Nationella trygghetsundersökningen

I den reguljära Nationella trygghetsundersökningen (NTU) svarar drygt 12 000 personer på frågor om utsatthet för brott, trygghet, förtroende för rättsväsendet samt brottsoffers kontakter med rättsväsendet. Med hjälp av undersökningen kan man studera brottsutvecklingen utan att vara beroende av att brotten anmäls till Polisen.

Pressmeddelande: Fler privatpersoner utsätts för brott (2017-11-15)

Andel av befolkningen som utsatts för olika typer av brott mot enskild person 2005–2016. Källa: NTU

    Tabeller
 
Otrygghet och oro för brott
OBS! Statistiken du söker finns inte!
Det beror på ett av följande skäl:
- Valt område finns inte detta år.
- Statistiken du söker finns inte framtagen för detta år.
- Den tabell du valt är inte uppdelad på kön och/eller ålder.
Utsatthet för brott
OBS! Statistiken du söker finns inte!
Det beror på ett av följande skäl:
- Valt område finns inte detta år.
- Statistiken du söker finns inte framtagen för detta år.
- Den tabell du valt är inte uppdelad på kön och/eller ålder.
Förtroende för rättsväsendet
OBS! Statistiken du söker finns inte!
Det beror på ett av följande skäl:
- Valt område finns inte detta år.
- Statistiken du söker finns inte framtagen för detta år.
- Den tabell du valt är inte uppdelad på kön och/eller ålder.
Kontakter med rättsväsendet
OBS! Statistiken du söker finns inte!
Det beror på ett av följande skäl:
- Valt område finns inte detta år.
- Statistiken du söker finns inte framtagen för detta år.
- Den tabell du valt är inte uppdelad på kön och/eller ålder.
    Tidsserier
    Om NTU

Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en årligen återkommande nationell brottsoffer- och trygghetsundersökning. NTU bygger på ett nationellt slumpmässigt urval av personer i åldrarna 16–79 år. Till NTU 2016 drogs 20 000 personer ur Statistiska centralbyråns (SCB) register över totalbefolkningen.

Varför görs två parallella undersökningar 2017?

NTU har sedan mätningarna inleddes 2006 genomförts i huvudsak med hjälp av telefonintervjuer. Samhället har dock förändrats sedan dess, och det har blivit allt svårare att förmå privatpersoner att delta i telefonintervjuer. Därför har det blivit nödvändigt att ändra datainsamlingsmetoden till post- och webbenkäter, något som görs i den nya undersökningen NTU Lokal.

Från och med nästa år kommer den metod som används i det som idag kallas NTU Lokal att utgöra den nya standardmetoden i NTU. För att även efter metodbytet kunna göra jämförelser och studera utvecklingen sedan mätningarna började 2006, är det nödvändigt att mäta hur stora nivåskillnaderna blir med de olika metoderna. Därför är 2017 ett övergångsår då två parallella undersökningar genomförts, och för att upprätthålla så hög transparens som möjligt redovisas resultat från båda undersökningarna i rapporten.

Metodbytet ger visserligen en lägre svarsfrekvens i dagsläget men förväntas ge en stabilare svarsfrekvens på sikt, något som är särskilt viktigt i och med att undersökningens syfte i första hand är att mäta utveckling över tid, snarare än exakta nivåer.

Frågeformuleringarna i NTU Lokal har anpassats till att användas i skriven form och ett antal frågor lagts till för att kunna mäta dimensioner av otrygghet och brottslighet som aktualiserats sedan mätningarna inleddes 2006.

Varför börjar resultaten olika år?

Den första reguljära undersökningen gjordes 2006. Siffrorna över utsatthet för brott sträcker sig tilbaka till 2005 eftersom de tillfrågade personerna svarade på om de utsattes för brott under det föregående året. Alltså avser resultaten i NTU 2006 utsattheten under 2005, precis som NTU 2017 beskriver utsatthet för brott under 2016.

