Självrapporterad utsatthet för hatbrott

Analys utifrån Nationella trygghets­undersökningen, Politikernas trygghets­undersökning och Skolundersökningen om brott

Hatbrott utgörs av brott där motivet kan kopplas till rädsla, fientlighet eller hat gentemot en viss nationalitet, etnicitet, hudfärg, religion, sexuell läggning eller köns­överskridande identitet eller uttryck. I rapporten redovisar Brå självrapporterad utsatthet för hatbrott utifrån tre stora undersökningar om brott: Nationella trygghets­undersökningen (NTU), Skolundersökningen om brott (SUB) och Politikernas trygghets­undersökning (PTU).

Hatbrottsmotiv bakom vart femte brott

Av de personer som i Nationella trygghetsundersökningen uppgett att de blivit utsatta för brott angav 22 procent av männen och 18 procent av kvinnorna att det fanns ett hatbrotts­motiv. Bland de kvinnor som utsatts är de flesta 65–85 år, medan flest utsatta män finns i åldersgruppen 25–44 år. Resultaten visar också att bland de utsatta är förekomsten av hatbrotts­motiv vanligast bland svenskfödda personer med minst en utrikesfödd förälder (28 procent). Det är minst vanligt att de utsatta är svenskfödda med två svenskfödda föräldrar (16 procent).

Vanligt med fler än ett hatbrottsmotiv

De utsatta uppger ofta att det förekommit mer än ett hatbrottsmotiv vid det brott de utsatts för. I dessa fall är det vanligast att hatbrottet har skett på grund av hudfärg, nationalitet eller etnisk bakgrund i kombination med religions­tillhörighet. Staplarna visar andelen som uppgav hatbrottsmotiv bland de personer (16-84 år) som utsattes för brott 2018, enligt NTU 2019.

Skolelevers utsatthet för hatbrott

År 2019 uppgav 10 procent av eleverna i årskurs 9 att de utsatts för någon form av hatbrott, vilket är en ökning från 8 procent 2015. Utsattheten var dock högre 2017 (11 procent). Hatbrott på grund av hudfärg, nationalitet eller etnisk bakgrund den vanligaste typen av hatbrott bland eleverna. Diagrammet visar andelen elever i årskurs 9 som uppgav att de utsattes för hatbrott 2015-2019, enligt Skolundersökningen om brott.

Förtroendevaldas utsatthet för hatbrott

Andelen förtroendevalda som uppger att de utsatts för någon form av hatbrott har ökat över tid. Andelen som uppgav att de hade utsatts låg på samma nivå under båda valåren 2014 och 2018, medan nivån var lägre under de mellanliggande åren, och då särskilt 2012. Diagrammet visar andelen förtroendevalda som uppgav att de utsattes för hatbrott 2012-2018, enligt Politikernas trygghetsundersökning.

Om rapporten

Syftet med rapporten är att fördjupa kunskapen om självrapporterad utsatthet för hatbrott, genom att redovisa tidigare opublicerade uppgifter från undersökningarna Nationella trygghets­undersökningen (NTU) 2019, som studerar utsatthet bland enskilda personer i befolkningen i åldern 16–84 år under 2018, Politikernas trygghets­undersökning (PTU), som studerar utsatthet bland förtroende­valda i kommunfullmäktige, regionfullmäktige samt riksdagen under 2012, 2014, 2016 och 2018, samt Skolundersökningen om brott (SUB), som studerar utsatthet för brott bland elever i årskurs 9 i Sverige under 2015, 2017 och 2019.

Fakta om publikationen

Författare: Anna Gavell Frenzel

© Brottsförebyggande rådet 2021

urn:nbn:se:bra-935

Rapport 2020:14