Ladda ner som pdf
SIG och SSPF
När en ung individ misstänks vara på väg in i kriminalitet är det viktigt att hela samhället är vaksamma och omedelbart gör en orosanmälan till socialtjänsten, det kan efter en utredning bli startskottet för insatser runt den unge.
Det ökade våldet i kriminella miljöer
7 november, 2023
De senaste åren har vi sett en ökning av skjutningar och sprängningar som en del av våldet i kriminella nätverk i Sverige. Här hittar du statistik, forskning och förslag på olika åtgärder mot våldet.
Skjutningar, 2016–2024
Antal bekräftade skjutningar¹ samt hur många som avlidit till följd av skjutvapenvåld.
¹) En bekräftad skjutning är tillfälle då det avfyrats projektiler med krutladdat vapen och att det finns spår efter detta i form av kulor, hylsor eller skador på material eller personer som kommer av beskjutningen, alternativt att det finns fler än ett oberoende ögonvittne till skjutningen. Skjutningen måste också vara icke-legal och inte uppenbart oavsiktlig.
Skjutningar och sprängningar under 2024
Antal bekräftade skjutningar (preliminär statistik) samt antal fall av sprängningar (detonationer, det vill säga bekräftad allmänfarlig ödeläggelse). Statistik för 2023.
Många unga bland de misstänkta
Antal personer misstänkta för fullbordat mord och dråp och misshandel med dödlig utgång med användning av skjutvapen, samt allmänfarlig ödeläggelse genom sprängning. (2022).
Om våldet
I ett längre perspektiv ökade det dödliga våldet i Sverige under perioden 1960–1990, för att därefter minska. För ett drygt decennium sedan bröts dock den nedåtgående trenden, och det dödliga våldet började öka igen. Uppgången förklaras nästan uteslutande av dödligt våld med skjutvapen, som började öka redan under mitten av 00-talet.
Tidigare var knivvåld den vanligaste våldsmetoden, medan det idag är vanligare att skjutvapen används.
De flesta skjutningar med dödlig utgång kan kopplas i allt högre grad till kriminell miljö. En annan kategori av dödligt våld som utmärker sig är dödligt våld mot en partner eller en annan familjemedlem. Dessa familjerelaterade händelser har minskat under en längre tid. Övriga fall av dödligt våld är mer spridda över en mängd olika sammanhang, kontext och motiv.
Källor
Dödligt våld i den kriminella miljön (Brå 2020:4)
Det ökande dödliga våldet i Sverige är på många sätt avvikande i ett europeiskt perspektiv. I de flesta länder inom EU har minskningen sedan 1990-talet fortsatt, både när det gäller dödligt våld totalt sett liksom dödligt skjutvapenvåld.
Nedgången har varit som mest markant i de länder som tidigare hade de högsta nivåerna av dödligt våld (Baltikum, Balkan, Finland samt Centraleuropa), vilket har lett till att skillnader som tidigare fanns länderna emellan har jämnats ut. Även inom Norden och övriga Västeuropa observeras en tydlig och kontinuerlig minskning, dock från initialt lägre nivåer.
Det går inte att fastslå varför det dödliga våldet ökat mer i Sverige än i andra länder. De faktorer som ofta är drivande i en ökning av dödligt våld (bland annat illegal handel med droger och vapen, socioekonomiska förhållanden samt invandring och etnisk mångfald) förekommer även i andra länder utan att man kan se samma utveckling i våld med dödlig utgång. En hypotes är att den svenska utvecklingen kan vara orsakad av en särskild gruppdynamik i kombination med så kallade smittoeffekter av tidigare skjutningar. Studier har visat att en skjutning i Sverige oftast följs av en ny skjutning som ligger nära i både tid och rum. Varför dessa effekter uppstått just i Sverige är däremot svårt att förklara, i synnerhet då internationella kartläggningar visar att det finns andra länder i Europa som har tilltagande problem med gängbrottslighet, samt vapen- och narkotikasmuggling som kan relateras till sådan brottslighet. Det gäller exempelvis Belgien och Nederländerna, men även Danmark och Spanien pekas ut.
Källor
Dödligt skjutvapenvåld i Sverige och andra europeiska länder (Brå 2021:8)
Near-repeat shootings in contemporary Sweden 2011 to 2015 (Security Journal, vol. 31, 2018)
När det gäller dödligt skjutvapenvåld finns det stora likheter mellan de som begår brotten, och de som faller offer för dem. Det är inte ovanligt att de som skjuts till döds tidigare har misstänkts för liknande brott. Det rör sig i hög grad om unga män, och Brås analyser visar att de misstänkta, liksom offren, för dödligt skjutvapenvåld blir allt yngre.
Brotten är koncentrerade till områden som polisen definierar som socialt utsatta, men på senare tid har det skett en spridning även till andra platser. Det är också kartlagt att personer födda i Sverige, men med båda föräldrar födda i utlandet, har en särskilt stor överrisk för att misstänkas för dödligt våld (inklusive försöksbrott). För den gruppen är det 3,4 gånger vanligare att bli misstänkt jämfört med andra grupper, när hänsyn tas till skillnader i ålders- och könsfördelning. Överrisken är större för dödligt våld än för nästan alla andra brott.
Källor
Misstänkta för brott bland personer med inrikes respektive utrikes bakgrund (Brå 2021:9)
Uppklaringen av dödligt skjutvapenvåld i kriminell miljö är betydligt lägre än vid andra fall av dödligt våld. När även lagföringar för medhjälp och anstiftan räknas kan det konstateras att 33 procent av dessa händelser klaras upp.
