Våldtäkt och sexualbrott

Under 2020 anmäldes omkring 25 000 sexualbrott, varav 9 580 rubricerades som våldtäkt. I den Nationella trygghets­under­sökningen uppger 5,6 procent att de utsattes för sexualbrott under 2019.

Andel som utsatts för sexualbrott

Självrapporterad utsatthet för sexualbrott 2006–2019¹, samt utsatthet för sexualbrott genom tvång och utsatthet för sexualbrott genom utnyttjande av försvarslös position åren 2016–2019² . Andel (%) utsatta av samtliga i befolkningen (16–84 år). Källa: NTU.

¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod.

²). De två frågorna om tvång och utnyttjande av försvarslös position har tidigare slagits ihop till kategorin ”allvarligt sexualbrott” där alla som svarat ja på någon av de två frågorna ingått. För att öka transparensen kommer resultaten för de två frågorna nu i stället att särredovisas. Dessa frågor kan av metodologiska anledningar inte jämföras med åren före metodbytet, vilket gör att resultaten enbart finns redovisade för åren 2016–2018.

Den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) visar att 5,6 procent av befolkningen (16–84 år) uppger att de utsattes för sexualbrott under 2019, vilket skulle motsvara cirka 452 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen.

Det är en minskning jämfört med 2018, då andelen var 6,0 procent. Andelen utsatta ökade kontinuerligt mellan 2012 och 2017, men 2018 skedde ett trendbrott och nivån har i stället minskat i de senaste två mätningarna. Det återstår att se om de senaste årens minskningar är början på en nedåt­gående trend.

Det är 1,0 procent av befolkningen som uppger att de under 2019 utsattes för sexual­brott genom tvång, vilket skulle motsvara cirka 82 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen. Andelen är på i princip samma nivå som 2018
(1,1 %). Sett till utvecklingen över tid var nivån något lägre i den första mätningen (gällande utsatthet 2016) men har därefter legat stabilt på den något högre nivån.

Det är 0,6 procent av befolkningen (16–84 år) som uppger att de under 2019 utsattes för sexualbrott genom utnyttjande av försvarslös position, vilket skulle motsvara cirka 50 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen. Andelen är på ungefär samma nivå som 2018 (0,7 %), och studeras utvecklingen över tid har den legat relativt stabilt under mätperioden.

Könsfördelning

Självrapporterad utsatthet för sexualbrott 2006–2019¹. Andel (%) utsatta av samtliga och av männen respektive kvinnorna i befolkningen (16–84 år). Källa: NTU

¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod.

Bland män (16–84 år) är det 1,4 procent som uppger att de utsattes för sexualbrott 2019, vilket är en liten minskning jämfört med 2018 (1,6 %). Trenden gällande mäns utsatthet för sexualbrott är att andelen låg relativt stabilt till och med 2014, men därefter skedde en tydlig ökning och nivån låg sedan stabilt under 2017 och 2018.

Resultatet för kvinnor (16–84 år) visar att 9,4 procent uppger att de utsattes för sexual­brott 2019. Det är en minskning från 2018, då andelen var 9,9 procent. Andelen låg på en relativt stabil nivå fram till och med 2012, men därefter skedde en ökning fram till och med 2017, då andelen var 10,7 procent. I de senaste två mätningarna syns i stället en tydlig minskning och det återstår att se om det är början på en nedåtgående trend eller en tillfällig avvikelse.

Bland såväl män som kvinnor har således de senaste årens ökning av rapporterad utsatthet för sexualbrott avtagit. Bland kvinnor syns i stället en minskning under de senaste två åren, och även bland män syns i år en tendens till en minskning.

Det bör noteras att sexualbrott innefattar ett brett spektrum av brott – allt från lindrigare brott såsom kränkande sexuella kommentarer, till mycket allvarliga brott såsom våldtäkt. Vidare är det till följd av frågans känsliga art heller inte sannolikt att NTU fullt ut fångar in de händelser som man avser mäta i under­sökningen. Notera också att NTU inte är den enda källan till bedömningen av brottsutvecklingen, även om den är viktig. Den som är intresserad av en mer samman­tagen bild av brottsutvecklingen gällande sexualbrott hänvisas till rapporten Indikatorer på sexualbrottsutvecklingen 2005–2017.

Ålder

Självrapporterad utsatthet för sexualbrott 2019. Andel (%) utsatta av samtliga och av männen respektive kvinnorna i befolkningen, uppdelat på olika åldersgrupper. Källa: NTU

Skillnaderna mellan åldersgrupperna i befolkningen är mycket stora vad gäller sexualbrott. Det är i åldersgruppen 20–24 år som störst andel uppger att de utsattes 2019 (19,2 %), följt av den yngsta åldersgruppen (16–19 år, 16,0 %). I övrigt är andelen mindre ju äldre åldersgrupp som studeras. Minst är andelen i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) där 0,2 procent uppger att de utsattes för något sexualbrott under 2019.

Det här mönstret följer resultatet från tidigare mätningar (se tabell 3.9). När självrapporterad utsatthet för sexualbrott 2019 studeras separat för män är andelen störst i åldersgruppen 20–24 år där 4,3 procent av männen uppger att de utsattes, och sedan blir andelen i princip mindre ju äldre åldersgrupp som studeras. Minst andel syns i den äldsta åldersgruppen (75–84 år), där 0,2 procent uppger att de utsattes.

Bland kvinnor skiljer sig andelen utsatta för sexualbrott kraftigt åt mellan olika åldersgrupper. Andelen är i likhet med i tidigare mätningar störst i åldersgruppen 20–24 år, där 31,6 procent av kvinnorna uppger att de utsattes för sexualbrott 2019. Minst är andelen i den äldsta åldersgruppen (75–84 år), där 0,3 procent uppger att de utsattes.

Hur självrapporterad utsatthet för sexualbrott fördelar sig mellan olika åldersgrupper följer således samma mönster bland män och kvinnor, med en minskad utsatthet ju äldre åldersgrupp som studeras. Dock är nivåerna betydligt högre bland kvinnor.

Utsatthet för sexualbrott är vanligare i vissa grupper. Det är en större andel som uppger att de under 2019 utsattes bland svenskfödda personer med båda föräldrarna utrikesfödda (9,6 %) än bland svenskfödda med minst en svenskfödd förälder (6,0 %) och bland utrikesfödda (3,7 %).

Vad gäller utbildningsnivå var det en större andel som uppgav att de utsattes bland personer med som högst förgymnasial utbildning (7,5 %) än bland personer med som högst gymnasial utbildning 5,0 %) respektive med eftergymnasial utbildning (5,1 %).

Bland ensamstående personer med eller utan barn utsattes en större andel (9,3 respektive 9,1 %), än bland sammanboende med respektive utan barn (3,0 respektive 3,3 %).

