Bedrägerier och ekobrott

Under den senaste tioårsperioden har de anmälda bedrägeribrotten tredubblats. Under 2016 anmäldes omkring 205 000 bedrägeribrott samt 14 000 bidragsbrott. 3,5 procent av befolkningen uppger att de blivit utsatta för bedrägeri under 2015.

Ekonomisk brottslighet, också kallat ekobrott, är ett samlingsbegrepp som innehåller många typer av brott. De vanligaste ekobrotten är skattebrott och bokföringsbrott.

Till ekonomisk brottslighet räknas till exempel bokföringsbrott, olika typer av skattebrott, förskingring, insiderbrott, trolöshet mot huvudman och mutbrott. Hur många ekonomiska brott som anmäls styrs till stor del av hur aktiva myndigheterna, till exempel Skatteverket, är i sin kontrollverksamhet.

Andel som utsatts för bedrägeri

Andel personer i befolkningen (16–79 år) utsatta för bedrägeri år 2005–2015. Källa: NTU.

I den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) uppger 3,5 procent av befolkningen (16–79 år) att de blivit utsatta för bedrägeri, vilket motsvarar cirka 261 000 personer. Det är en större andel utsatta jämfört med 2014, då 3,1 procent uppgav att de hade blivit utsatta, men på samma nivå som 2013. Bedrägeribrotten visar en uppåtgående trend under mätperioden. Majoriteten av de utsatta (85 %) uppger att det rört sig om en händelse under 2015. Antalet skattade händelser i befolkningen uppgår 2015 till cirka 352 000.

Kön och ålder

Män har under hela tidsperioden utsatts för bedrägeri i större utsträckning än kvinnor, vilket även är fallet i årets mätning, där 4,0 procent av männen jämfört med 2,9 procent av kvinnorna utsattes för bedrägeri. Utsatthet för bedrägeri är, till skillnad från de övriga brotten mot enskild person, relativt jämnt fördelat mellan åldersgrupperna, men minst vanligt i de äldsta åldersgrupperna 65–74 år (2,1 %) och 75–79 år (1,5 %).

Olika gruppers utsatthet för bedrägerier

Personer med högst förgymnasial utbildning har en mindre andel utsatta för bedrägeri (2,4 %) jämfört med personer med gymnasial utbildning (3,7 %) samt personer med eftergymnasial utbildning (3,7 %). Utrikesfödda personer och inrikesfödda personer med två utrikesfödda föräldrar har en större andel utsatta för bedrägeri (4,3 respektive 4,1 %) jämfört med personer som är födda i Sverige med minst en inrikesfödd förälder (3,2 %). Ensamstående med barn utsätts för bedrägeri i betydligt större utsträckning (6,5 %) jämfört med ensamstående utan barn (4,2 %) och sammanboende med eller utan barn (3,0 respektive 2,7 %).

Det är även vanligare med utsatthet för bedrägeri bland boende i flerfamiljshus (4,2 %) än bland boende i småhus (2,7 %) och bland boende i storstadsregioner (4,1 %) än bland boende i andra större städer (3,3 %) och i mindre städer eller på landsbygden (2,7 %).

Omständigheter kring bedrägerier

Ett mått på allvarlighetsgrad när det gäller bedrägeri är värdet av det man blivit lurad på. Det är ovanligt att som privatperson bli lurad på 100 000 kronor eller mer, men det förekommer i cirka 3 procent av fallen. Det vanligaste är att bli lurad på 2 000–9 999 kronor, vilket de utsatta uppger för 33 procent av bedrägeribrotten. Att bli lurad på 500–1 999 kronor förekommer i 30 procent av fallen. Det är mindre vanligt att bli lurad på en summa som understiger 500 kronor (17 %).

