott med en misstänkt person registrerad till 52 procent, och för brott mot pojkar/­män till 44 procent.

Av de handlagda brotten 2019 hade 71 procent anmälts samma år, medan resterande brott hade anmälts tidigare år. Av de person­uppklarade brotten hade 43 procent anmält samma år som de handlades.

Misstänkta för sexualbrott

Antal personer misstänkta för sexualbrott år 2009-2018: samtliga misstänkta, därav misstänkta för sexuellt ofredande, våldtäkt (inkl. grov) samt sexuellt tvång, utnyttjande m.m.. Källa: Misstänkta personer

Totalt misstänktes 7 839 personer för sexualbrott (6 kap.) under 2018. Av dessa var 3 628 personer misstänkta för våldtäkt (inkl. grov).

År 2018 misstänktes 43 personer per 100 000 invånare för våldtäkt, vilket var en ökning med 9 procent jämfört med året dessförinnan. Sedan 2009 hade antalet per 100 000 invånare ökat med 20 procent. Majoriteten av de som misstänktes för våldtäkt 2018 var män. Bland kvinnorna var 1 kvinna per 100 000 invånare misstänkt för våldtäkt och bland männen var 85 män per 100 000 invånare misstänkta för våldtäkt. Andelen män som misstänkts för våldtäkt i befolkningen hade ökat med 19 procent sedan 2009.

Misstänkta för våldtäkt – könsfördelning

Samtliga personer misstänkta för våldtäkt, 2009-2018. Källa: Misstänkta personer

Under 2018 misstänktes 3 480 personer för våldtäkt mot kvinna/flicka, vilket var en ökning med 11 procent jämfört med 2017. Både antalet kvinnor och antalet män som misstänkts för våldtäkt mot en kvinna eller flicka hade ökat jämfört med 2017 (+16 % respektive +12 %). Av dessa var 2 250 personer misstänkta för våldtäkt mot en kvinna i åldern 18 år eller äldre, vilket var en ökning med 11 procent jämfört med 2017. Det var i huvudsak antalet män som ökade (+11 %).

Under 2018 var det 165 personer som misstänktes för våldtäkt mot man/pojke. Det var en minskning med 15 procent jämfört med 2017. Av dessa var 74 personer misstänkta för våldtäkt mot en man (18 år eller äldre), vilket var en minskning med 8 procent jämfört med året dessförinnan. Minskningen kan ses i både antalet kvinnor (−20 %) och antalet män som misstänkts (−3 %).

Av de personer som var misstänkta för våldtäkt mot kvinnor/flickor respektive mot män/pojkar var 99 respektive 82 procent män.

År 2018 misstänktes 42 personer per 100 000 invånare för sexuellt ofredande, vilket var en ökning jämfört med året dessförinnan (+6 %). Antalet misstänkta relaterat till befolkningen har varit relativt jämnt från 2009 till 2014, för att därefter öka. Nivån 2018 var 40 procent högre än 2009. Antalet per 100 000 invånare var större bland män än kvinnor, 82 misstänkta män per 100 000 invånare jämfört med 2 misstänkta kvinnor per 100 000 invånare. Sedan 2009 har antalet misstänkta per 100 000 invånare ökat för både kvinnor och män (+41 respektive +39 %).

Under 2018 var det 3 130 personer som misstänktes för sexuellt ofredande mot kvinna/flicka. Det är en ökning med 8 procent, jämfört med 2017. Ökningen kan ses i antalet män som misstänkts (+8 %). Av de misstänkta personerna var 1 960 personer misstänkta för sexuellt ofredande mot en kvinna i åldern 18 år eller äldre, vilket var en ökning med 17 procent jämfört med 2017. Både antalet kvinnor och män misstänkta för sexuellt ofredande mot en kvinna i åldern 18 år eller äldre ökade jämfört med 2017 (+19 respektive +17 %).

Det var 296 personer som misstänktes för sexuellt ofredande mot man/pojke under 2018. Det var en minskning med 8 procent, jämfört med 2017. Förändringen bestod mest av en minskning av antalet misstänkta män med 12 procent, medan antalet misstänkta kvinnor ökade med 10 procent. Av de misstänkta personerna var 121 personer misstänkta för sexuellt ofredande mot vuxna män i åldern 18 år eller äldre, vilket var en minskning med 2 procent jämfört med året innan. Antalet män som misstänktes minskade med 3 procent, medan antalet kvinnor som misstänktes ökade med 3 procent.

Av de personer som var misstänkta för sexuellt ofredande mot kvinnor/flickor respektive mot män/pojkar var 99 respektive 82 procent män.

