Självrapporterad utsatthet för hatbrott

Analys utifrån Nationella trygghetsundersökningen, Politikernas trygghetsundersökning och Skolundersökningen om brott

Hatbrott utgörs av brott där motivet kan kopplas till rädsla, fientlighet eller hat gentemot en viss nationalitet, etnicitet, hudfärg, religion, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. I rapporten redovisar Brå självrapporterad utsatthet för hatbrott utifrån tre stora undersökningar om brott: Nationella trygghetsundersökningen (NTU), Skolundersökningen om brott (SUB) och Politikernas trygghetsundersökning (PTU).

Hatbrott Utsatthet för brott

Relaterat material

Pressmeddelande: Hatbrottsmotiv bakom var femte brott

Webbsida om hatbrottsstatistik

Nationella trygghetsundersökningen (NTU)

Skolundersökningen om brott (SUB)

Politikernas trygghetsundersökning (PTU)

English summary of the report

Ladda ner som pdf

Kundkorg

Summa:

Beställ/Ändra

Hatbrottsmotiv bakom vart femte brott

Av de personer som i Nationella trygghetsundersökningen uppgett att de blivit utsatta för brott angav 22 procent av männen och 18 procent av kvinnorna att det fanns ett hatbrottsmotiv. Bland de kvinnor som utsatts är de flesta 65–85 år, medan flest utsatta män finns i åldersgruppen 25–44 år. Resultaten visar också att bland de utsatta är förekomsten av hatbrottsmotiv vanligast bland svenskfödda personer med minst en utrikesfödd förälder (28 procent). Det är minst vanligt att de utsatta är svenskfödda med två svenskfödda föräldrar (16 procent).

Vanligt med fler än ett hatbrottsmotiv

De utsatta uppger ofta att det förekommit mer än ett hatbrottsmotiv vid det brott de utsatts för. I dessa fall är det vanligast att hatbrottet har skett på grund av hudfärg, nationalitet eller etnisk bakgrund i kombination med religionstillhörighet. Staplarna visar andelen som uppgav hatbrottsmotiv bland de personer (16-84 år) som utsattes för brott 2018, enligt NTU 2019.

Skolelevers utsatthet för hatbrott

År 2019 uppgav 10 procent av eleverna i årskurs 9 att de utsatts för någon form av hatbrott, vilket är en ökning från 8 procent 2015. Utsattheten var dock högre 2017 (11 procent). Hatbrott på grund av hudfärg, nationalitet eller etnisk bakgrund den vanligaste typen av hatbrott bland eleverna. Diagrammet visar andelen elever i årskurs 9 som uppgav att de utsattes för hatbrott 2015-2019, enligt Skolundersökningen om brott.

Förtroendevaldas utsatthet för hatbrott

Andelen förtroendevalda som uppger att de utsatts för någon form av hatbrott har ökat över tid. Andelen som uppgav att de hade utsatts låg på samma nivå under båda valåren 2014 och 2018, medan nivån var lägre under de mellanliggande åren, och då särskilt 2012. Diagrammet visar andelen förtroendevalda som uppgav att de utsattes för hatbrott 2012-2018, enligt Politikernas trygghetsundersökning.

Om rapporten

Syftet med rapporten är att fördjupa kunskapen om självrapporterad utsatthet för hatbrott, genom att redovisa tidigare opublicerade uppgifter från undersökningarna Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2019, som studerar utsatthet bland enskilda personer i befolkningen i åldern 16–84 år under 2018, Politikernas trygghetsundersökning (PTU), som studerar utsatthet bland förtroendevalda i kommunfullmäktige, regionfullmäktige samt riksdagen under 2012, 2014, 2016 och 2018, samt Skolundersökningen om brott (SUB), som studerar utsatthet för brott bland elever i årskurs 9 i Sverige under 2015, 2017 och 2019.