Boende i flerfamiljshus utsattes i större utsträckning än boende i småhus (7,1 respektive 4,4 %). Rapporterad utsatthet för sexualbrott ökar med ortens storlek. Bland boende i mindre städer/tätorter/landsbygds­kommuner utsattes 4,5 procent, medan andelen bland boende i större städer/ kommuner nära större stad var 5,6 procent. Andelen utsatta bland boende i storstäder/ storstadsnära kommuner var 6,2 procent.

När självrapporterad utsatthet för sexualbrott inom olika grupper särredovisas på kön visar resultatet att mönstret oftast är likartat, dock förekommer vissa skillnader. Fördelningen skiljer sig exempelvis vad gäller utsatthet kopplat till boendeort. För män är det knappt några skillnader mellan boende i olika typer av orter (1,3–1,5 %) medan det bland kvinnor finns ett tydligt mönster där utsattheten blir större med ortens storlek: 7,6 procent bland boende i mindre städer/tätorter/landsbygdskommuner, 9,5 procent bland boende i större städer/ kommuner nära större stad och 10,4 procent bland boende i storstäder/ storstadsnära kommuner.

Sexualbrott är en brottstyp där det är relativt vanligt att de utsatta har utsatts flera gånger. Av de som uppger att de utsattes för sexualbrott under 2019 var det 39,4 procent som utsattes en (1) gång. Vidare var det 27,0 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger medan 33,6 procent av de utsatta uppger att de utsattes fyra gånger eller fler.

Sett till hela befolkningen (16–84 år) utsattes 2,2 procent för en (1) händelse 2019 och 1,5 procent utsattes två till tre gånger, medan 1,9 procent av befolkningen utsattes för sexualbrott fyra gånger eller fler.

Av de män som uppger att de utsattes för sexualbrott under 2019 var det 43,0 procent som utsattes en (1) gång. Det var 27,6 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger och det var 29,4 procent av de utsatta som utsattes fyra gånger eller fler. Sett till befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 0,6 procent av männen utsattes för en (1) händelse 2019 medan 0,4 procent utsattes två till tre gånger, och det var även 0,4 procent av männen som utsattes för sexualbrott fyra gånger eller fler.

Av de kvinnor som uppger att de utsattes för sexualbrott under 2019 var det 38,9 procent som utsattes en (1) gång. Det var 26,9 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger och det var 34,2 procent av de utsatta kvinnorna som utsattes fyra gånger eller fler. Sett till kvinnorna i befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 3,7 procent av kvinnorna utsattes för en (1) händelse 2019 medan 2,6 procent utsattes två till tre gånger, och 3,3 procent utsattes för sexualbrott fyra gånger eller fler.

Det är således en betydligt större andel kvinnor än män i befolkningen som har utsatts upprepade gånger för sexualbrott. Om man i stället ser till hur stor andel av de utsatta som har utsatts upprepade gånger är skillnaderna inte lika stora, även om det även där är vanligare med upprepad utsatthet bland kvinnor.

Sexualbrottens allvarlighetsgrad

De personer som uppger att de har blivit utsatta för sexualbrott får svara på två frågor om brottets allvarlighetsgrad. Den första frågan lyder enligt följande:

Innebar händelsen eller någon av händelserna att någon tvingade eller försökte tvinga dig till en sexuell handling genom att hota, hålla fast eller göra dig illa på något sätt?

Den andra frågan lyder enligt följande:

Innebar händelsen eller någon av händelserna att någon utnyttjade dig sexuellt då du sov eller var så påverkad att du inte kunde försvara dig?

De här frågorna beskriver händelser som i brottsbalken skulle kunna motsvara försök till eller fullbordat sexuellt övergrepp eller våldtäkt. 

Resultaten för de två frågorna har tidigare slagits ihop till kategorin ”allvarligt sexualbrott” där alla som svarat ja på någon av de två frågorna ingått. För att öka transparensen särredovisas nu resultaten för de två frågorna.

Andel utsatta för sexualbrott genom tvång

Självrapporterad utsatthet för sexualbrott genom tvång 2019. Andel (%) utsatta av samtliga och av männen respektive kvinnorna i befolkningen. Källa: NTU

Resultatet visar att 1,0 procent av befolkningen (16–84 år) uppger att de under 2019 utsattes för sexualbrott genom tvång, vilket skulle motsvara cirka 82 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen. Andelen är på i princip samma nivå som 2018 (1,1 %). Sett till utvecklingen över tid var nivån något lägre i den första mätningen (gällande utsatthet 2016) men har därefter legat stabilt på den något högre nivån.

Bland män i befolkningen är det 0,3 procent som uppger att de under 2019 utsattes för det som beskrivs, vilket skulle motsvara cirka 11 000 personer om det räknas om till antal utsatta män i befolkningen. Det är i princip på samma nivå som 2018 (0,4 %), och andelen har legat relativt stabilt under hela mätperioden.

Bland kvinnor är andelen 1,7 procent, vilket skulle motsvara cirka 71 000 personer om det räknas om till antal utsatta kvinnor i befolkningen. Det är på samma nivå som 2018. Andelen var på en något lägre nivå i den första mätningen, men har därefter legat stabilt på den något högre nivån.

Det är således en betydligt större andel av kvinnorna än av männen i befolkningen som uppger att de under 2019 utsattes för någon händelse där någon tvingade eller försökte tvinga personen till någon sexuell handling genom att hota, hålla fast eller göra illa på något sätt. Noterbart är dock att det är en större andel av de män som utsatts för sexualbrott som svarade att händelsen innehöll tvång (20,6 %), jämfört med andelen av de kvinnor som utsatts för sexualbrott (18,0 %).

Det är stora skillnader i utsatthet för sexualbrott genom tvång när hänsyn tas till ålder. I åldersgruppen 16–24 år uppger 3,5 procent att de utsattes 2019. Andelen är sedan mindre ju äldre åldersgruppen är, och i den äldsta åldersgruppen (65–84 år) uppger 0,1 procent att de har utsatts. Mönstret är detsamma som 2018.

Bland män är det i åldersgruppen 16–24 år som andelen är störst (0,7 %). Sedan är andelen mindre med åldern, och i den äldsta åldersgruppen (65–84 år) är andelen för liten för att kunna redovisas.

Även bland kvinnor är det i åldersgruppen 16–24 år som störst andel uppger att de utsattes 2019 (5,7 %), och sedan är andelen mindre ju äldre åldersgrupp som studeras. Minst är den i den äldsta åldersgruppen 65–84 år (0,1 %).

Vid en jämförelse mellan män och kvinnor visar resultatet således att det är betydligt större skillnader mellan olika åldersgrupper bland kvinnor än bland män, men att mönstret är likartat, med en större andel utsatta i de yngre ålders­grupperna.