Lagförda för sexualbrott

Antal lagföringsbeslut med sexualbrott som huvudbrott 2010–2019. Källa: Personer lagförda för brott

År 2019 fattades 1510 lagföringsbeslut gällande sexualbrott, vilket motsvarade en ökning med totalt 139 beslut, eller 10 procent, jämfört med 2018. Av dessa var 19 lagföringsbeslut mot kvinnor, som minskade med 1 beslut, eller 5 procent, och 1490 av dem var mot män, som ökade med 140 beslut, eller 10 procent, jämfört med 2018. Jämfört med 2010 har antalet lagföringsbeslut för sexualbrott totalt sett ökat med 189 beslut, eller 14 procent. Utvecklingen av lagföringar gällande sexualbrott ska ses mot bakgrund av den skärpta sexualbrottslagstiftning som trädde i kraft 2005 och de lagändringar som därefter skett i brottsbalkens sjätte kapitel.

Lagförda för våldtäkt

Antal lagföringsbeslut med våldtäkt (inklusive grov våldtäkt) eller våldtäkt mot barn (inklusive grov våldtäkt mot barn) som huvudbrott, åren 2010−2019. Källa: Personer lagförda för brott

Av de 1510 lagföringsbesluten gällande sexualbrott 2019 avsåg 297 beslut våldtäkt som huvudbrott. Det var en ökning med 99 lagföringsbeslut, eller 50 procent, sedan föregående år. År 2019 fattades 24 lagföringsbeslut för grov våldtäkt, vilket var en minskning med 2 beslut eller 8 procent. Det fattades även 12 lagföringsbeslut med huvudbrottet oaktsam våldtäkt, som är en ny brottsrubricering sedan 1 juli 2018. För lagföringsbeslut med våldtäkt mot barn eller grov våldtäkt mot barn som huvudbrott fattades 112 respektive 31 beslut 2019. Det var en minskning med 15 beslut, eller 12 procent, respektive en ökning med 4 beslut, eller 15 procent jämfört med 2018. Näst intill samtliga lagföringsbeslut gällande våldtäkt fattades mot män 2019.

Jämfört med 2010 har antalet lagföringsbeslut med våldtäkt som huvudbrott ökat med 110 beslut,eller 59 procent, och antalet beslut med huvudbrottet grov våldtäkt har ökat med 7 beslut, eller 41 procent. Under samma period har antalet lagföringsbeslut med våldtäkt mot barn minskat med 26 beslut,eller 19 procent, och antalet beslut med huvudbrottet grov våldtäkt mot barn har ökat med 22 beslut, eller 244 procent.

Sexualbrott bland unga

Skolundersökningen om brott 2017 ställer frågor till elever i årskurs nio, bland annat om utsatthet för och delaktighet i våldsbrott.

Utsatthet för sexualbrott bland unga

För att undersöka förekomsten av sexualbrott ställs följande två frågor: Sexuellt ofredande: Har någon tafsat eller tagit på dig på ett sexuellt sätt fast du inte ville det under de senaste 12 månaderna? Sexuellt tvång: Har du blivit tvingad till att göra något som du upplevde som sexuellt under de senaste 12 månaderna? Det är komplicerat att ställa frågor om utsatthet för sexualbrott till ungdomar, och det är därför nödvändigt att frågorna är formulerade på ett sådant sätt att eleverna själva får definiera vad de upplever som sexuellt.

Totalt uppger drygt 15 procent av eleverna att de utsatts för något sexualbrott under de senaste tolv månaderna. Utsattheten är skevt fördelad; andelen tjejer som uppger att de utsatts är drygt 24 procent, medan motsvarande andel killar är 6 procent. Drygt 14 procent av eleverna uppger att de utsatts för sexuellt ofredande, alltså att någon tafsat eller tagit på dem minst en gång under de senaste tolv månaderna, medan 3,9 procent uppger att de vid minst ett tillfälle blivit tvingade att göra något som de upplevde som sexuellt (kallas här för sexuellt tvång). Det finns som sagt tydliga skillnader i utsatthet mellan tjejer och killar.

Totalt uppger nästan var fjärde tjej att någon utsatt henne för sexuellt ofredande minst en gång under de senaste tolv månaderna, medan motsvarande andel för killar uppgår till drygt 5 procent. Det är ungefär lika vanligt att ha blivit utsatt en gång som att ha blivit utsatt två gånger eller fler, bland både tjejer och killar. Även när det gäller de elever som uppger att de blivit utsatta för sexuellt tvång ser man skillnader i utsatthet mellan tjejer och killar; 6 procent av tjejerna och 1,6 procent av killarna uppger att de blivit utsatta för detta under de senaste tolv månaderna. Detta mönster återfinns även i undersökningar bland vuxna, där kvinnor oftare än män uppger att de utsatts för sexualbrott (Brå 2016a).

När man undersöker var det är vanligast att sexualbrotten skett, ser man att mönstret skiljer sig åt mellan tjejer och killar. Bland tjejer som utsatts för sexuellt ofredande är det vanligast att de uppger att händelsen skedde på någon annan, ospecificerad, plats (40 procent). Ser man till de platser som specificerats i undersökningen är skolmiljön vanligast.

Bland de killar som utsatts för sexuellt ofredande verkar skolmiljön vara den absolut vanligaste platsen, då drygt 60 procent av de utsatta killarna uppger att det skedde i skolan eller på skolgården. Även vid utsatthet för sexuellt tvång finns både likheter och olikheter mellan tjejer och killar vad gäller var de blivit utsatta.

