- Start
- / Statistik
- / Statistik utifrån brottstyper
- / Bedrägerier och ekobrott
Bedrägerier och ekobrott
Under 2017 anmäldes omkring 209 000 bedrägeribrott samt 13 000 bidragsbrott. 4,3 procent av befolkningen uppger att de blivit utsatta för bedrägeri under 2016.
Ekonomisk brottslighet, också kallat ekobrott, är ett samlingsbegrepp som innehåller många typer av brott. De vanligaste ekobrotten är skattebrott och bokföringsbrott.
Till ekonomisk brottslighet räknas till exempel bokföringsbrott, olika typer av skattebrott, förskingring, insiderbrott, trolöshet mot huvudman och mutbrott. Hur många ekonomiska brott som anmäls styrs till stor del av hur aktiva myndigheterna, till exempel Skatteverket, är i sin kontrollverksamhet.
Andel som utsatts för bedrägeri
Andel personer i befolkningen (16–79 år) utsatta för bedrägeri år 2005–2016. Källa: NTU.
I den reguljära Nationella trygghetsundersökningen (NTU) uppger 4,3 procent av befolkningen (16–79 år) att de har blivit utsatta för bedrägeri under 2016, vilket motsvarar cirka 326 000 personer. Det är en större andel utsatta jämfört med 2015, då 3,5 procent uppgav att de hade blivit utsatta. Bedrägeribrotten visar en uppåtgående trend under mätperioden. Majoriteten av de utsatta (79 %) uppger att det rört sig om en (1) händelse under 2016. Antalet skattade händelser i befolkningen uppgår 2016 till cirka 574 000.
Kön och ålder
Män har under hela tidsperioden utsatts för bedrägeri i en större utsträckning än kvinnor, vilket även är fallet i årets mätning, som visar att 4,7 procent av männen jämfört med 3,8 procent av kvinnorna utsattes för bedrägeri under 2016. En uppåtgående trend i utsatthet kan urskiljas både bland män och bland kvinnor, dock på något lägre nivåer bland kvinnor.
Utsatthet för bedrägeri är vanligast i åldersgruppen 45–54 år (6,4 %), och minst vanligt i den yngsta (16–19 år) och den äldsta (75–79 år) åldersgruppen (1,8 % i båda grupperna). Skillnaderna mellan åldersgrupperna är något större bland kvinnor än bland män). Bland både män och kvinnor är dock andelen utsatta störst i åldersgruppen 45–64 år (5,8 % för män respektive 4,9 % för kvinnor) och minst i åldersgruppen 65–79 år (3,3 % för män respektive 1,6 % för kvinnor.
Olika gruppers utsatthet för bedrägerier
Personer med som högst förgymnasial utbildning har en mindre andel utsatta för bedrägeri (3,7 %) jämfört med personer med som högst gymnasial utbildning (4,5 %) samt personer med eftergymnasial utbildning (4,4 %). Utrikesfödda personer har en större andel utsatta för bedrägeri (5,3 %) jämfört med inrikesfödda personer med två utrikesfödda föräldrar (4,3 %) och jämfört med personer som är födda i Sverige med minst en inrikesfödd förälder (4,0 %).
Ensamstående med barn utsätts för bedrägeri i betydligt större utsträckning (8,6 %) jämfört med ensamstående utan barn (4,2 %) och jämfört med sammanboende med eller utan barn (4,3 respektive 3,6 %). Det är även vanligare med utsatthet för bedrägeri bland boende i flerfamiljshus (4,6 %) än bland boende i småhus (3,9 %). Slutligen är det också vanligare bland boende i storstadsregioner (4,8 %) jämfört med boende i andra större städer (3,8 %) respektive i mindre städer eller på landsbygden (4,2 %).
Anmälda bedrägerier
Antal anmälda bedrägerier och annan oredlighet (enl. 9 kap. i brottsbalken). Samtliga, och delredovisning av datorbedrägeri och bedrägeri med hjälp av internet. Åren 2008–2017. Källa: Anmälda brott
Under 2017 anmäldes 209 000 bedrägeribrott (9 kap. brottsbalken). Det är en ökning med 3 590 brott (+2 %) jämfört med 2016. Vissa typer av bedrägeribrott har minskat, medan andra har ökat. Bland annat ökade automatmissbruk med 42 procent till 8 780 anmälda brott, medan datorbedrägerier ökade med 7 procent till 100 000 anmälda brott. Den typ av bedrägeribrott som minskade mest var bedrägeri med hjälp av så kallad bluffaktura som minskade med 4 970 (−34 %) till 9 670 anmälda brott. Under den senaste tioårsperioden har utvecklingen av de anmälda bedrägeribrotten varit stadigt uppåtgående. Totalt sett har antalet anmälda bedrägeribrott ökat med 112 procent under perioden 2008–2017.
Utvecklingen av bedrägeribrotten beror bland annat på en ökad internetanvändning i samhället, och den tekniska utvecklingen bidrar till att nya metoder och möjligheter för att begå bedrägeribrott utvecklas. Anmälningsbenägenheten varierar mellan olika typer av bedrägerier, bland annat beroende på omständigheterna kring brottet samt myndigheters och privata aktörers förmåga att upptäcka de brott som riktas mot dem. Bedrägeri är ett typiskt seriebrott där en enda gärningsperson kan ge upphov till tusentals anmälda brott under en kort period. För enskilda typer av bedrägerier, exempelvis datorbedrägeri, kan därför statistiken uppvisa stora variationer från ett år till ett annat.