Det är en större andel som uppger att de under 2019 utsattes för något sexualbrott med inslag av tvång bland svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda (1,8 %) än bland svenskfödda med minst en svenskfödd förälder och bland utrikesfödda.

Vad gäller utbildningsnivå är det en större andel som utsattes bland personer med som högst förgymnasial utbildning (1,7 %) än bland personer med som högst gymnasial utbildning och eftergymnasial utbildning (0,9 respektive 0,7 %).

Bland ensamstående personer med och utan barn utsattes 2,4 respektive 1,9 procent, vilket är på högre nivåer än bland sammanboende med eller utan barn (0,3 respektive 0,4 %).

Boende i flerfamiljshus utsattes i större utsträckning än boende i småhus (1,3 respektive 0,8 %). Det är små skillnader sett till boendeort. Boende i storstäder/ storstadsnära kommuner utsattes i något större utsträckning (1,2 %) jämfört med boende i större städer/ kommuner nära större stad samt mindre städer/tätorter/ landsbygdskommuner (0,9 % i respektive grupp).

När resultatet för olika grupper särredovisas på kön visar resultatet att mönstret oftast är likartat, men på betydligt högre nivåer bland kvinnor.

Andel utsatta för sexualbrott genom utnyttjande av försvarslös position

Självrapporterad utsatthet för sexualbrott genom utnyttjande av försvarslös position 2019. Andel (%) utsatta av samtliga och av männen respektive kvinnorna i befolkningen. Källa: NTU

Resultatet visar att 0,6 procent av befolkningen (16–84 år) uppger att de under 2019 utsattes för händelsen som beskrivs i frågan ovan, vilket skulle motsvara cirka 50 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen. Andelen är på ungefär samma nivå som 2018 (0,7 %), och studeras utvecklingen över tid har den legat relativt stabilt under mätperioden.

Bland män är det 0,2 procent av befolkningen som uppger att de under 2019 utsattes för sexualbrott genom utnyttjande av försvarslös position, vilket skulle motsvara cirka 7 000 personer om det räknas om till antal utsatta män i befolkningen. Det är i princip på samma nivå som 2018 då andelen var 0,3 procent.

Bland kvinnor är andelen 1,0 procent, vilket skulle motsvara cirka 43000 personer om det räknas om till antal utsatta kvinnor i befolkningen. Det är på ungefär samma nivå som 2018 (1,1 %). Andelen utsatta var på en något lägre nivå i den första mätninge 

Det är således en betydligt större andel av kvinnorna än av männen i befolkningen som uppger att de under 2019 utsattes för sexualbrott genom utnyttjande av försvarslös position. Studeras frågan enbart utifrån de som uppgett att de utsatts för något sexualbrott visar resultatet i stället att det är en större andel av de utsatta männen (12,3 %) än av de utsatta kvinnorna (11,0 %) som svarade ja på frågan.

Det är stora skillnader i utsatthet för sexualbrott genom utnyttjande av försvarslös position när hänsyn tas till ålder. I åldersgruppen 16–24 år uppger 2,6 procent att de utsattes 2019. Andelen är sedan mindre ju äldre åldersgrupp som studeras, och i den äldsta åldersgruppen (65–84 år) är det så pass liten andel som utsattes att den inte redovisas.

Bland män är andelen störst i åldersgruppen 16–24 år (0,4 %) och blir sedan mindre med stigande ålder, och i åldersgruppen 65–84 år är det så pass få som utsatts att andelen inte redovisas.

Även bland kvinnor är det i åldersgruppen 16–24 år som störst andel uppger att de utsattes 2019 (4,5 %), och sedan blir andelen mindre ju äldre åldersgrupp som studeras. I den äldsta åldersgruppen är andelen så pass liten att den inte redovisas.

Vid en jämförelse mellan män och kvinnor visar resultatet således att mönstret ser relativt likartat ut, med störst andel utsatta bland de yngre åldersgrupperna, medan andelen sedan sjunker med åldern och är som minst i den äldsta åldersgruppen. Dock är nivåerna som nämnts betydligt högre bland kvinnor.

Det är en större andel som uppger att de under 2019 utsattes för något sexualbrott genom utnyttjande av försvarslös position bland svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda (1,6 %) jämfört med bland svenskfödda med minst en svenskfödd förälder (0,7 %) och bland utrikesfödda (0,3 %).

Vad gäller utbildningsnivå är det en större andel som uppger att de utsattes bland personer med som högst förgymnasial utbildning (1,2 %) än bland personer med som högst gymnasial utbildning (0,6 %) och bland personer med eftergymnasial utbildning (0,4 %).

Bland ensamstående personer med och utan barn utsattes 1,1 respektive 1,2 procent, vilket är på högre nivåer än bland sammanboende med eller utan barn (0,2 % i respektive grupp).

Boende i flerfamiljshus utsattes i större utsträckning än boende i småhus (0,8 respektive 0,5 %).

Det är inga skillnader sett till boendeort (0,6 % i alla grupper). När resultatet för olika grupper särredovisas på kön visar resultatet att mönstret oftast är likartat, men på högre nivåer bland kvinnor.

Anmälda våldtäkter

Antalet anmälda våldtäkter totalt samt mot kvinnor/flickor respektive mot män/pojkar. Källa: Anmälda brott

År 2020 anmäldes totalt 25 000 sexualbrott, vilket var en ökning med 8 procent
(+1 830 brott) jämfört med 2019. Sexualbrotten omfattar flera olika typer av
gärningar. Nedan redovisas antalet anmälda våldtäkter och anmälda brott om sexuellt
ofredande, vilka utgör merparten (78 %) av alla anmälda sexualbrott.

Pandemins inverkan

De genomgångar av den preliminära månadsstatistiken som Brå, med anledning av pandemin, har genomfört sedan i april 2020 har visat att de anmälda sexualbrotten varierat över året. De brottstyper som har utvecklats på samma sätt som sexualbrotten totalt sett är framför allt sexuellt ofredande och våldtäkt mot kvinna. Pandemins påverkan på utvecklingen bedöms dock vara begränsad. Eftersom det är vanligt med fluktuationer i statistiken över sexualbrott är det dock svårt att dra säkra slutsatser.

Läs mer om pandemins inverkan på anmälda brott

År 2020 anmäldes totalt 9 580 våldtäkter inklusive det nya brottet oaktsam våldtäkt. Det rörde sig om 217 brott om oaktsam våldtäkt, varav 196 begåtts mot kvinnor och flickor och 21 mot män och pojkar. I den fortsatta redovisningen nedan ingår inte oaktsam våldtäkt.