Resultaten för övriga avsnitt i NTU, om otrygghet, förtroendet för och kontakter med rättsväsendet, redovisas från år 2006 eftersom de tillfrågade i dessa fall svarar på frågor som avser det år undersökningen gjordes.

Bortfall

Frågeundersökningar dras alltid med ett visst bortfall, eftersom en del av de personer som valts för att ingå i undersökningen inte vill eller kan delta. Kvinnor och personer födda i Norden har exempelvis svarat i större utsträckning än män och utomnordiskt födda. Det är dessutom sannolikt så att de mest marginaliserade grupperna i befolkningen, som hemlösa, missbrukare och grovt kriminella, inte är representerade i materialet. Urvalet i reguljära NTU är dessutom inte representativt för alla åldersgrupper – det vill säga personer under 16 år eller de allra äldsta, över 79 år.

Tillförlitlighet

Det kan ibland vara svårt för de tillfrågade att lämna sanna svar. Det kan vara svårt att minnas exakt när en händelse ägde rum, och därigenom kan brott som inte borde vara med i undersökningen ändå rapporteras. Den tillfrågade kan även välja att tillrättalägga svaret, till exempel för att denne inte vill tala öppet om sina erfarenheter.

De tillfrågade kan ha varit utsatta för händelser som enligt brottsbalken inte definieras som brott (vilket exempelvis kan gälla i vissa fall av upplevda hot eller trakasserier), men som uppfattats som brott av den utsatte. Man kan också ha varit utsatt för en brottslig handling utan att själv definiera händelsen som ett brott.

Jämförbarhet

Den allra första undersökningen, NTU 2006, skiljer sig något från efterföljande eftersom urvalet var mindre och för att det förekommer viss överlappning med undersökningen från 2007, men den bedöms ändå vara jämförbar med de senare undersökningarna.

Det det är ytterst komplicerat att göra jämförelser mellan NTU och den registerbaserade statistiken över polisanmälda brott, dels för att långt ifrån alla brott anmäls till polisen, dels för att anmälningsstatistiken även påverkas av rutiner för att registrera och räkna antalet brott, liksom av lagstiftningen.

NTU mäter inte de brott som begås mot juridiska personer, till exempel stat, företag och föreningar.

På denna sida redovisas endast resultaten från reguljära NTU, trots att årets rapport även omfattar resultat från den nya undersökningen NTU Lokal. Detta beror på att denna sammanfattning fokuserar på utvecklingen över tid, och NTU Lokal bara har genomförts en gång. Generellt gäller dock att nivåerna av utsatthet enligt NTU Lokals mätningar är högre jämfört med mätningarna i reguljära NTU. Läs mer om de bägge undersökningarna i rapporten Utsatthet för brott 2016PDF.

Utsatthet för brott

Reguljära NTU visar att 15,6 procent av befolkningen i åldern 16–79 år uppger att de under 2016 utsattes för någon eller några av de brottstyper som sammantaget kallas brott mot enskild person: misshandel, hot, sexualbrott, personrån, bedrägeri eller trakasserier. Det är en ökning jämfört med föregående år, då andelen utsatta var 13,3 procent. Utsattheten för brott mot enskild person låg på en relativt stabil nivå 2005–2014 (11,3 %– 13,1 %) men de senaste två åren visar på en ökning.

De brott mot enskild person som haft tydligast utveckling de senaste åren är trakasserier, bedrägeri och sexualbrott. Andelen utsatta för trakasserier har ökat under perioden 2010–2016, från 3,5 till 5,5 procent. Även andelen utsatta för bedrägeri har ökat: från 2,4 till 4,3 procent mellan åren 2007 och 2016. Andelen utsatta för sexualbrott låg på en relativt stabil nivå kring 1 procent utsatta under perioden 2005–2012, men därefter skedde en ökning från 0,8 procent 2012 till 2,4 procent 2016.

