- Start
- / Statistik
- / Statistik utifrån brottstyper
- / Bedrägerier och ekobrott
Bedrägerier och ekobrott
Under 2019 anmäldes omkring 245 000 bedrägeribrott samt 20 700 bidragsbrott. 5,1 procent av befolkningen uppger att de blivit utsatta för försäljningsbedrägeri under 2018, medan 5,4 procent uppger att de utsatts för kort- eller kreditbedrägeri.
Andel som utsatts för försäljningsbedrägeri
Självrapporterad utsatthet för försäljningsbedrägeri¹. Andel (%) utsatta av samtliga och av männen respektive kvinnorna i befolkningen. Källa: NTU.
I Nationella trygghetsundersökningen (NTU) uppger 5,1 procent av befolkningen (16–84 år) att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2018, vilket skulle motsvara cirka 408 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen. Det är en ökning från 2017, då andelen utsatta var 4,8 procent. Det är även en ökning från 2016, och det återstår att se om det rör sig om en uppåtgående trend.
Bland män i befolkningen (16–84 år) uppger 5,7 procent att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2018, vilket är en ökning från 2017, då andelen var 5,4 procent. Det är även en ökning från 2016.
Det är 4,5 procent av kvinnorna i befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2018, vilket är en ökning från 2017 då andelen var 4,2 procent. Precis som för män syns även en svag tendens till en uppåtgående trend, då andelen nu ökat två år i rad.
Det var således en större andel män än kvinnor i befolkningen (16–84 år) som utsattes för försäljningsbedrägeri under 2018. Dock ser mönstret likartat ut, med en ökning av andelen utsatta sedan den första mätningen.
I den yngsta åldersgruppen (16–19 år) uppger 5,1 procent att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2018. Andelen ökar sedan i princip upp till åldersgruppen 35–44 år som hade störst andel utsatta personer (7,0 %). Därefter är andelen utsatta mindre ju äldre åldersgrupp som studeras, och i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) uppger 1,2 procent att de utsattes. Detta är i stort sett samma mönster som 2017.
Bland män är andelen som uppger att de utsattes för försäljningsbedrägeri störst i åldersgruppen 35–44 år (7,9 %) och minst i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) där 1,5 procent utsattes.
Bland kvinnor är andelen utsatts i stället störst i åldersgruppen 20–24 år (6,9 %). Minst är andelen i den äldsta åldersgruppen (75–84 år, 1,0 %).
Mönstret vad gäller försäljningsbedrägeri ser således något annorlunda ut bland män jämfört med bland kvinnor. Medan det bland män var vanligast att utsättas i åldersgruppen 35–44 år var det bland kvinnor vanligast att utsättas i åldersgruppen 20–24 år. Gemensamt för män och kvinnor är dock att andelen utsatta sjunker med åldern från och med åldersgruppen 45–54 år.
Svenskfödda personer med båda föräldrarna utrikesfödda och utrikesfödda personer hade en större andel utsatta för försäljningsbedrägeri 2018 (7,0 respektive 6,4 %) än svenskfödda personer med minst en svenskfödd förälder (4,6 %).
Personer med som högst gymnasial utbildning och eftergymnasial utbildning utsattes i ungefär lika stor utsträckning (5,3 respektive 5,2 %), medan personer med som högst förgymnasial utbildning hade en något mindre andel utsatta (4,6 %).
Ensamstående och sammanboende med barn utsattes i större utsträckning (8,0 respektive 6,5 %) än ensamstående och sammanboende utan barn (4,8 respektive 4,2 %).
Det var även vanligare med utsatthet för försäljningsbedrägeri bland boende i flerfamiljshus (5,2 %) än bland boende i småhus (4,9 %).
Slutligen var det vanligast att utsättas bland boende i större städer (5,3 %) följt av boende i storstadsregioner (5,1 %). Bland boende i mindre städer eller på landsbygden utsattes 4,8 procent.
Sett till utsatthet för försäljningsbedrägeri inom olika grupper bland män respektive kvinnor 2018 ser mönstret oftast likartat ut.
Resultaten visar att upprepad utsatthet är förhållandevis ovanligt när det gäller försäljningsbedrägeri. Av de personer som uppger att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2018 utsattes 74,0 procent en (1) gång. Vidare var det 21,6 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger medan 4,3 procent av de utsatta uppger att det handlade om fyra gånger eller fler. Sett till befolkningen (16–84 år) utsattes 3,8 procent för en (1) händelse under 2018, medan 1,1 procent utsattes två till tre gånger och 0,2 procent utsattes för försäljningsbedrägeri fyra gånger eller fler.