Mellan 2019 och 2020 ökade de anmälda våldtäkterna med 9 procent (+779 brott), till 9 360 brott. Av de anmälda våldtäkterna 2020 utgjordes 8 690 brott av våldtäkt mot kvinnor eller flickor, medan 674 brott avsåg våldtäkt mot män eller pojkar. Jämfört med 2019 hade de anmälda våldtäktsbrotten mot kvinnor och flickor ökat med 9 procent (+750 brott). Även de anmälda våldtäktsbrotten mot män och pojkar hade ökat, med 4 procent (+29 brott).

Jämfört med 2011 hade de anmälda våldtäkterna ökat med 43 procent (+2 830 brott). Anmälda våldtäkter mot kvinnor/flickor hade ökat med 41 procent (+2 530 brott), medan anmälda våldtäkter mot män/pojkar hade ökat med 78 procent (+295 brott). Ökningen under perioden kan delvis kopplas till förändringar i sexualbrottslagstiftningen, som har inneburit att fler gärningar än tidigare bedöms som våldtäkt.

Bland annat utvidgades våldtäktsbegreppet den 1 juli 2013 i och med att begreppet ”särskilt utsatt situation” infördes i lagstiftningen, och den 1 juli 2018 ändrades gränsen för straffbar gärning till huruvida deltagandet är frivilligt eller inte. Utöver lagstiftningen kan även förändringar i anmälningsbenägenheten påverka antalet anmälda våldtäkter. Vid tolkning av statistiken bör man dessutom tänka på att enstaka anmälningar med ett stort antal brott kan ge upphov till årliga variationer i statistiken.

Av det totala antalet anmälda våldtäkterna 2020 var 93 procent brott mot en kvinna
eller flicka och 7 procent mot en man eller pojke. Av de anmälda våldtäkterna 2020 riktades 54 procent mot vuxna, 14 procent mot barn i åldern 15–17 år och 32 procent mot barn under 15 år. En liknande åldersfördelning gällde för kvinnor och flickor. Av våldtäkterna mot män och pojkar riktades 39 procent mot vuxna män, 8 procent mot pojkar i åldern 15–17 år och 53 procent mot pojkar under 15 år.  Könsfördelningen var likartad mellan åldersgrupperna, med undantag för våldtäkt mot barn under 15 år. Där var andelen brott mot män och pojkar (12 %), större än i övriga åldersgrupper. 

Våldtäkt mot vuxna 18 år eller äldre

Av de anmälda våldtäktsbrotten 2020 utgjordes 5 060 brott av våldtäkter mot vuxna. De anmälda våldtäkterna mot kvinnor låg oförändrat (±0 %) jämfört med året innan, även de anmälda våldtäktsbrotten mot män var oförändrade (±0 %). Jämfört med 2011 hade de anmälda våldtäktsbrotten mot vuxna ökat med 1 520 brott (+43 %). De anmälda våldtäkterna mot kvinnor hade ökat med 1 380 brott (+41 %), och de anmälda våldtäkterna mot män hade ökat med 138 brott (+112 %) under samma period.

Av de anmälda våldtäkterna mot vuxna 2019 var 95 procent brott mot en kvinna och 5 procent mot en man. Sedan 2019 indelas våldtäktsbrotten mot vuxna efter fyra typer av relationer mellan brottsoffret och gärningspersonen: närstående genom parrelation, närstående genom släktskap eller familjerelation, annan sorts relation eller bekantskap samt obekanta.

Av samtliga anmälda våldtäktsbrott mot vuxna 2020 var brottsoffret och gärningspersonen närstående genom parrelation i 33 procent av fallen, närstående genom släktskap eller familj i 2 procent av fallen och i en annan slags relation eller bekantskap i 38 procent av fallen. Resterande 27 procent av de anmälda våldtäkterna hade begåtts av en obekant gärningsperson. Relationsmönstret skiljer sig dock åt mellan könen. Andelen våldtäkter som har begåtts av en närstående genom parrelation var nästan dubbelt så stor vid anmälda våldtäkter mot kvinnor (33 %) som vid anmälda våldtäkter mot män (17 %). Vid våldtäkterna mot män var det i stället vanligare med en obekant gärningsperson (38 %), medan detta gällde för 26 procent av våldtäkterna mot kvinnor.

Könsskillnaderna var mindre när brottsoffret och gärningspersonen var närstående genom släktskap eller familj respektive vid annan slags relation eller bekantskap.

Jämfört med 2019 var fördelningen likartad när det gäller närstående genom parrelation, men vid våldtäkter mot män 2019 var det vanligare att relationen mellan brottsoffer och gärningsperson var av annan slags relation eller bekantskap (46 %) och mindre vanligt med obekant gärningsperson (34 %).

Våldtäkt mot barn

Av de anmälda våldtäktsbrotten 2020 bestod 46 procent (4 300 brott) av våldtäkter mot barn (0–17 år), vilket innebar en ökning med 21 procent (+756 brott) jämfört med 2019, och en ökning med 44 procent (+1 310 brott) jämfört med 2011. Av de anmälda våldtäkterna mot barn 2020 var 90 procent brott mot en flicka och 10 procent mot en pojke. Nedan redovisas våldtäkt mot barn i två åldersgrupper, 0– 14 år samt 15–17 år.

Våldtäkt mot barn under 15 år

Antalet anmälda våldtäkter mot barn i åldern 15–17 år ökade med 209 brott (+19 %) jämfört med 2019. De anmälda våldtäkterna mot flickor i åldern 15–17 år ökade med 192 brott (+18 %), medan de anmälda våldtäkterna mot pojkar i åldern 15–17 år ökade med 17 brott (+49 %).

Jämfört med 2011 hade de anmälda våldtäktsbrotten mot barn i åldern 15–17 år totalt sett ökat med 79 procent (+578 brott). Ökningen utgörs främst av våldtäkter mot flickor i åldern 15–17 år, som hade ökat med 552 brott (+78 %). Antalet anmälda våldtäkter mot pojkar i åldern 15–17 år hade ökat med 26 anmälda brott (+100 %) jämfört med 2011.

Av de anmälda våldtäkterna mot barn i åldern 15–17 år var 96 procent brott mot flickor och 4 procent mot pojkar 2020.

Totalt anmäldes 10 100 brott om sexuellt ofredande 2020, vilket jämfört med 2019 innebar en minskning med 3 procent (−317 brott), men jämfört med 2011 innebar en ökning med 31 procent (+2 380 brott). Av de anmälda brotten 2020 rörde 206 brott (2 %) exhibitionism (blottning).

Under 2020 anmäldes 8 830 sexuella ofredanden mot kvinnor/flickor, vilket var oförändrat (+21 brott) jämfört med föregående år. Antalet anmälda sexuella ofredanden mot män/pojkar ökade med 4 procent (+38 brott) till 1 100 brott. Jämfört med 2014 hade antalet sexuella ofredanden mot kvinnor/flickor ökat med 923 brott (+12 %). Antalet anmälda sexuella ofredanden mot män/pojkar hade ökat med 312 brott (+39 %).

