Förberedande åtgärder avseende införandet av ett lagstadgat ansvar för kommunerna för brottsförebyggande arbete

Sammanfattande bedömning

Kommunerna bedriver en stor och bred verksamhet som berör alla invånare i samhället, och de är därför centrala i det brottsförebyggande arbetet oavsett om det avser kamerabevakning, belysning, föräldraskapsstöd eller insatser för unga på väg in i kriminalitet. I princip alla kommunens verksamheter är berörda av eller har möjlighet att bidra i det brottsförebyggande arbetet. Det är därför som förslaget till lagstiftning om kommuners brottsförebyggande ansvar har så stor potential att påverka de kriminalpolitiska målen. För att lagen ska ha den kraften, måste goda förutsättningar för implementering ges.

Den övergripande bedömningen från delredovisningen, och det som Brå framfört genom hela utredningsarbetet, kvarstår. Stödet till kommunerna behöver utökas substantiellt med anledning av lagen. Det är Brås sammantagna bedömning att kommunerna, Brå och andra aktörer som ger stöd till kommunerna, behöver bli bättre rustade inför lagens ikraftträdande. För att få förväntad effekt av den angelägna lagstiftningen behöver ett långsiktigt, mångsidigt och gemensamt stöd till kommunerna byggas ut. Det kommer att gagna även det brottsförebyggande arbete som sker utan kommunernas försorg.

I och med den inhämtning av information som gjorts sedan delredovisningen gör Brå bedömningen att behovsnivån är högre än vad som då kunde redogöras för. Endast 16 procent av kommunerna upplever sig i mycket hög grad vara förberedda inför lagstiftningen. Dessutom verkar det ha skett en tillbakagång i det kunskapsbaserade arbetet, vilket exempelvis indikeras av att andelen som det senaste året gjort en kartläggning, det vill säga det första steget i det arbete som beskrivs i lagen, sjunkit från 76 procent till 68 procent.

Mer specialiserat, verksamhetsnära och operativt stöd

Det finns idag en mycket god grund att bygga på, för det stöd som Brå ger kommunerna – på egen hand och tillsammans med andra aktörer. De generella utgångspunkterna, infrastruktur för samverkan, och kanaler för kommunikation finns på plats. Dessutom har Brå idag personal med utvecklad kompetens för brottsförebyggande arbete och erfarenhet av att ge stöd i det. Det som krävs för att möta de nya behoven är utökning av verksamheten, i omfång och specialiseringsgrad. Myndigheten behöver också ges möjlighet att agera agilt utifrån uppkomna behov, på eget initiativ eller på uppdrag. Det behövs kortfattat ett handlingsutrymme.

Brå ser därför, precis som i delredovisningen, framför allt behov av ett utökat direkt stöd till kommunerna. Följande behov har blivit mer angelägna och tydliga. i och med de kompletterande underlag som inhämtats sedan delredovisningen:

• Breddade utbildnings- och informationsinsatser. Brå behöver kraftigt utöka omfånget av det som redan görs, på flera kunskapsnivåer och mer specialiserade insatser riktade till kommuners olika förvaltningar och nivåer.
  
• Utvecklat operativt stöd lokalt där särskilda utmaningar uppkommit, i stället för att ge kortare tillskjutna uppdrag. Brå behöver få möjlighet att samla kompetens, internt och externt t.ex. med länsstyrelserna, för mer intensiva insatser under kortare eller längre perioder.
  
• Konsultativ återkoppling baserad på den kvantitativa och kvalitativa uppföljningen. Med fördel till kommuners ledningar och den strategiska grupp som ska leda arbetet i kommunen.

Utveckla kunskaps- och statistikproduktionen

Utgångspunkten för det direkta stödet är kunskapsutveckling om det brottsförebyggande arbetet och dess förutsättningar. Om det direkta stödet ska bli mer specifikt, till exempelvis olika förvaltningar i kommunerna eller gällande särskilda utmaningar, behöver sådan kunskap inhämtas eller skapas och omvandlas till metodhandböcker, utbildningar eller andra former av stöd. Det sker idag, men i begränsad omfattning. Ett exempel är metodstödet om att motverka parallella samhällsstrukturer.

Önskemålet att utöka de brottsförebyggande aspekterna i Brås forsknings- och statistikverksamhet, som myndigheten beskrev i budgetunderlaget 2023–2025, är också av yttersta vikt för att ge ett adekvat stöd. Det finns till exempel i de inhämtade underlagen en stark efterfrågan på en bättre, och kontinuerligt uppdaterad, nationell lägesbild när det gäller brottsutvecklingen. Dessutom framkommer mer som antyder att Brås statistikenhet måste rustas för att kunna informera och instruera kommuner i hur de bäst tar fram statistik på Brås webbplats till den lokala kartläggningen. Alternativt utvecklar en ny webbplats för det.