Av de män som uppger att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2018 utsattes 73,6 procent en (1) gång. Det var 22,0 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger medan 4,4 procent av de utsatta männen utsattes fyra gånger eller fler. Sett till män i befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 4,3 procent utsattes för en (1) händelse 2018 och 1,3 procent utsattes två till tre gånger, medan 0,3 procent utsattes fyra gånger eller fler.
Av de kvinnor som uppger att de utsattes för försäljningsbedrägeri 2018 utsattes 74,6 procent en (1) gång. Det var 21,2 procent av de utsatta kvinnorna som utsattes två till tre gånger, och 4,3 procent av de utsatta kvinnorna utsattes fyra gånger eller fler. Sett till befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 3,4 procent av kvinnorna utsattes en (1) gång 2018 och 1,0 procent utsattes två till tre gånger, medan 0,2 procent utsattes för försäljningsbedrägeri fyra gånger eller fler.
Sett till försäljningsbedrägeri är det således i princip lika ovanligt bland utsatta män som bland utsatta kvinnor att ha utsatts upprepade gånger.
Andel som utsatts för kort-/kreditbedrägeri
Självrapporterad utsatthet för kort-/kreditbedrägeri¹. Andel (%) utsatta av samtliga och av männen respektive kvinnorna i befolkningen. Källa: NTU.
Det är 5,4 procent av befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes för kort-/kreditbedrägeri under 2018, vilket skulle motsvara cirka 435 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen. Det är en liten ökning från 2017 då 5,1 procent utsattes. Det är även en ökning från 2016, men det är ännu för tidigt att avgöra om det rör sig om en uppåtgående trend.
Det är 6,0 procent av männen i befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes 2018, vilket är en större andel än 2017, då andelen var 5,6 procent. Även sett till utvecklingen sedan 2016 syns en tendens till en uppåtgående trend. Bland kvinnor i befolkningen (16–84 år) uppger 4,9 procent att de utsattes för kort-/kreditbedrägeri under 2018, vilket är en ökning från 2017 då andelen var 4,6 procent. Precis som för män syns även en ökning sedan 2016.
Det är således vanligare bland män än kvinnor att utsättas för kort-/ kreditbedrägeri, men utvecklingen ser likartad ut, med en ökning sedan den första mätpunkten.
Det var under 2018 vanligare att utsättas för kort-/kreditbedrägeri ju äldre åldersgrupp som studeras, upp till åldersgruppen 45–54 år som hade störst andel utsatta (7,4 %). Därefter är andelen mindre ju äldre åldersgrupp som studeras. Minst utsatt var den yngsta åldersgruppen (16–19 år) där 2,6 procent utsattes. Det här liknar mönstret 2017.
Mönstret bland män ser likartat ut, med störst andel utsatta i åldersgruppen 45–54 år (7,6 %), medan den yngsta åldersgruppen (16–19 år) utsattes i minst utsträckning (2,9 %).
Även bland kvinnor är andelen störst i åldersgruppen 45–54 år där 7,3 procent utsattes medan den yngsta åldersgruppen (16–19 år) utsattes i minst utsträckning (2,4 %).
Mönstret gällande hur utsatthet för kort-/kreditbedrägeri fördelar sig inom olika åldersgrupper är således likartat vid en jämförelse mellan män och kvinnor. Noterbart är att utsattheten har ökat särskilt mycket i den äldsta åldersgruppen sedan 2017. Bland män har andelen i den gruppen ökat från 2,8 till 4,6 procent och bland kvinnor har andelen ökat från 1,5 procent till 2,9 procent.
Svenskfödda personer med båda föräldrarna utrikesfödda och utrikesfödda personer uppger i större utsträckning att de under 2018 utsattes för kort-/kreditbedrägeri (6,7 respektive 6,5 %) än svenskfödda personer med minst en svenskfödd förälder (5,1 %).
Det är vanligare att utsättas ju högre utbildningsnivån är. Personer med eftergymnasial utbildning utsattes i högre grad (6,4 %) än personer med som högst gymnasial utbildning (5,6 %) och personer med som högst förgymnasial utbildning (3,5 %).
Ensamstående och sammanboende med barn utsattes i större utsträckning (7,8 respektive 7,0 %) än ensamstående och sammanboende utan barn (4,4 respektive 5,1 %). Vidare var utsatthet i princip lika vanligt bland boende i flerfamiljshus som bland boende i småhus (5,5 respektive 5,4 %).