Det finns en mängd olika tillvägagångssätt för att lura till sig pengar eller värdesaker från privatpersoner. NTU ger inte en komplett bild av vilka metoder som används men belyser ett par av de mest uppmärksammade. Ofta handlar det om någon form av bedrägeri via internet (46 % av fallen). I ungefär två femtedelar av fallen (41 %) handlar det om bank- eller kontokortsbedrägerier, som exempelvis kan ske genom så kallad skimning.

Anmälda bedrägerier

Antal anmälda bedrägerier och annan oredlighet (enl. 9 kap. i brottsbalken). Samtliga, och delredovisning av datorbedrägeri och bedrägeri med hjälp av internet. Åren 2007–2016. Källa: Anmälda brott

Bedrägeribrotten var en av de kategorier som ökade mest i antal anmälda brott under 2016. Under 2016 anmäldes knappt 205 000 bedrägeribrott (9 kap. brottsbalken). Det är en ökning med 19 300 brott (+10 %) jämfört med 2015. Vissa typer av bedrägeribrott har minskat, medan andra har ökat. Bland annat ökade datorbedrägerier med 39 procent till 93 300 anmälda brott, medan bedrägeri med kontokort ökade med 12 procent till 13 300 anmälda brott. Under den senaste tioårsperioden har utvecklingen av de anmälda bedrägeribrotten varit stadigt uppåtgående. Totalt sett har antalet anmälda bedrägeribrott ökat med 164 procent under perioden 2007–2016.

Utvecklingen av bedrägeribrotten beror bland annat på en ökad internetanvändning i samhället, och den tekniska utvecklingen bidrar till att nya metoder och möjligheter för att begå bedrägeribrott utvecklas. Anmälningsbenägenheten varierar mellan olika typer av bedrägerier, bland annat beroende på omständigheterna kring brottet samt myndigheters och privata aktörers förmåga att upptäcka de brott som riktas mot dem. Bedrägeri är ett typiskt seriebrott där en enda gärningsperson kan ge upphov till tusentals anmälda brott under en kort period. För enskilda typer av bedrägerier, exempelvis datorbedrägeri, kan därför statistiken uppvisa stora variationer från ett år till ett annat.

Vad är skillnaden mellan datorbedrägeri och bedrägeri med hjälp av internet?

Datorbedrägeri: Brott där någon olovligen påverkar resultatet av en automatiserad informationsbehandling eller liknande automatisk process. Några exempel:

  • använda annan persons kortuppgifter vid köp på nätet
  • skimming av kontokort
  • använda vilseledande uppgifter för databearbetning

Med hjälp av internet: Brott där det finns on-line kontakt mellan människor. Några exempel:

  • när användarkonton på t.ex. Facebook kapas och kontakt tas med den utsattas vänner för att låna pengar eller koder till t.ex. bankdosor
  • köp på kredit i annans namn via internet och där varan hämtas ut med falsk legitimation
  • när varan ej levereras eller betalning ej genomförs på köp- och säljsajter som Blocket och Tradera

Källa: Klassificering av brott

Anmälda ekobrott

Anmälda brott mot skattebrottslagen (inklusive grovt skattebrott), samt anmälda bokföringsbrott och brott mot bidragsbrottslagen. Bidragsbrottslagen trädde i kraft den 1 augusti 2007 och bidragsbrott finns därför redovisat från och med 2008. Källa: Anmälda brott

När det gäller ekobrott anmäldes under 2016 omkring 15 800 brott mot skattebrottslagen (inklusive grovt skattebrott), 12 500 bokföringsbrott och 2 015 förskingringsbrott.

Den 1 augusti 2007 trädde bidragsbrottslagen (2007:612) i kraft och började tillämpas för bedrägerier som begås mot vissa statliga och kommunala myndigheter. Därmed kom dessa brott, som tidigare ingick i statistiken över bedrägeribrott, att särredovisas som brott mot bidragsbrottslagen. De anmälda bidragsbrotten är i hög grad beroende av myndigheters riktlinjer och kontrollsystem.