Vad är skillnaden mellan datorbedrägeri och bedrägeri med hjälp av internet?
Datorbedrägeri: Brott där någon olovligen påverkar resultatet av en automatiserad informationsbehandling eller liknande automatisk process. Några exempel:
- använda annan persons kortuppgifter vid köp på nätet
- skimming av kontokort
- använda vilseledande uppgifter för databearbetning
Med hjälp av internet: Brott där det finns on-line kontakt mellan människor. Några exempel:
- när användarkonton på t.ex. Facebook kapas och kontakt tas med den utsattas vänner för att låna pengar eller koder till t.ex. bankdosor
- köp på kredit i annans namn via internet och där varan hämtas ut med falsk legitimation
- när varan ej levereras eller betalning ej genomförs på köp- och säljsajter som Blocket och Tradera
Källa: Klassificering av brott
Anmälda ekobrott
Anmälda brott mot skattebrottslagen (inklusive grovt skattebrott), samt anmälda bokföringsbrott och brott mot bidragsbrottslagen. Åren 2008–2017. Källa: Anmälda brott
När det gäller ekobrott anmäldes under 2017 omkring 14 400 brott mot skattebrottslagen (inklusive grovt skattebrott), 13 900 bokföringsbrott och 1 600 förskingringsbrott.
Den 1 augusti 2007 trädde bidragsbrottslagen (2007:612) i kraft och började tillämpas för bedrägerier som begås mot vissa statliga och kommunala myndigheter. Därmed kom dessa brott, som tidigare ingick i statistiken över bedrägeribrott, att särredovisas som brott mot bidragsbrottslagen. De anmälda bidragsbrotten är i hög grad beroende av myndigheters riktlinjer och kontrollsystem.
År 2017 anmäldes 13 300 bidragsbrott, vilket motsvarar en minskning med 5 procent jämfört med 2016. Över 60 % av de anmälda bidragsbrotten avser brott mot Försäkringskassan, som minskade med 2 140 anmälda brott (-20 %). Jämfört med 2008 har de anmälda bidragsbrotten totalt ökat med 30 procent (+4 000 brott).
Lagförda för bedrägeri
Antal lagföringsbeslut med bedrägeri som huvudbrott 2008 – 2017. Källa: Personer lagförda för brott
År 2017 fattades 1 700 lagföringsbeslut³ gällande bedrägeribrott (9 kap.BrB), vilket är 186 beslut färre än föregående år, och motsvarar en minskning med 10 procent. Under perioden 2008–2010 låg antalet lagföringsbeslut gällande bedrägeribrott relativt jämnt, men har sedan minskat succesivt. Totalt sett har antalet lagföringsbeslut för olika former av bedrägeribrott som huvudbrott minskat med 1 540 beslut, eller 48 procent, sedan 2008.
När nivån och utvecklingen för bedrägerilagföringar tolkas, och i synnerhet om jämförelse görs med statistik över anmälda och handlagda brott, bör man tänka på att bedrägeribrottsutredningar inte sällan är omfattande och innehåller många brott och gärningspersoner. Ett lagföringsbeslut kan således omfatta flera lagförda bedrägeribrott, och det är inte ovanligt med domar där mer än 100 bedrägeribrott lagförs vid samma tillfälle.
Enligt den statistik som har tagits fram för Brås rapport Bedrägeribrottsligheten i Sverige (2016:9) framgår att det sedan 2008 har skett en andelsmässig ökning av antalet lagföringar som avser ett större antal bedrägeribrott. I rapporten kan du läsa mer om bedrägeribrottslighetens utveckling under de senaste åren.
De vanligaste påföljderna för bedrägeri är fängelse eller villkorlig dom.
Lagförda för ekobrott
Antal lagföringsbeslut med brott mot skattebrottslagen, bokföringsbrott samt brott mot bidragsbrottslagen som huvudbrott, år 2008 – 2017. Bidragsbrottslagen trädde i kraft den 1 januari 2008. Källa: Personer lagförda för brott
284 personer lagfördes under 2017 för brott mot skattebrottslagen som huvudbrott, en minskning med 54 procent jämfört med 2008. Dessutom lagfördes omkring 1 260 personer för olika borgenärsbrott som huvudbrott, nästan uteslutande bokföringsbrott. Omkring 380 personer lagfördes med förskingring, annan trolöshet och mutbrott som huvudbrott. Samma år fattades cirka 340 lagföringsbeslut avseende brott mot bidragsbrottslagen.
¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.
²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.
Personuppklaringsprocenten redovisar antalet brott som personuppklarats
under ett år i procent av antalet handlagda brott under samma år. Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Måttet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på samtliga handlagda brott istället för på samtliga anmälda brott.
Lagföringsprocent redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga utredda brott, exklusive förundersökningsbegränsade brott, under samma period.
³) Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut från åklagare om strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.
Fakta
- 209 000 bedrägeribrott (2017)
- 14 400 skattebrott anmäldes (2017)
- 13 900 bokföringsbrott anmäldes (2017)
- 13 300 brott mot bidragslagen anmäldes (2017)
- 1 634 förskingringsbrott anmäldes (2017)
- 1 700 personer lagfördes för bedrägeri som huvudbrott (2017)
- 41 procent var personuppklaringsprocenten för bokföringsbrott (2016)
- 6 procent var personuppklaringsprocenten för bedrägerier (2016)
Sidan senast uppdaterad: 2019-02-20