Andelen utsatta ökar med ortens storlek. Bland boende i storstadsregioner utsattes 6,5 procent medan andelen bland boende i andra större städer är 4,8 procent och andelen i mindre städer eller på landsbygden är 4,6 procent.
Sett till utsatthet för kort-/kreditbedrägeri inom olika grupper bland män respektive kvinnor ser mönstret oftast likartat ut. En skillnad framträder dock när svensk/utländsk bakgrund studeras. Bland kvinnor är det vanligast att utsättas bland utrikesfödda, medan det bland män är i gruppen svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda som andelen utsatta är störst.
Upprepad utsatthet för kort-/kreditbedrägeri är relativt ovanligt, och 76,6 procent av de personer som utsattes under 2018 uppger att det rörde sig om en (1) händelse. Vidare var det 18,7 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger, medan 4,6 procent av de utsatta uppger att de utsattes fyra gånger eller fler. Sett till hela befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 4,2 procent utsattes för en (1) händelse under 2018 medan 1,0 procent utsattes två till tre gånger, och 0,3 procent uppger att de utsattes för kort-/kreditbedrägeri fyra gånger eller fler.
Av de män som uppger att de utsattes för kort-/kreditbedrägeri 2018 utsattes 75,5 procent en (1) gång. Det var 19,4 procent av de utsatta männen som utsattes två till tre gånger, och 5,1 procent av de utsatta männen utsattes fyra gånger eller fler. Sett till män i befolkningen (16–84 år) utsattes 4,6 procent för en (1) händelse och 1,2 procent utsattes två till tre gånger, medan 0,3 procent utsattes fyra gånger eller fler.
Av de kvinnor som uppger att de utsattes för kort-/kreditbedrägeri 2018 utsattes 77,8 procent en (1) gång. Det var 18,0 procent av de utsatta kvinnorna som utsattes två till tre gånger medan 4,2 procent av de utsatta kvinnorna utsattes fyra gånger eller fler. Sett till kvinnor i befolkningen (16–84 år) utsattes 3,9 procent för en (1) händelse 2018 och 0,9 procent utsattes två till tre gånger, medan 0,2 procent utsattes fyra gånger eller fler.
Det är således något vanligare bland de män som utsattes för kort-/ kreditbedrägeri under 2018 att ha utsatts upprepade gånger, än bland de kvinnor som utsattes. Det rör sig dock om små skillnader.
Anmälda bedrägerier
Antal anmälda bedrägerier och annan oredlighet (enl. 9 kap. i brottsbalken). Källa: Anmälda brott
Under 2019 anmäldes 245 000 bedrägeribrott, vilket var en minskning med 15 600 brott (−6 %) jämfört med 2018. Från och med 2019 har brottskoderna för bedrägeribrotten reviderats, i syfte att öka statistikens relevans och tillgodose behov hos de myndigheter som använder brottskoderna. Det innebär att bedrägeribrotten har indelats i nya brottstyper, vilket gör att jämförelser med tidigare år inte kan göras på brottstypsnivå. Jämförelser kan dock göras på övergripande nivå. De bedrägeribrottstyper som hade flest anmälda brott 2019 var kortbedrägerier (129 000 brott), identitetsbedrägerier (27 300 brott) och annonsbedrägerier
(16 300 brott).
Under den senaste tioårsperioden har de anmälda bedrägeribrottens utveckling varit stadigt uppåtgående totalt sett, en ökning med 113 procent. Bedrägeribrottens utveckling beror bland annat på en ökad internetanvändning i samhället, och den tekniska utvecklingen bidrar till att nya metoder och möjligheter att begå bedrägeribrott utvecklas.
Anmälningsbenägenheten varierar mellan olika typer av bedrägerier, bland annat beroende på omständigheterna kring brottet samt myndigheters och privata aktörers förmåga att upptäcka de brott som riktas mot dem. Bedrägeri är ett typiskt seriebrott, där en enda gärningsperson kan bedra många personer under en kort tidsperiod, vilket kan ge upphov till tusentals anmälda brott. Enstaka händelser kan därför få stort genomslag för enskilda bedrägerityper i statistiken, som därmed kan uppvisa stora variationer från ett år till ett annat.