År 2016 anmäldes 14 000 bidragsbrott, vilket motsvarar en ökning med 36 procent jämfört med 2015. Tre fjärdedelar av de anmälda bidragsbrotten avser brott mot Försäkringskassan, som ökade med 4 300 anmälda brott (+68 %). Jämfört med 2008 har de anmälda bidragsbrotten totalt ökat med 51 procent (+4 760 brott).

Uppklarade bedrägerier och ekobrott

Personuppklaringsprocenten² för bedrägeri, brott mot skattebrottslagen (inkl. grovt skattebrott) samt anmälda bokföringsbrott och brott mot bidragslagen, 2007–2016. Bidragsbrottslagen trädde i kraft den 1 januari 2008. Källa: Handlagda brott

Handlagda brott

År 2016 handlades¹ 208 000 bedrägeribrott (9 kap. brottsbalken), vilket är 8 880 brott fler (+4 %) jämfört med 2015. För 38 procent (78 200 brott) av de handlagda brotten hade en utredning bedrivits, medan 62 procent (129 000 brott) direktavskrevs. Jämfört med 2015 har andelen utredda brott minskat och andelen direktavskrivna brott ökat med 8 procentenheter vardera. Av de handlagda bedrägeribrotten förundersökningsbegränsades 3 procent (6 500 brott), en andel som är 1 procentenhet lägre än 2015. Av bedrägeribrotten förundersökningsbegränsades nästan alla (89 %, eller 5 810 brott) efter att en utredning inletts. De personuppklarade bedrägeribrotten uppgick till 11 800 brott.

Lagföringsprocenten, som visar de personuppklarade brotten i relation till de utredda brotten², uppgick till 16 procent. Jämfört med 2015 har lagföringsprocenten minskat med 9 procentenheter, och jämfört med 2014 har den minskat med 6 procentenheter.

Personuppklaringsprocenten, de personuppklarade brotten i relation till samtliga handlagda bedrägeribrott², uppgick till 6 procent 2016, vilket är 5 procentenheter lägre än 2015. Under den senaste tioårsperioden har personuppklaringsprocenten minskat med 8 procentenheter. Den årliga variationen förklaras delvis av att bedrägeribrotten är starkt seriebrottsbetonade, vilket innebär att en och samma gärningsperson på kort tid kan stå bakom tusentals brott mot lika många målsägare.

Av de handlagda bedrägeribrotten var det 14 procent (29 200 brott) som hade minst en person registrerad som skäligen misstänkt för brottet, vilket är 8 procentenheter lägre än 2015. Andelen personuppklarade bedrägeribrott av brotten med minst en misstänkt person uppgick till 41 procent, vilket även det är en minskning med 8 procentenheter jämfört med 2015.

Misstänkta för bedrägeri

Antal personer misstänkta för bedrägeri och annan oredlighet (9 kap. i brottsbalken) 2007–2016. Källa: Misstänkta personer

Antalet personer som misstänktes för bedrägeribrott var 12 400 personer 2016. Jämfört med 2015 är det en minskning med 12 procent för samtliga personer. Det har skett en minskning av både kvinnor och män som misstänkts för bedrägeribrott (−12 % respektive −13 %).

Antalet personer som misstänktes för bedrägeribrott var 151 personer per 100 000 invånare 2016, vilket är 23 personer färre eller 13 procent lägre än 2015. Förutom en ökning från 2008 till 2010 har antalet misstänkta personer per 100 000 minskat sedan 2007, totalt med 16 procent. Den här utvecklingen kan också ses för antalet misstänkta män per 100 000 invånare, som minskat med 9 procent sedan 2007. Antalet kvinnor har minskat mer kontinuerligt under perioden, och har allt som allt minskat med 30 procent sedan 2007.

