Stoppade bidrag och höjd skatt hindrar terrorfinansiering

Det är svårt att döma någon för terrorfinansiering. De senaste tio åren har det endast fattats fyra domstolsbeslut som rör terrorfinansiering. Vissa svårigheter har med nödvändiga rättssäkerhetsaspekter att göra, andra svårigheter rör bevisning.

– För att styrka att transaktioner överförts till konfliktområden eller terrororganisationer krävs ofta stödbevisning i form av exempelvis chattar och telefonavlyssning, säger Karolina Hurve, utredare, Brå.
Personer som misstänks för terrorfinansiering är ofta också misstänkta för andra typer av brott som exempelvis skattebrott, narkotikabrott och bedrägerier. Men även lagliga inkomster som lön, bidrag, lån eller insamlingar av olika slag kan vara en viktig finansieringskälla för terroristorganisationer.

– Det visar sig att de vanligaste åtgärderna för att förebygga misstänkt terrorfinansiering är när myndigheter stoppar eller återkräver felaktiga utbetalningar. Det kan till exempel handla om att Försäkringskassan beslutar att återkalla ett bidrag eller att Skatteverket beslutar att beskatta någon som uppgett för låg inkomst, säger Johanna Skinnari, projektledare, Brå.

Många personer som misstänks finansiera terrorism är multikriminella. De begår också brott av varierande svårighetsgrad som faller under olika brottsrubriceringar. Det innebär att de kan utredas parallellt av flera olika myndigheter. Därför är informationsdelning mellan myndigheterna av stor betydelse. Vissa myndigheter har redan etablerad samverkan i dessa frågor, men för andra myndigheter ser Brå att det finns ett behov av särskilt utsedda kontaktpersoner.

Straffvärdet för terrorfinansiering är ofta betydligt lägre än för de brott som genererat finansieringen. Om finansieringslagen ska kunna användas i större utsträckning, föreslår Brå att man bör se över möjligheten att döma till strängare straff. Vanligtvis får de som döms några månaders fängelse.