Brott i kriminell miljö är svåra att utreda eftersom de oftare än andra brott är planerade, och i den mån det finns vittnen vill dessa sällan delta i utredningen. När skjutvapen används lämnas också sällan forensiska spår som annars finns när förövaren och offret varit i en direkt fysisk kontakt.
I Brås studie om utredning och uppklaring av dödligt våld i kriminella miljöer konstaterades att polisen gör många åtgärder i utredningar men att det behövs fler utredare med kompetens och erfarenhet att utreda den typen av grova våldsbrott. För att effektivisera utredningsarbetet och öka uppklaringen, behöver det interna samarbetet också utvecklas, särskilt i förhållande till Nationellt forensiskt centrum, NFC
Källor
Dödligt våld i Sverige 1990–2017 (Brå 2019:6)
Utredning och uppklaring av dödligt våld i kriminell miljö (Brå 2023:4)
Åtgärder
När en ung individ misstänks vara på väg in i kriminalitet är det viktigt att hela samhället är vaksamma och omedelbart gör en orosanmälan till socialtjänsten, som efter en utredning kan bli startskottet för insatser runt den unga.
Olika individer har olika problembilder och riskfaktorer som man behöver ta hänsyn till när det gäller unga som riskerar att hamna i kriminalitet. Socialtjänstens insatser mot normbrytande beteende behöver utformas för att fokusera på riskfaktorer och ha målet att utveckla färdigheter och tanke- och beteendemönster hos barn och föräldrar samt att skapa en stödjande struktur runt barnet.
I många kommuner finns det samverkan runt unga individer på väg in i kriminalitet. Brå har tillsammans med en rad andra myndigheter och aktörer tagit fram stödmaterial kring arbetsformerna sociala insatsgrupper (SIG) och samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF). Tanken med stödet är att underlätta för lokala aktörer att förebygga och bryta en brottslig utveckling hos fler ungdomar.
SSPF utvecklades för att upptäcka ungdomar i risk att begå brott eller med en begynnande kriminalitet. SIG har fokus på att stötta unga med hög risk för att begå brott att lämna en kriminell livsstil.
Socialstyrelsen har publicerat ett kunskapsstöd med rekommendationer för socialtjänstens arbete med barn 6–17 år som begår brott. Det finns mycket forskning om behandling för barn med normbrytande beteende och risk att återfalla i brott. Insatser som baseras på KBT och social inlärningsteori har bäst förutsättningar att vända en negativ utveckling.
Källor
Gruppvåldsintervention (GVI) är en strategi för att reducera våld i kriminella miljöer i en specifik stad eller stadsdel, och bygger på samverkan mellan polis, kommun, kriminalvård och lokalsamhälle.
Strategin, som grundar sig i så kallad fokuserad avskräckning, har i flera amerikanska studier visat på positiva resultat när det gäller att minska det allra grövsta våldet i kriminella miljöer. En central utgångspunkt för strategin är att majoriteten av allt grovt våld i ett samhälle kan kopplas till ett fåtal individer, mot vilka olika interventioner riktas – i form av både repression men även hjälp och stöd.
Malmö var först i Sverige med att implementera GVI, då under namnet Sluta skjut. En utvärdering gjord av Malmö universitet visar att antalet skjutningar i Malmö har legat på en lägre nivå sedan 2018 då strategin implementerades, även om en viss ökning syntes under 2022. Det tyder på positiva resultat, även om också andra faktorer kan ha påverkat utfallet. Implementering av GVI har sedan påbörjats också i Göteborg, Järfälla, Upplands-Bro, Uppsala och Huddinge.
Källor
En rad lagändringar har ägt rum för att underlätta utredningar och skärpa påföljder för grova våldsbrott. Från januari 2022 slopades den så kallade straffrabatten för unga mellan 18 och 20 år vid brott med straffminimum på minst ett års fängelse, eller där straffvärdet uppgår till minst ett års fängelse. Samma straff, inklusive livstid, ska också kunna utdömas för denna åldersgrupp som för vuxna. I början av 2020 skärptes straffet för mord så att livstidsstraff skulle kunna gälla i fler fall än tidigare.
Flera av de förslag som Gängbrottsutredningen lagt fram började gälla i juli 2023. Det gäller exempelvis följande:
- att involvera underåriga i kriminalitet kriminaliserades
- gränsen för obligatorisk häktning sänktes för brott med minst 18 månaders fängelse i straffskalan
- en ny straffskärpningsbestämmelse infördes som tar sikte på våldsamma uppgörelser bland kriminella
- Straffet för narkotikabrott som tar sikte på försäljning skärptes.
Betänkande av Gängbrottsutredningen
Förslag på åtgärder för att bekämpa gängkriminaliteten (regeringen)
Tips på rapporter från Brå
Brottsförebyggande arbete
Här kan du läsa om två brottsförebyggande metoder för att minska det grova våldet och rekryteringen till kriminella grupper.
Gruppvåldsintervention (GVI)
GVI är en beprövad strategi för att reducera våld i kriminella miljöer, i en specifik stad eller stadsdel, och bygger på samverkan mellan polis, kommun, kriminalvård och lokalsamhälle. Strategin utgår från så kallad fokuserad avskräckning och har ett gruppfokus.