Misstänkta för ekobrott

Antal personer misstänkta för brott mot skattebrottslagen (inklusive grovt skattebrott), samt anmälda bokföringsbrott och brott mot bidragsbrottslagen. Bidragsbrottslagen trädde i kraft den 1 januari 2008. Källa: Misstänkta personer

År 2016 misstänktes 4 000 personer för bokföringsbrott,
medan 2 500 misstänktes för brott mot skattebrottslagen. Antalet misstänkta för skattebrott har minskat med en tredjedel sedan 2013. Omkring 1 700 personer misstänktes dessutom för brott mot bidragslagen.

Lagförda för bedrägeri

Antal lagföringsbeslut med bedrägeri som huvudbrott 2007 – 2016. Källa: Personer lagförda för brott

År 2016 fattades 1 890 lagföringsbeslut³ gällande bedrägeribrott (9 kap. BrB), vilket är 306 beslut färre än föregående år, och motsvarar en minskning med 14 procent. Under perioden 2007–2010 låg antalet lagföringsbeslut gällande bedrägeribrott relativt jämnt på ett medel av 3 180 beslut, men har sedan minskat.

Totalt sett har antalet lagföringsbeslut för olika former av bedrägeribrott som huvudbrott minskat med 1 210 beslut, eller 39 procent, sedan 2007. Även om antalet lagföringsbeslut avseende bedrägeribrott har minskat, har antalet bedrägeribrott som leder till åtal ökat under de senaste åren. Många bedrägeribrottsutredningar är stora, och omfattar både många brott och många gärningspersoner. Ett lagföringsbeslut kan omfatta ett eller flera lagförda brott. Flera bedrägeribrott kan därmed ingå i samma beslut. Det är inte ovanligt med domar där mer än 100 bedrägeribrott prövats vid samma tillfälle. Enligt den statistik som har tagits fram för Brås rapport Bedrägeribrottsligheten i Sverige (2016:9) framgår att det sedan 2008 har skett en andelsmässig ökning av antalet lagföringar som avser ett större antal bedrägeribrott. I rapporten kan du läsa mer om bedrägeribrottslighetens utveckling under de senaste åren.

De vanligaste påföljderna för bedrägeri är fängelse eller villkorlig dom.

Lagförda för ekobrott

Antal lagföringsbeslut med brott mot skattebrottslagen, bokföringsbrott samt brott mot bidragsbrottslagen som huvudbrott, år 2007 – 2016. Bidragsbrottslagen trädde i kraft den 1 januari 2008. Källa: Personer lagförda för brott

Närmare 350 personer lagfördes under 2016 för brott mot skattebrottslagen som huvudbrott, en minskning med 46 procent jämfört med 2007. Dessutom lagfördes omkring 1 300 personer för olika borgenärsbrott som huvudbrott, nästan uteslutande bokföringsbrott. Omkring 420 personer lagfördes med förskingring, annan trolöshet och mutbrott som huvudbrott. Samma år fattades cirka 290 lagföringsbeslut avseende brott mot bidragsbrottslagen.

¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.

²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.

Personuppklaringsprocenten redovisar antalet brott som personuppklarats
under ett år i procent av antalet handlagda brott under samma år. Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Måttet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på samtliga handlagda brott istället för på samtliga anmälda brott.

Lagföringsprocent redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga utredda brott, exklusive förundersökningsbegränsade brott, under samma period.

³). Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut av åklagare, såsom strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse, under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.

Fakta

  • 205 000 bedrägeribrott (2016)
  • 15 800 skattebrott anmäldes (2016)
  • 12 500 bokföringsbrott anmäldes (2016)
  • 14 000 brott mot bidragslagen anmäldes (2016)
  • 2 015 förskingringsbrott anmäldes (2016)
  • 1 890 personer lagfördes för bedrägeri som huvudbrott (2016)
  • 41 procent var personuppklaringsprocenten för bokföringsbrott (2016)
  • 6 procent var personuppklaringsprocenten för bedrägerier (2016)

Sidan senast uppdaterad: 2017-08-16