En sådan utveckling skulle även vara ett direkt stöd till Brå internt, då Brå på ett lättare sätt kan följa brottsutvecklingen och tidigt se tendenser som Brå kan behöva agera på i ett agilt stöd till kommunerna.

Ge Brå uttalat ansvar för nationell samordning

Brå har i många tidigare sammanhang, inklusive delredovisningen, påtalat behovet av nationell ensning och samordning runt stödet till och genomförandet av det brottsförebyggande arbetet på alla nivåer. I och med lagstiftningen finns nu den gemensamma ram och utgångspunkt för samordningen som tidigare saknats. Alla de myndigheter som Brå hört med anledning av detta uppdrag har påtalat behovet av tydligare nationell samordning och samverkan. Brå ser behov av att det nuvarande uppdraget om att samordna arbetet i en nationell nätverksstruktur utvecklas till ett tydligare uttalat mandat som nationell samordnare för det brottsförebyggande arbetet. Detta samordnande och stödjande uppdrag gentemot andra myndigheter skulle behöva bli mer uttalat både i Brås instruktion och i uppdrag till andra myndigheter. Med det kan Brå utifrån sin expertis om kommunernas förutsättningar och behov också informera och utbilda andra myndigheter om lagen och andra myndigheters betydelse för arbetet. Det skulle då också finnas utrymme för att i större utsträckning samordna gemensamma informations- och utbildningsinsatser och inte minst skapa samsyn kring det kunskapsbaserade arbetssättet för brottsförebyggande arbete.

Uppföljning som utgångspunkt för stöd

Som Brå konstaterade i delredovisningen kommer den föreslagna uppföljningen från utredningen Kommuner mot brott (SOU 2021:49) att vara ett av Brås viktigaste verktyg för att stödja kommuner vid implementeringen av lagstiftningen och för utvecklingen av det lokala brottsförebyggande arbetet. I delredovisningen i mars föreslog Brå att nuvarande enkätundersökning till kommunerna ska vara en del av uppföljningen av lagen om kommunalt ansvar för brottsförebyggande arbete.

Utifrån kompletterande inhämtning av information har Brå identifierat flera syften med uppföljningen och de viktigaste utvecklingsbehoven. Det primära syftet med den utvecklade uppföljningen är att lära och dra slutsatser för den fortsatta utvecklingen av det brottsförebyggande arbetet. I linje med detta beskriver kommuner av alla storlekar i hearingar med Brå att en återkoppling av resultaten framför allt kan innebära en möjlighet för kommunerna att identifiera styrkor och utvecklingsområden i det egna arbetet i förhållande till lagstiftningen. Därför behöver uppföljningssystemet omfatta fler metoder och nå fler funktioner i kommunerna. Bedömningen från delredovisningen kvarstår således till stor del och har fått mer stöd.

Ett kunskapscentrum för brottsförebyggande arbete

Rättsväsendet har under de senare åren sett en utökning av anslagen. Enbart för 2022 handlade det om ett tillskott på 2,5 miljarder kronor. Rättsväsendet får därmed resurser att rikta in sig på nya brottsfenomen och utveckla sitt arbete främst inom den repressiva delen. Den nu föreslagna reformen om kommuners ansvar för att förebygga brott beräknas uppgå till 292 miljoner kronor årligen och inkluderar medel till kommunerna via det kommunalekonomiska utjämningsanslaget, länsstyrelsernas stödjande arbete och sökbara statsbidrag för kommunerna.
Det är Brås bedömning, utifrån de uppgifter som tillkommit sedan delredovisningen om

• kommunernas beredskap att arbeta enligt lagstiftningen
• nuvarande kunskapsbaserade arbete och
• övriga myndigheters beredskap att ge stöd,

att uppskattningen av behovet som angavs (cirka 35 miljoner kronor brutto) var i underkant och att delarna i stödet behöver justeras uppåt med cirka sju miljoner, med stark betoning på det direkta stödet till kommunerna. Utökningen består främst av personalkostnader för att genomföra utbildningar, operativt stöd, samordningsuppgifter och återkoppling av uppföljning.

För att få ut maximal effekt av den föreslagna lagstiftningen om kommuners lagstadgade skyldighet att arbeta brottsförebyggande behöver det säkerställas att kommunerna bedriver ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete. Den här föreslagna omfattningen för stödet från Brå till kommuner och andra stödgivande organisationer utgör en ökning med endast 15 procent av hela budgeten för reformen. Men som en långsiktig satsning, och tillsammans med det som påtalats i budgetunderlaget för 2023–2025, är det ändå Brås bedömning att Brå med den föreslagna budgeteringen skulle kunna stärka upp och stödja implementeringen samt vidmakthållandet av lagen. Brå skulle på så sätt fullt ut vara ett kunskapscentrum för brottsförebyggande arbete för kommunerna och bidra till att uppnå de kriminalpolitiska målen att minska brottsligheten och öka tryggheten.