Både tjejer och killar uppger att brottet oftast skett i någon annans hem. Ungefär en femtedel av både tjejerna och killarna uppger också att de blivit utsatta via internet eller sociala medier. Samtidigt verkar det vara vanligare att bli utsatt i skolmiljön för killar än för tjejer; nästan 17 procent av killarna och drygt 5 procent av tjejerna som utsatts för sexuellt tvång uppger att det skedde i skolan eller på skolgården. Här ska resultaten tolkas med försiktighet, eftersom det är väldigt få elever som uppger att de blivit utsatta, framför allt bland killar, och analysen bygger därför på ett litet underlag.

Delaktighet i sexualbrott bland unga

När det gäller delaktighet för våldsbrott finns det totalt sju frågor i Skolundersökningen om brott som behandlar denna typ av brott. Frågorna gäller om man burit kniv som vapen, om man hotat någon med våld eller vapen för att få pengar eller andra värdesaker, om man ryckt väskan från en okänd person, om man slagit någon (familjemedlem respektive ej familjemedlem) så att personen behövde sjukvård, om man slagit någon men inte så att personen behövde sjukvård samt om man med avsikt skadat någon med ett vapen. Att bära kniv som vapen är inte ett våldsbrott i sig, men frågan ingår i kategorin våldsbrott eftersom det kan betraktas som en handling relaterad till våld mot person.

Totalt uppger 29 procent av eleverna att de har begått något våldsbrott 2017. Det är en mindre ökning jämfört med 2015, då motsvarande siffra var 27 procent. Sett till kön har 35 procent av killarna och 23 procent av tjejerna begått någon form av våldsbrott under de senaste tolv månaderna, och andelen bland killarna ökat något (från 31 procent 2015). Majoriteten av de elever som begått något våldsbrott uppger att de gjort detta 1–2 gånger.

Eftersom det inte är ett våldsbrott i sig att bära med sig en kniv som vapen, är det även intressant att exkludera denna fråga ur analysen, för att studera andelen elever som uppger att de begått något egentligt våldsbrott. När frågan om att bära med sig kniv som vapen exkluderas ser man att andelen killar som uppger att de begått våldsbrott är drygt 30 procent och andelen bland tjejer är knappt 21 procent. Jämfört med 2015 är detta en mindre ökning, bland såväl killar som tjejer (då motsvarande siffra var 27 respektive 19 procent).

Den vanligaste formen av våldsbrott, bland både tjejer och killar, är dock att man slagit någon så att denne fick ont, men inte så att händelsen föranledde behov av sjukvård. Här inkluderas våld mot såväl familjemedlemmar som andra personer. Ungefär var tredje kille och var femte tjej (30 respektive 21 procent) uppger att de begått denna typ av våldsbrott minst en gång under de senaste tolv månaderna.

Den näst vanligaste formen av våldsbrott bland både tjejer och killar är att man burit kniv som vapen, något som 12 procent av killarna och 6 procent av tjejerna uppger att de gjort under 2017. Bland både tjejer och killar är några av de ovanligaste formerna av våldsbrott att man rycker en väska, ryggsäck eller liknande från någon man inte känner, samt att man hotar någon med våld eller vapen för att få pengar eller andra värdesaker.

Bland de elever som uppger att de burit kniv som vapen samt slagit någon så att denne fick ont, men inte så att händelsen föranledde behov av sjukvård, ser man att den andel som gjort detta minst sex gånger under de senaste tolv månaderna är något större än den andel som uppger att de gjort detta 3–5 gånger.

När det gäller den grövsta formen av våld uppger 3,2 procent av eleverna att de med avsikt slagit någon som inte tillhör familjen så pass att de tror eller vet att personen var tvungen att uppsöka någon form av sjukvård. Det är en större andel av killarna än av tjejerna som uppger att de begått detta grövre våld (3,8 procent av killarna och 2,0 procent av tjejerna). Majoriteten av dessa elever uppger att de gjort detta 1–2 gånger under de senaste tolv månaderna.

Fakta

  • 23 200 sexualbrott polisanmäldes (2019)
  • 8 820 av dessa rubricerades som våldtäkt (2019)
  • 1 510 lagföringsbeslut fattades gällande sexualbrott (2019)
  • 97 procent av de som misstänks för sexualbrott är män (2018)
  • 15 procent av sexualbrotten sker i offrets eller gärningspersonens hem (2014)
  • 15 procent = personuppklaringsprocenten² för våldtäkt (2019)

¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.
²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.

  • Personuppklaringsprocenten redovisar antalet brott som personuppklarats
    under ett år i procent av antalet handlagda brott under samma år. Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Måttet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på samtliga handlagda brott istället för på samtliga anmälda brott.

  • Lagföringsprocent redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga utredda brott, exklusive förundersökningsbegränsade brott, under samma period.

³) Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut från åklagare om strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.

Sidan senast uppdaterad: 2020-10-30

Statistik om brottstyper