När det gäller egendomsbrott mot hushåll visar reguljära NTU att 10,3 procent av hushållen utsattes för bilstöld, stöld ur eller från fordon, cykelstöld eller bostadsinbrott (kallat egendomsbrott mot hushåll) under 2016. Det är en något större andel jämfört med föregående år (9,5 %). Dock har utsattheten för dessa brott minskat sedan 2006 (då andelen var 12,6 %). Över tid är det främst stöld ur och från fordon som uppvisar en tydlig utveckling; andelen utsatta har under perioden 2006–2016 minskat påtagligt (från 5,0 till 2,8 %). Även bilstölderna minskade under denna period (från 0,9 till 0,5 %).

Det är dock stora skillnader mellan män och kvinnor samt mellan olika åldersgrupper vad gäller utsatthet för olika brottstyper. Unga män är den grupp med störst andel utsatta för misshandel (7,1 %) och personrån (3,0 %), medan unga kvinnor är den grupp som har störst andel utsatta för sexualbrott (14,0 %) och trakasserier (11,5 %).

Vidare visar reguljära NTU att mindre än hälften av brotten i undersökningen polisanmäls. Sexualbrott, trakasserier och hot anmäls i minst utsträckning, medan bostadsinbrott anmäls i störst utsträckning.

Hur många gånger man utsätts för brott under ett år är mycket ojämnt fördelat i befolkningen. Medan majoriteten av dem som blivit utsatta för brott uppger att det skett vid ett (1) tillfälle, rapporterar en liten del av befolkningen en hög grad av upprepad utsatthet. När det gäller brott mot enskild person var det 2,7 procent av befolkningen som utsattes för ungefär två tredjedelar (66 %) av händelserna under 2016. Utsattheten även är ojämnt fördelad sett till andelen utsatta personer i olika grupper av befolkningen. Den mest utsatta gruppen är ensamstående med barn, vars utsatthet är betydligt högre (25,2 %) jämfört med befolkningen i genomsnitt (15,6 %) när det gäller brott mot enskild person (brottstyperna misshandel, hot, sexualbrott, personrån, bedrägeri och trakasserier sammanslagna).

Egendomsbrott mot hushåll

Andel hushåll som utsatts för olika typer av egendomsbrott 2006–2016. Källa: NTU

Oro över brottsligheten

Andel i respektive åldersgrupp som upplever stor oro över brottsligheten i samhället 2016. Källa: NTU

Förtroende för rättsväsendet

Stort (mycket/ganska) förtroende för rättsväsendet 2006–2016. Andel av befolkningen (16–79 år). Källa: NTU

  Oro och otrygghet

En stor majoritet av befolkningen mellan 16 och 79 år uppger att de känner sig ganska eller mycket trygga när de går ut ensamma sent en kväll i sitt eget bostadsområde. I NTU 2016 är det dock 19 procent som uppger att de känner otrygghet i sådana situationer. Det är en större andel otrygga jämfört med de senaste årens mätningar, där andelen otrygga pendlat mellan 15 och 16 procent under 2009–2015.

Det finns stora skillnader i trygghet mellan kvinnor och män. Kvinnor uppger betydligt oftare än män att de känner sig otrygga; 31 procent av kvinnorna uppger att de känner sig otrygga, vilket ska jämföras med 9 procent av männen. Även äldre (75–79 år), boende i flerfamiljshus samt utrikesfödda känner sig otryggare än övriga.

Drygt sju av tio (72 %) tror att brottsligheten i Sverige har ökat de senaste tre åren, vilket är en minskning med 1 procentenhet jämfört med 2015. Sedan 2006, när NTU genomfördes första gången, har andelen minskat med 9 procentenheter.

Var fjärde person (25 %) i befolkningen oroar sig i stor utsträckning över brottsligheten i samhället. Sedan undersökningen inleddes 2006 har andelen minskat från 29 procent. Det en liten ökning sedan förra året, då 22 procent upplevde stor oro över brottsligheten.

Nästan var tredje person (29 %) uppger att de ganska ofta eller mycket ofta oroar sig för att någon närstående ska drabbas av brott. Det är 4 procentenheter högre jämfört med NTU 2015. Detta är andra året i rad som oron för att någon närstående ska drabbas av brott ökar, efter att ha minskat kontinuerligt från 2006 till 2014.