Majoriteten (89 %) av de anmälda fallen av sexuellt ofredande var brott mot kvinnor, och 11 procent av dem var brott mot män.

Av de anmälda brotten om sexuellt ofredande 2020 var 56 procent riktade mot vuxna, 12 procent mot barn i åldern 15–17 år och 31 procent mot barn under 15 år. Liknande åldersmönster gällde för kvinnor och flickor. För män och pojkar var det en större andel brott mot pojkar under 15 år och en mindre andel brott mot vuxna män, jämfört med motsvarande andelar för det totala antalet anmälda brott och för brott mot kvinnor och flickor.  Könsfördelningen var likartad mellan ålders­grupperna, med undantag för brott mot barn under 15 år, där andelen brott mot män/pojkar var större än i övriga åldersgrupper. 

Sexuellt ofredande mot person 18 år eller äldre

Från 2019 till 2020 minskade antalet anmälda brott om sexuella ofredanden mot vuxna med 3 procent, till 5 610 anmälda brott. De anmälda brotten om sexuellt ofredande mot kvinnor minskade med 251 anmälda brott (−5 %) till 5 080 brott. Motsvarande antal brott mot män ökade med 65 brott (+14 %) till 527 brott. Jämfört med 2011 hade antalet anmälda sexuella ofredanden mot vuxna ökat med 36 procent (+1 480 brott). Antalet brott mot kvinnor hade ökat med 21 procent (+895 brott) och motsvarande antal brott mot män hade ökat med 61 procent (+200 brott) jämfört med 2014.

Majoriteten (91 %) av de anmälda brotten om sexuellt ofredande mot vuxna 2020 utgjordes av brott mot kvinnor, medan 9 procent av de anmälda brotten var riktade mot män.

Sexuellt ofredande mot barn

Av de anmälda brotten om sexuellt ofredande 2020 var 44 procent, 4 320 brott, riktade mot barn (0–17 år), vilket var en ökning med 6 procent (+245 brott) jämfört med 2019, och en ökning med 65 procent (+1 700 brott) jämfört med 2011. Nedan redovisas sexuellt ofredande mot barn efter två åldersgrupper, 0–14 år samt 15–17 år.

Sexuellt ofredande mot barn under 15 år

Totalt 3 080 anmälda sexuella ofredanden 2020 avsåg brott mot barn under 15 år, varav 2 600 gällde brott mot flickor och 487 gällde brott mot pojkar. Jämfört med 2019 var detta en ökning med 232 brott (+10 %) mot flickor och oförändrat (±0 %) mot pojkar.

Jämfört med 2011 hade det totala antalet anmälda sexuella ofredanden mot barn under 15 år ökat med 85 procent (1 420 brott). Jämfört med 2014 hade antalet anmälda brott mot flickor under 15 år minskat med 404 brott (−13 %), och antalet anmälda brott mot pojkar under 15 år ökat med 67 brott (+16 %).

Av de anmälda brotten om sexuellt ofredande mot barn under 15 år var 84 procent brott mot flickor och 16 procent brott mot pojkar.

Sexuellt ofredande mot barn i åldern 15–17 år

Under 2020 anmäldes 1 240 brott om sexuellt ofredande mot barn i åldern 15–17 år, vilket var ett (1) brott fler än år 2019. Av dessa brott 2020 var 1 150 brott riktade mot flickor i åldern 15–17 år och 88 brott mot pojkar i åldern 15–17 år. Jämfört med 2019 hade antalet anmälda brott mot flickor ökat med 4 procent (+40 brott), och mot pojkar minskat med 23 procent (−27 brott).

Antalet anmälda brott om sexuellt ofredande mot barn i åldern 15–17 år hade ökat med 279 brott (+29 %) jämfört med 2011. Jämfört med 2014 hade sådana brott mot flickor i åldern 15–17 år ökat med 432 brott (+60 %) och mot pojkar i åldern 15–17 år med 40 brott (+83 %). Mellan 2015 och 2016 fördubblades nästan antalet anmälda brott om sexuellt ofredande mot flickor i åldern 15–17 år. Brotten mot pojkar i åldern 15–17 år mer än fördubblades, men från en lägre nivå (från 71 till 147 brott).

År 2016 var det stor medial uppmärksamhet kring sexuella ofredanden på allmän plats, inklusive festivaler som ofta sker under sommaren. I statistiken var ökningen koncentrerad till sommarmånaderna juli–augusti. Den förhöjda nivån av antal anmälda fall av sexuellt ofredande mot barn i åldern 15–17 år minskade från 2018 till 2020.

Uppklarade våldtäkter

Personuppklaringsprocenten² för våldtäktsbrott och sexuellt ofredande. Källa: Handlagda brott

Handlagda brott

År 2020 handlades¹ 9 280 brott gällande våldtäkt, vilket innebar en ökning med 650 brott (+8 %) jämfört med 2019. Av de handlagda brotten gällande våldtäkt bedrevs en utredning för 96 procent (8 890 brott), medan 4 procent (383 brott) direktavskrevs. Jämfört med 2019 var andelarna oförändrade. Uppdelat på kön utreddes 96 procent (8 340 brott) av de handlagda brotten mot flickor och kvinnor och 90 procent (554 brott) av brotten mot pojkar och män. Av de handlagda våldtäktsbrotten förundersöknings­begränsades 2 brott (10 färre brott jämfört med 2019).

År 2020 personuppklarades² 1 560 brott gällande våldtäkt. Det var en ökning med 254 brott (+19 %) jämfört med 2019. Personuppklarings­procenten, som visar de person­uppklarade brotten i relation till samtliga handlagda våldtäktsbrott, uppgick till 17 procent 2020. Jämfört med 2019 ökade personuppklaringsprocenten för våldtäkt med 2 procentenheter. Jämfört med nivån 2014 minskade personuppklarings­procenten för våldtäktsbrott med 4 procentenheter

Lagföringsprocenten², som visar de personuppklarade brotten i relation till de utredda brotten, uppgick till 18 procent 2020, vilket även det innebär en ökning med 2 procent­enheter jämfört med 2019. Jämfört med 2014 är det en minskning med 5 procentenheter.

Uppdelat på kön uppgick personuppklaringsprocenten till 17 procent för våldtäkt mot flickor och kvinnor och till 14 procent för våldtäkt mot pojkar och män. Lagförings­procenten uppgick till 18 procent för våldtäkt mot flickor och kvinnor och till 15 procent för våldtäkt mot pojkar och män. Jämfört med 2019 ökade person- och lagförings­procenten för våldtäkt mot flickor och kvinnor med 2 procentenheter. För våldtäkt mot pojkar och män minskade istället person- och lagföringsprocenten, med 3 procent­enheter. Vid tolkning av personuppklarings- och lagföringsprocenten över tid bör man tänka på att det årliga antalet handlagda brott mot pojkar/män är mycket litet (endast 7 procent av samtliga handlagda våldtäktsbrott 2020), vilket innebär att måtten är mer känsliga för enskilda händelser.