Olika sorters bedrägeri
Bedrägeri genom social manipulation
S.k. social engineering. Gärningspersonen tar kontakt med en person och förmår hen att begå eller låta bli att begå en handling genom att utnyttja en förtroenderelation, i syfte att ge ekonomisk vinning till gärningspersonen.Romansbedrägeri
Gärningspersonen inleder en kärleksrelation eller liknande relation med en person, genom fysisk kontakt eller via internet, i syfte att vilseleda hen till handling som innebär ekonomisk vinning för gärningspersonen, exempelvis att genom olika förevändningar förmå personen att låna ut eller skänka pengar till gärningspersonen.Investeringsbedrägeri
Gärningspersonen vilseleder en person att investera i något (t ex finansiella instrument eller företag) som inte existerar, inte har något värde, har lägre värde än utlovat eller är väldigt svårt att värdera, i syfte att ge ekonomisk vinning till gärningspersonen.Befogenhetsbedrägeri
Gärningspersonen kontaktar en person/organisation/ett företag och utger sig för att ha befogenheter, t ex utger sig för att vara ekonomichef på det utsatta företaget, eller banktjänsteman på den utsattes bank, och därigenom förmår den kontaktade till handling som ger ekonomisk vinning till gärningspersonen. Exempelvis s.k. VD-bedrägeri och vishing.Bedrägeri genom social manipulation av annan typ
Bedrägeri genom missbruk av förtroenderelation av annan typ än ovanstående (romansbedrägeri; investeringsbedrägeri; befogenhetsbedrägeri). Exempelvis barnbarnsbedrägeri eller arvsbedrägeri, där gärningspersonen kontaktar äldre personer och utger sig för att vara ett barnbarn, eller lurar personer att tro att en avlägsen släkting dött och att ett arv väntar, och därigenom förmår personen till handling som ger ekonomisk vinning till gärningspersonen.Annonsbedrägeri
Gärningspersonen vilseleder en intresserad köpare genom att via en annons erbjuda en vara eller tjänst till försäljning eller uthyrning. Efter att betalning ägt rum har leveransen uteblivit helt eller så har en falsk/felaktig vara levererats. Ett annonsbedrägeri kan även ske genom att gärningspersonen agerar som en intresserad köpare till det som erbjuds via annons, i syfte att komma över pengar från säljaren eller det som erbjuds via annonsen utan att erhålla betalning till säljaren.Identitetsbedrägeri – köp/lån/av annan typ
Kallas även kreditbedrägeri. Gärningspersonen köper olovligen en vara/tjänst eller tar ett lån, eller liknande, med någon annans identitet (exempelvis namn eller personuppgifter). Även bolag kan användas som låntagare för att sedan sättas i konkurs.Fakturabedrägeri
Gärningspersonen vilseleder en person eller ett företag att betala en faktura för en vara eller en tjänst som personen/företaget inte har beställt. Fakturabedrägeri med kontakt har föregåtts av någon form av kontakt med den utsatte, exempelvis genom telefonförsäljning, där fakturamottagaren blir vilseledd att exempelvis ingå ett avtal med avsändaren. Fakturabedrägeri utan kontakt kan exempelvis ske genom utskick av s.k. blufffakturor.Kortbedrägeri (bank, betal- och kreditkort)
Gärningspersonen använder någon annans fysiska bankkort, betalkort eller kreditkort för att olovligen genomföra köp av vara eller tjänst, alternativt göra uttag av kontanter. Ett kortbedrägeri kan även ske genom att gärningspersonen har kommit över kortuppgifterna, exempelvis genom skimning eller genom att fotografera kortets fram och baksida. Kortbedrägeri med fysiskt kort är en transaktion (köp, uttag etc.) genomförd i direkt interaktion med säljare eller från uttagsautomat, där köparen/den som har kortet är fysiskt närvarande och kortet är synligt och används vid transaktionen. Det handlar om kort som tillhör någon annan och har blivit upphittat eller stulet, eller förfalskade kort. Vid kortbedrägeri utan fysiskt kort har en transaktion genomförts via internet eller på annat sätt, där köparen/den som har kortet/kortuppgifterna inte är fysiskt närvarande, och där något fysiskt kort inte är synligt, men kortdata används vid transaktionen.Försäkringsbedrägeri
Bedrägeri mot försäkringsbolag. Gärningspersonen har genom sitt agerande fått ersättning för en skada som inte inträffat eller medvetet skaffar sig en högre ersättning vid skada än vad hen är berättigad till, alternativt överdrivit värdet på något som stulits eller gått sönder.Bedrägeri mot försäkringskassa etc.