Knappt en femtedel oroar sig för bostadsinbrott (19 %). Ungefär en av sju (15 %) tillfrågade oroar sig över att själv bli utsatt för överfall eller misshandel. Ungefär lika stor andel oroar sig för fordonsrelaterade brott (14 %). Äldre (45–79 år) oroar sig oftare än yngre över brottsligheten i samhället i stort, medan yngre (20–34 år) oftare oroar sig för överfall eller misshandel. Boende i småhus oroar sig oftare för bostadsinbrott medan boende i flerfamiljshus är mer oroliga för överfall eller misshandel och fordonsrelaterade brott.

    Förtroende för rättsväsendet

Drygt sex av tio personer har stort förtroende för rättsväsendet som helhet och för polisens sätt att bedriva sitt arbete. Förtroendet för rättsväsendet och för de enskilda myndigheterna, polisen, åklagarna, domstolarna och kriminalvården, har ökat sedan mätningarna inleddes 2006, däremot är nivåerna något lägre 2016 än föregående år. Över tid har förtroendet för kriminalvården ökat mer än vad det gjort för de andra myndigheterna, även om kriminalvården fortfarande är den myndighet som har lägst förtroende av de undersökta myndigheterna.

Mer än hälften av befolkningen (i åldern 16–79 år) har stort förtroende för att polisen hanterar misstänkta rättvist och behandlar brottsutsatta personer väl. En ungefär lika stor andel har förtroende för att rättsväsendet som helhet hanterar misstänkta personer rättvist. Däremot har allmänheten lägre förtroende för att brottsutsatta personer behandlas väl av rättsväsendet som helhet (inklusive åklagare och domstolar), jämfört med polisen.

Den yngsta åldersgruppen (16–19 år) har sedan 2006 haft störst förtroende för rättsväsendet, men över åren har förtroendet inte fortsatt uppåt i åldrarna. Det innebär att det är ålder som är förklaringen till ett högt förtroende för rättsväsendet och inte att en viss generation har särskilt högt förtroende år efter år.

    Brottsutsattas kontakter med rättsväsendet

Drygt hälften av dem som varit i kontakt med polisen under de senaste tre åren på grund av utsatthet för brott har positiv erfarenhet av polisens arbete. Detta gäller både brott med och utan inslag av hot eller våld. Bland personer som utsatts för hot- eller våldsbrott är dock andelen med negativa erfarenheter större (28 %) än bland personer som utsatts för andra typer av brott (16 %).

Vad beträffar polisens arbete är de brottsutsatta mest nöjda med polisens tillgänglighet och bemötande, men mindre nöjda med den information som gavs och med polisens effektivitet. Kvinnor som har utsatts för brott som ej innehållit hot eller våld tenderar att vara mer nöjda med polisen jämfört med motsvarande grupp bland män. Det motsatta gäller för brott som innehållit hot eller våld, där män är mer nöjda med polisen jämfört med kvinnor.

Skillnaderna mellan de olika åldersgrupperna är små, men den äldsta åldersgruppen (65–79 år) har över tid varit den grupp som har mer positiva erfarenheter av polisens arbete än övriga brottsutsatta.

Av dem som varit i kontakt med polisen i samband med utsatthet för brott har endast ett fåtal medverkat i rättegång på grund av att de själva utsatts för brott. Merparten av dessa (66 %) uppger sig dock vara nöjda med det bemötande som de fick i domstolen och tycker sig ha fått tillräcklig information inför rättegången samt upplever att det var ganska eller mycket lätt att förstå rättegången.

    Rapporter som bygger på NTU

Lyssna på podden om NTU

Sidan senast uppdaterad: 2017-11-15

Publikationer

Utsatthet för brott 2016 Resultat från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2017 (2017)

Publicering

NTU utkommer årligen. Statistiken om utsatthet för brott publiceras vanligtvis i november, medan oro/trygghet samt förtroende för rättsväsendet publiceras ett par månader senare.