Personuppklarings- och lagföringsprocenten är generellt sett högre för våldtäkt mot barn, än för våldtäkt mot vuxna. För barn under 15 år uppgick nivåerna 2020 till 30 procent respektive 31 procent, och för barn i åldern 15–17 år till 17 procent respektive 18 procent. Det kan jämföras med en personuppklarings- och lagföringsprocent på 10 procent respektive 11 procent för våldtäkt mot vuxna (18 år och äldre). Det är en betydande antalsmässig skillnad i antalet handlagda brott mot flickor/kvinnor jämfört med mot pojkar/män totalt sett, varför eventuella skillnader i personuppklarings- och lagföringsprocent bör tolkas med försiktighet.

År 2020 anmäldes ett enskilt ärende med cirka 60 brott gällande våldtäkt mot flicka 15–17 år, som påverkar personuppklarings- och lagföringsprocenten för åldersgruppen. Utan det ärendet skulle både personuppklarings- och lagförings­procenten uppgå till 13 procent för våldtäkt mot barn 15–17 år totalt, samt för flicka 15–17 år.

Av de handlagda brotten gällande våldtäkt fanns det vid 71 procent av brotten (6 560 brott) minst en person registrerad som skäligen misstänkt, vilket var en ökning med 2 procentenheter jämfört med 2019. Andelen personuppklarade våldtäktsbrott av brotten med minst en misstänkt person uppgick till 24 procent, även det en ökning med 2 procentenheter jämfört med 2019. För handlagda våldtäktsbrott mot flickor/kvinnor uppgick andelen brott med en misstänkt person registrerad till 72 procent, och för brott mot pojkar/män till 51 procent. Att beakta vid tolkning av resultaten är att det är vanligare att gärningspersonen är bekant eller närstående vid handlagda våldtäktsbrott mot kvinnor, jämfört med våldtäktsbrott mot män.

År 2020 handlades¹ 10 800 brott gällande sexuellt ofredande, vilket innebar en minskning med 80 brott (−1 %) jämfört med 2019. Av de handlagda brotten om sexuellt ofredande 2020 rörde 377 brott (3 %) exhibitionism (blottning). Av de handlagda brotten gällande sexuellt ofredande bedrevs en utredning för 81 procent (8 770 brott), medan 19 procent (2 070 brott) direktavskrevs. Jämfört med 2019 minskade andelen utredda brott, och andelen direktavskrivna brott ökade, med 1 procentenhet vardera.

Fördelningen av utredda och direktavskrivna brott mot flickor/kvinnor respektive mot pojkar/män var liknande (vad gäller sexuellt ofredande exklusive exhibitionism). Det bedrevs en utredning för 81 procent (7 660 brott) av brotten mot flickor/kvinnor och för 75 procent (798 brott) av brotten mot pojkar/män.

Av de handlagda brotten gällande sexuellt ofredande var det 2 procent (217 brott) som förundersökningsbegränsades, en oförändrad andel jämfört med 2019. År 2020 personuppklarades 1 810 brott gällande sexuellt ofredande. Det var en ökning med 118 brott (+7 %) jämfört med 2019.

Personuppklaringsprocenten², som visar de personuppklarade brotten i relation till samtliga handlagda brott om sexuellt ofredande, uppgick till 17 procent 2020. Jämfört med 2019 ökade personuppklaringsprocenten för sexuellt ofredande med 1 procentenhet. Jämfört med 2014 minskade den med 1 procentenhet.

Lagföringsprocenten, som visar de personuppklarade brotten i relation till de utredda brotten, uppgick till 21 procent 2020, en ökning med 2 procentenheter jämfört med 2019. Jämfört med 2014 minskade lagföringsprocenten med 1 procentenhet.

Uppdelat på kön uppgick personuppklarings­procenten till 17 procent för sexuellt ofredande mot flickor/kvinnor och till 8 procent för sexuellt ofredande mot pojkar/män. Lagföringsprocenten uppgick till 21 procent för sexuellt ofredande mot flickor/kvinnor och till 12 procent för sexuellt ofredande mot pojkar/män. Jämfört med 2019 ökade person- och lagförings­procenten för sexuellt ofredande mot flickor/kvinnor med 2 procentenheter vardera. Men för brott mot pojkar/män minskade person- och lagföringsprocenten med 6 respektive 8 procentenheter.

Uppdelat på kön och ålder finns inget tydligt mönster vad gäller personuppklarings- och lagföringsprocenten. För barn under 15 år uppgick nivåerna till 15 procent respektive 18 procent 2020, och för barn 15–17 år till 19 procent respektive 22 procent. Det kan jämföras med en personuppklarings- och lagföringsprocent på 16 procent respektive 21 procent för sexuellt ofredande mot vuxna. Vad gäller skillnaden i procent mellan brott mot flickor/kvinnor jämfört med brott mot pojkar/män var personuppklarings- och lagföringsprocenten högre för brott mot flickor/kvinnor i samtliga åldersgrupper.

Det är dock en betydande skillnad i antalet handlagda brott mot flickor/kvinnor jämfört med mot pojkar/män totalt sett, varför skillnaderna i personuppklarings och lagföringsprocent bör tolkas med viss försiktighet.

Av de handlagda brotten gällande sexuellt ofredande fanns det vid 50 procent av brotten (5 470 brott) minst en person registrerad som skäligen misstänkt, vilket är en oförändrad nivå jämfört med 2019. Andelen personuppklarade brott om sexuellt ofredande av brotten med minst en misstänkt person uppgick till 33 procent, en ökning med 3 procentenheter.

För handlagda brott mot flickor/kvinnor uppgick andelen brott med en misstänkt person registrerad till 51 procent, och för brott mot pojkar/män till 40 procent.

Misstänkta för sexualbrott

Antal personer misstänkta för våldtäkt (inkl. grov). Källa: Misstänkta personer

Den 1 juli 2018 infördes brottet oaktsam våldtäkt i 6 kap. brottsbalken. Under 2020 misstänktes 142 personer för oaktsam våldtäkt, varav 6 kvinnor och 136 män, vilket var fler än 2019 då 83 personer (2 kvinnor och 81 män) misstänktes för oaktsam våldtäkt. I den fortsatta redovisningen nedan ingår inte oaktsam våldtäkt.