År 2007 trädde bidragsbrottslagen i kraft och började tillämpas för bedrägerier som begås mot vissa statliga och kommunala myndigheter. Ett vanligt exempel är att någon skickar in en ansökan om tillfällig föräldrapenning avseende vård av sjukt barn, men arbetar som vanligt.Snyltningsbrott
Gärningspersonen tillgodogör sig husrum, förtäring, transport eller annat som tillhandahålls under förutsättning av betalning, utan att betala för sig.Grovt fordringsbedrägeri
Gärningspersonen riktar betalningsuppmaningar till en vidare krets i syfte att vilseleda till handling som innebär vinning för gärningspersonen och skada för mottagarna, och förfarandet har avsett betydande värde.
Källa: Klassificering av brott
Anmälda ekobrott
Anmälda brott mot skattebrottslagen (inklusive grovt skattebrott), samt anmälda bokföringsbrott och brott mot bidragsbrottslagen. Källa: Anmälda brott
När det gäller ekobrott anmäldes under 2019 omkring 10 500 brott mot skattebrottslagen (inklusive grovt skattebrott) och 14 500 bokföringsbrott och 1 600 förskingringsbrott.
År 2007 trädde bidragsbrottslagen i kraft och började tillämpas för bedrägerier som begås mot vissa statliga och kommunala myndigheter. Därmed kom dessa brott, som tidigare ingick i statistiken över bedrägeribrott, att särredovisas som brott mot bidragsbrottslagen. De anmälda bidragsbrotten är i hög grad beroende av myndigheters riktlinjer och kontrollsystem.
År 2019 anmäldes 20 700 bidragsbrott, vilket motsvarar en ökning med 37 procent jämfört med 2018. Omkring 75 % av de anmälda bidragsbrotten avser brott mot Försäkringskassan, som ökade med (+39 %). Jämfört med 2009 har de anmälda bidragsbrotten totalt ökat med 153 procent.
Fakta om ekobrott
- Ekonomisk brottslighet, också kallat ekobrott, är ett samlingsbegrepp som innehåller många typer av brott. De vanligaste ekobrotten är skattebrott och bokföringsbrott.
- Till ekonomisk brottslighet räknas till exempel bokföringsbrott, olika typer av skattebrott, förskingring, insiderbrott, trolöshet mot huvudman och mutbrott.
- Hur många ekonomiska brott som anmäls styrs till stor del av hur aktiva myndigheterna, till exempel Skatteverket, är i sin kontrollverksamhet.
Uppklarade bedrägerier och ekobrott
Personuppklaringsprocenten² för bedrägeri, brott mot skattebrottslagen (inkl. grovt skattebrott) samt anmälda bokföringsbrott och brott mot bidragslagen. Källa: Handlagda brott
Handlagda brott
År 2019 handlades¹ 252 000 bedrägeribrott (9 kap. brottsbalken), vilket innebar en minskning med 7 690 brott (−3 %) jämfört med 2018. För 39 procent (99 300 brott) av de handlagda brotten hade en utredning bedrivits, medan 61 procent (153 000 brott) direktavskrevs. Jämfört med 2018 ökade andelen utredda brott och andelen direktavskrivna brott minskade med 3 procentenheter vardera.
Av de handlagda bedrägeribrotten förundersökningsbegränsades 4 procent (9 750 brott), en ökning med 1 procentenhet jämfört med 2018. Av bedrägeribrotten förundersökningsbegränsades majoriteten (9 190 brott) efter att en utredning inletts.
De personuppklarade bedrägeribrotten uppgick till 15 700 brott. Det innebar en ökning med 1 950 brott (+14 %) jämfört med 2018. Personuppklaringsprocenten, de personuppklarade brotten i relation till samtliga handlagda bedrägeribrott, uppgick till 6 procent 2019, en ökning med 1 procentenhet jämfört med 2018. Sedan 2010 minskade personuppklaringsprocenten med 10 procentenheter.
Lagföringsprocenten, som visar de personuppklarade brotten i relation till de utredda brotten, uppgick till 17 procent. Det var en ökning med 2 procentenheter jämfört med 2018. Jämfört med 2014 var det en minskning med 5 procentenheter.
För bedrägeribrott är det vanligt förekommande med stora ärenden, vilket bör beaktas vid jämförelser av måtten från år till år.
