Politikernas trygghetsundersökning (PTU)

Politikernas trygghetsundersökning beskriver förtroendevaldas utsatthet för trakasserier, hot och våld i deras egenskap av förtroendevalda i kommun- och landstingsfullmäktige samt riksdag. Undersökningen, som nu har genomförts totalt fyra gånger, ger en bild av utsattheten, vilka som utsatts, av vem och vad motivet kan ha varit.

Andel förtroendevalda som utsattes för trakasserier, hot eller våld under 2012, 2014 och 2016. Särredovisning för den förtroendevaldas kön. Källa: Politikernas trygghetsundersökning 2017.

En av fyra förtroendevalda utsattes under 2016

Totalt uppgav 25 procent av de förtroendevalda att de utsattes under 2016. Andelen kvinnor och män som uppger att de utsatts är densamma. Utsattheten ligger på en högre nivå 2016 jämfört med 2012, då 20 procent av de förtroendevalda uppgav att de blivit utsatta. Utsattheten var dock högre under valåret 2014, då 28 procent uppgav att de utsatts.

Det är vanligt med upprepad utsatthet; 84 procent av dem som utsattes under 2016 uppgav att det hände mer än en gång. Det vanligaste är att de förtroendevalda utsätts för olika former av hot och trakasserier, ofta via sociala medier, men även muntligen via direktkontakt, telefon eller e-post. Förtroendevalda som var mer aktiva på internet och i sociala medier uppger oftare att de utsatts, jämfört med de som inte var lika aktiva.

Förövaren upplevs oftast vara en rättshaverist eller en förargad medborgare. Det är ovanligt att förtroendevalda utsätts för fysiska angrepp. Det är dock en något större andel män än kvinnor som uppger att de utsatts för fysiskt våld.

Ålder

Andel utsatta inom respektive åldersgrupp 2016. Särredovisning för den förtroendevaldas kön. Källa: Politikernas trygghetsundersökning 2017.

Yngre förtroendevalda mer utsatta än äldre

Yngre förtroendevalda uppger i högst utsträckning att de blivit utsatta. Därefter är andelen i princip lägre ju äldre åldersgrupp som studeras. Knappt 40 procent av de förtroendevalda som är 29 år eller yngre uppger att de utsattes under 2016. Det är en större andel män i denna åldersgrupp som uppger att de blivit utsatta, jämfört med andelen kvinnor. Det motsatta förhållandet gäller dock i åldersgrupperna 30–39 samt 40–49 år, där det är en något större andel kvinnor som uppger att de blivit utsatta. Bland förtroendevalda som är 50 år eller äldre är utsattheten mer jämn bland kvinnor och män.

Polisanmälan och rapportering av händelser

Andel händelser som polisanmäls är låg. År 2016 uppgavs 19 procent av händelserna ha polisanmälts, att jämföra med 17 procent år 2012. Även under valåret 2014 uppgick andelen polisanmälda händelser till 19 procent. Våld, skadegörelse och stöld polisanmäldes i högre utsträckning (41 procent) än hot och trakasserier (16 procent).

Totalt uppges nästan hälften av händelserna ha rapporterats till en säkerhetsansvarig inom partiet eller inom den politiska församlingen. Även här framkommer att händelser som rör våld, skadegörelse och stöld rapporteras i större utsträckning än hot och trakasserier.

23 procent av dem som varit i kontakt med polisen hade mycket positiva erfarenheter av polisen, medan 19 procent var ganska positiva. 24 procent uppgav dock att de hade ganska eller mycket negativa erfarenheter av polisen. Sett över tid har andelen förtroendevalda med positiva erfarenheter av polisen minskat. År 2016 uppgav 42 procent av dem som varit i kontakt med polisen att de hade ganska eller mycket positiva erfarenheter. Motsvarande andel var 56 procent 2012 och 50 procent valåret 2014.

Varför polisanmäler man inte?

Den vanligaste anledningen att man inte polisanmäler är, bland både kvinnliga och manliga förtroendevalda, att man inte tror att anmälan kommer leda till något. Det näst vanligaste skälet är att den förtroendevalda betraktar det som hänt som en del i uppdraget. Det är också vanligt att de förtroendevalda inte polisanmäler eftersom de upplever det som hänt som en småsak eller en bagatell.

Skäl att inte polisanmäla

Skäl till att den senaste händelsen inte polisanmäldes 2016. Särredovisning för den förtroendevaldas kön. Källa: Politikernas trygghetsundersökning 2017.

Utsatthetens konsekvenser

Den vanligaste konsekvensen av utsatthet, eller oro för att utsättas, var att den förtroendevalde undvikit att engagera eller uttala sig i en specifik fråga. Bland förtroendevalda som utsatts finns stora skillnader i andel som uppger att de påverkats, beroende på vad de utsattes för. Bland dem som utsattes för våld, skadegörelse eller stöld hade en högre andel påverkats av sin utsatthet, än bland dem som utsattes för hot och trakasserier.

Kontakt

Om du har frågor om Politikernas Trygghetsundersökning kontakta
Anna Frenzel 08-527 58 431.