År 2020 misstänktes 4 550 personer för våldtäkt (exklusive oaktsam våldtäkt). Jämfört med 2019 ökade antalet misstänkta med 7 procent. Ökningen kan noteras både för antalet misstänkta kvinnor och för antalet misstänkta män, med 15 respektive 7 procent.

I relation till befolkningsmängden misstänktes 53 personer per 100 000 invånare för våldtäkt 2020, vilket var en ökning med 6 procent jämfört med året dessförinnan. Jämfört med 2011 hade antalet per 100 000 invånare ökat med 45 procent.

Majoriteten av de som misstänktes för våldtäkt 2020 var män. Bland kvinnorna var 2 kvinnor per 100 000 invånare misstänkta för våldtäkt och bland männen var 104 män per 100 000 invånare misstänkta för våldtäkt. Antalet män som misstänkts för våldtäkt i befolkningen hade ökat med 43 procent jämfört med 2011.

Under 2020 misstänktes 4 360 personer för våldtäkt mot kvinnor eller flickor, vilket var en ökning med 8 procent jämfört med 2019. Både antalet kvinnor och antalet män som misstänkts för våldtäkt mot en kvinna eller flicka hade ökat jämfört med 2019 (+36 % respektive +7 %). Av dessa var 2 890 personer misstänkta för våldtäkt mot en kvinna i åldern 18 år eller äldre, vilket var en ökning med 7 procent jämfört med 2019. Det var i huvudsak antalet misstänkta män som ökade (+7 %).

Under 2020 var det 215 personer som misstänktes för våldtäkt mot män eller pojkar. Det var en minskning med 9 procent jämfört med 2019. Av dessa var 105 personer misstänkta för våldtäkt mot en man (18 år eller äldre), vilket var ett oförändrat antal jämfört med 2019. Antalet män som misstänktes ökade med 5 procent jämfört med 2019, medan antalet kvinnor misstänkta för våldtäkt mot en man i åldern 18 år eller äldre minskade med 13 procent.

Av de personer som var misstänkta för våldtäkt mot kvinnor eller flickor respektive mot män eller pojkar var 99 respektive 83 procent män.

Misstänkta för sexuellt ofredande

Antal personer misstänkta för sexuellt ofredande. Källa: Misstänkta personer

År 2020 misstänktes 3 610 personer för sexuellt ofredande. Det var en minskning med 2 procent sedan 2019. Minskningen kan noteras för antalet misstänkta män (−2 %), medan antalet misstänkta kvinnor ökade med 20 procent Relaterat till befolkningsmängden misstänktes 42 personer per 100 000 invånare för sexuellt ofredande 2020, vilket var en minskning jämfört med året dessförinnan (−2 %).

Antalet misstänkta i förhållande till befolkningen har varit relativt jämnt från 2011 till 2014, för att därefter öka. Nivån 2020 var 36 procent högre än 2011. Antalet per 100 000 invånare var större bland män än kvinnor, 82 misstänkta män per 100 000 invånare jämfört med 2 misstänkta kvinnor per 100 000 invånare. Jämfört med 2011 har antalet misstänkta per 100 000 invånare ökat för både kvinnor och män (+52 % respektive +34 %).

Lagförda för sexualbrott

Antal lagföringsbeslut med sexualbrott som huvudbrott. Källa: Personer lagförda för brott

År 2020 fattades 1 650 lagföringsbeslut gällande sexualbrott, vilket motsvarade en ökning med totalt 132 beslut, eller 9 procent, jämfört med 2019. Av dessa var 15 lagföringsbeslut mot kvinnor, som minskade med 4 beslut, eller 21 procent, och 1 630 av dem var mot män, som ökade med 136 beslut, eller 9 procent, jämfört med 2019.

Jämfört med 2011 har antalet lagföringsbeslut för sexualbrott totalt sett ökat med 247 beslut, eller 18 procent. Utvecklingen av lagföringar gällande sexualbrott ska ses mot bakgrund av den skärpta sexualbrottslagstiftning som trädde i kraft 2005 och de lagändringar som därefter skett i brottsbalkens sjätte kapitel (se även avsnittet om våldtäkt).

Lagförda för våldtäkt

Antal lagföringsbeslut med våldtäkt (inklusive grov våldtäkt) eller våldtäkt mot barn
(inklusive grov våldtäkt mot barn) som huvudbrott Källa: Personer lagförda för brott

Av de 1 650 lagföringsbesluten gällande sexualbrott 2020 avsåg 319 beslut våldtäkt som huvudbrott. Det var en ökning med 22 lagföringsbeslut, eller 7 procent, sedan föregående år. År 2020 fattades 22 lagföringsbeslut för grov våldtäkt, vilket var en minskning med 2 beslut eller 8 procent. Det fattades dock inga lagföringsbeslut med huvudbrottet oaktsam våldtäkt, som fortfarande är en relativt ny brottsrubricering (sedan 1 juli 2018).

För lagföringsbeslut med våldtäkt mot barn eller grov våldtäkt mot barn som huvudbrott fattades 197 respektive 31 beslut 2020. Det var jämfört med 2019 en ökning med 85 beslut, eller 76 procent, gällande våldtäkt mot barn och oförändrat gällande grov våldtäkt mot barn. Näst intill samtliga lagföringsbeslut gällande våldtäkt fattades mot män 2020.

Jämfört med 2011 har antalet lagföringsbeslut med våldtäkt som huvudbrott ökat med 167 beslut, eller 110 procent, och antalet beslut med huvudbrottet grov våldtäkt har ökat med 6 beslut, eller 38 procent. Under samma period har antalet lagföringsbeslut med våldtäkt mot barn ökat med 59 beslut, eller 43 procent, och antalet beslut med huvud­brottet grov våldtäkt mot barn har ökat med 9 beslut, eller 41 procent.

Sexualbrott bland unga

Skolundersökningen om brott 2017 ställer frågor till elever i årskurs nio, bland annat om utsatthet för och delaktighet i våldsbrott.

Utsatthet för sexualbrott bland unga

För att undersöka förekomsten av sexualbrott ställs följande två frågor: Sexuellt ofredande: Har någon tafsat eller tagit på dig på ett sexuellt sätt fast du inte ville det under de senaste 12 månaderna? Sexuellt tvång: Har du blivit tvingad till att göra något som du upplevde som sexuellt under de senaste 12 månaderna? Det är komplicerat att ställa frågor om utsatthet för sexualbrott till ungdomar, och det är därför nödvändigt att frågorna är formulerade på ett sådant sätt att eleverna själva får definiera vad de upplever som sexuellt.