Misstänkta för bedrägeri
Antal personer misstänkta för bedrägeri och annan oredlighet (9 kap. i brottsbalken), samtliga samt uppdelat på kön. Källa: Misstänkta personer
Av de personer som var misstänkta för bedrägeribrott 2019 var majoriteten (28 %) misstänkta för häleribrott. Motsvarande andel för män som misstänktes för häleribrott var 31 procent, medan störst andel av kvinnorna var misstänkta för annonsbedrägeri (20 %).
Antalet personer som misstänktes för bedrägeribrott 2019 var 180 personer per 100 000 invånare, vilket var 13 procent fler än 2018. Antalet misstänkta per 100 000 invånare var större bland män än bland kvinnor 2019, 272 misstänkta män per 100 000 invånare jämfört med 88 misstänkta kvinnor per 100 000 invånare.
Antalet per 100 000 invånare har ökat de två senaste åren, men minskat generellt den senaste tioårsperioden, totalt med 9 procent sedan 2010. Antalet misstänkta per 100 000 invånare har minskat med 5 respektive 11 procent för kvinnor och män, under den senaste tioårsperioden.
Lagförda för bedrägeri
Antal lagföringsbeslut med bedrägeri som huvudbrott. Källa: Personer lagförda för brott
År 2019 fattades 1770 lagföringsbeslut³ gällande bedrägeribrott (9kap.BrB), vilket är en ökning med 94 beslut, eller 6 procent, jämfört med 2018. Ökningen var likartad procentuellt vad gäller beslut mot kvinnor (+4 %) och män (+6 %).
Bedrägeribrott som huvudbrott i lagföringsbeslut har uppvisat en kontinuerlig minskning sedan 2010 och har minskat med 1 420 beslut, eller 45 procent. Minskningen gäller beslut mot både kvinnor och män som minskat med 346 respektive 1 080 beslut, eller 48 respektive 44 procent, jämfört med 2010.
Enligt den statistik som har tagits fram för Brås rapport Bedrägeribrottsligheten i Sverige (2016:9) framgår att det sedan 2008 har skett en andelsmässig ökning av antalet lagföringar som avser ett större antal bedrägeribrott. I rapporten kan du läsa mer om bedrägeribrottslighetens utveckling under de senaste åren.
När nivån och utvecklingen för bedrägerilagföringar tolkas, och i synnerhet om jämförelse görs med statistik över anmälda och handlagda brott, bör man tänka på att bedrägeribrottsutredningar inte sällan är omfattande och innehåller många brott och gärningspersoner. Ett lagföringsbeslut kan således omfatta flera lagförda bedrägeribrott, och det är inte ovanligt med domar där mer än 100 bedrägeribrott lagförs vid samma tillfälle.
De vanligaste påföljderna för bedrägeri är fängelse eller villkorlig dom.
Lagförda för ekobrott
Antal lagföringsbeslut med brott mot skattebrottslagen, bokföringsbrott, brott mot bidragsbrottslagen samt brott mot lagen om straff för penningtvättbrott, som huvudbrott. Lagen om straff för penningtvättsbrott trädde i kraft i juli 2014 . Källa: Personer lagförda för brott
Lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott trädde i kraft i juli 2014 (vilket innebär att 2015 var det första fullständiga redovisningsåret). Enligt lagtexten avser penningtvättsbrott handlingar som utförs i syfte att dölja att pengar eller annan egendom härrör från brott eller brottslig verksamhet.
Under 2019 fattades 614 lagföringsbeslut där huvudbrottet var penningtvättsbrott. Jämfört med 2018 ökade antalet beslut med 353 beslut,eller 135 procent. Ökningen ses även här för beslut mot både kvinnor och män, som ökade med 86 respektive 267 beslut, eller 132 respektive 136 procent.
¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.
²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.
Personuppklaringsprocenten redovisar antalet brott som personuppklarats
under ett år i procent av antalet handlagda brott under samma år. Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Måttet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på samtliga handlagda brott istället för på samtliga anmälda brott.
Lagföringsprocent redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga utredda brott, exklusive förundersökningsbegränsade brott, under samma period.
³) Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut från åklagare om strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.
Fakta
- 245 000 bedrägeribrott anmäldes (2019)
- 10 500 skattebrott anmäldes (2019)
- 14 500 bokföringsbrott anmäldes (2019)
- 20 700 brott mot bidragslagen anmäldes (2019)
- 1 600 förskingringsbrott anmäldes (2019)
- 1 670 personer lagfördes för bedrägeri som huvudbrott (2018)
- 6 procent var personuppklaringsprocenten för bedrägerier (2019)
Sidan senast uppdaterad: 2020-09-18