Totalt uppger drygt 15 procent av eleverna att de utsatts för något sexualbrott under de senaste tolv månaderna. Utsattheten är skevt fördelad; andelen tjejer som uppger att de utsatts är drygt 24 procent, medan motsvarande andel killar är 6 procent. Drygt 14 procent av eleverna uppger att de utsatts för sexuellt ofredande, alltså att någon tafsat eller tagit på dem minst en gång under de senaste tolv månaderna, medan 3,9 procent uppger att de vid minst ett tillfälle blivit tvingade att göra något som de upplevde som sexuellt (kallas här för sexuellt tvång). Det finns som sagt tydliga skillnader i utsatthet mellan tjejer och killar.

Totalt uppger nästan var fjärde tjej att någon utsatt henne för sexuellt ofredande minst en gång under de senaste tolv månaderna, medan motsvarande andel för killar uppgår till drygt 5 procent. Det är ungefär lika vanligt att ha blivit utsatt en gång som att ha blivit utsatt två gånger eller fler, bland både tjejer och killar. Även när det gäller de elever som uppger att de blivit utsatta för sexuellt tvång ser man skillnader i utsatthet mellan tjejer och killar; 6 procent av tjejerna och 1,6 procent av killarna uppger att de blivit utsatta för detta under de senaste tolv månaderna. Detta mönster återfinns även i undersökningar bland vuxna, där kvinnor oftare än män uppger att de utsatts för sexualbrott (Brå 2016a).

När man undersöker var det är vanligast att sexualbrotten skett, ser man att mönstret skiljer sig åt mellan tjejer och killar. Bland tjejer som utsatts för sexuellt ofredande är det vanligast att de uppger att händelsen skedde på någon annan, ospecificerad, plats (40 procent). Ser man till de platser som specificerats i undersökningen är skolmiljön vanligast.

Bland de killar som utsatts för sexuellt ofredande verkar skolmiljön vara den absolut vanligaste platsen, då drygt 60 procent av de utsatta killarna uppger att det skedde i skolan eller på skolgården. Även vid utsatthet för sexuellt tvång finns både likheter och olikheter mellan tjejer och killar vad gäller var de blivit utsatta.

Både tjejer och killar uppger att brottet oftast skett i någon annans hem. Ungefär en femtedel av både tjejerna och killarna uppger också att de blivit utsatta via internet eller sociala medier. Samtidigt verkar det vara vanligare att bli utsatt i skolmiljön för killar än för tjejer; nästan 17 procent av killarna och drygt 5 procent av tjejerna som utsatts för sexuellt tvång uppger att det skedde i skolan eller på skolgården. Här ska resultaten tolkas med försiktighet, eftersom det är väldigt få elever som uppger att de blivit utsatta, framför allt bland killar, och analysen bygger därför på ett litet underlag.

Delaktighet i sexualbrott bland unga

När det gäller delaktighet för våldsbrott finns det totalt sju frågor i Skolundersökningen om brott som behandlar denna typ av brott. Frågorna gäller om man burit kniv som vapen, om man hotat någon med våld eller vapen för att få pengar eller andra värdesaker, om man ryckt väskan från en okänd person, om man slagit någon (familjemedlem respektive ej familjemedlem) så att personen behövde sjukvård, om man slagit någon men inte så att personen behövde sjukvård samt om man med avsikt skadat någon med ett vapen. Att bära kniv som vapen är inte ett våldsbrott i sig, men frågan ingår i kategorin våldsbrott eftersom det kan betraktas som en handling relaterad till våld mot person.

Totalt uppger 29 procent av eleverna att de har begått något våldsbrott 2017. Det är en mindre ökning jämfört med 2015, då motsvarande siffra var 27 procent. Sett till kön har 35 procent av killarna och 23 procent av tjejerna begått någon form av våldsbrott under de senaste tolv månaderna, och andelen bland killarna ökat något (från 31 procent 2015). Majoriteten av de elever som begått något våldsbrott uppger att de gjort detta 1–2 gånger.

Eftersom det inte är ett våldsbrott i sig att bära med sig en kniv som vapen, är det även intressant att exkludera denna fråga ur analysen, för att studera andelen elever som uppger att de begått något egentligt våldsbrott. När frågan om att bära med sig kniv som vapen exkluderas ser man att andelen killar som uppger att de begått våldsbrott är drygt 30 procent och andelen bland tjejer är knappt 21 procent. Jämfört med 2015 är detta en mindre ökning, bland såväl killar som tjejer (då motsvarande siffra var 27 respektive 19 procent).

Den vanligaste formen av våldsbrott, bland både tjejer och killar, är dock att man slagit någon så att denne fick ont, men inte så att händelsen föranledde behov av sjukvård. Här inkluderas våld mot såväl familjemedlemmar som andra personer. Ungefär var tredje kille och var femte tjej (30 respektive 21 procent) uppger att de begått denna typ av våldsbrott minst en gång under de senaste tolv månaderna.

Den näst vanligaste formen av våldsbrott bland både tjejer och killar är att man burit kniv som vapen, något som 12 procent av killarna och 6 procent av tjejerna uppger att de gjort under 2017. Bland både tjejer och killar är några av de ovanligaste formerna av våldsbrott att man rycker en väska, ryggsäck eller liknande från någon man inte känner, samt att man hotar någon med våld eller vapen för att få pengar eller andra värdesaker.

Bland de elever som uppger att de burit kniv som vapen samt slagit någon så att denne fick ont, men inte så att händelsen föranledde behov av sjukvård, ser man att den andel som gjort detta minst sex gånger under de senaste tolv månaderna är något större än den andel som uppger att de gjort detta 3–5 gånger.

När det gäller den grövsta formen av våld uppger 3,2 procent av eleverna att de med avsikt slagit någon som inte tillhör familjen så pass att de tror eller vet att personen var tvungen att uppsöka någon form av sjukvård. Det är en större andel av killarna än av tjejerna som uppger att de begått detta grövre våld (3,8 procent av killarna och 2,0 procent av tjejerna). Majoriteten av dessa elever uppger att de gjort detta 1–2 gånger under de senaste tolv månaderna.

Fakta

  • 25 000 sexualbrott polisanmäldes (2020)
  • 9 580 av dessa rubricerades som våldtäkt (2020)
  • 1 650 lagföringsbeslut fattades gällande sexualbrott (2020)
  • 98 procent av de som misstänks för sexualbrott är män (2020)
  • 15 procent av sexualbrotten sker i offrets eller gärningspersonens hem (2014)
  • 17 procent = personuppklaringsprocenten² för våldtäkt (2020)

¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.
²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.

  • Personuppklaringsprocenten redovisar antalet brott som personuppklarats
    under ett år i procent av antalet handlagda brott under samma år. Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Måttet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på samtliga handlagda brott istället för på samtliga anmälda brott.

  • Lagföringsprocent redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga utredda brott, exklusive förundersökningsbegränsade brott, under samma period.

³) Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut från åklagare om strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.

Sidan senast uppdaterad: 2021-05-31

Statistik om brottstyper